Industriarbetarnas tidning

Anklagelser om partiskhet upprör utredare

14 februari, 2023 - 08:15

Skrivet av

Frågan om de regionala skyddsombuden har länge varit infekterad. Men när remissvaren på den senaste utredningen nu kommit in reagerar till och med utredarna på det hårda tonläget.
– Det är en tung anklagelse att kalla oss partiska, menar de.

Hösten 2022 överlämnades RSO-utredningen till regeringen. Där konstaterades att dagens system med regionala skyddsombud fungerade på ”ett ändamålsenligt sätt”. Dessutom föreslogs bland annat att RSO även skulle få tillträde till arbetsplatser med kollektivavtal, även om det saknades fackliga medlemmar. Utredningen föreslog även att systemet skulle tillföras mer pengar.

Utredningen skickades därefter på remiss och några av de inkomna svaren är starkt kritiska. Kritiken är dessutom uttryckt i så starka ordalag att utredarna har reagerat.

– Det är förstås inte förvånande att olika parter kan ha skilda åsikter om vad vi kommit fram till. Men det som förvånar oss är att vissa remissvar ifrågasätter objektiviteten i utredningen och menar att den varit partisk, säger Magnus Sverke som lett utredningen.

Magnus Sverke. Foto: Anita Szava

Svenskt Näringsliv skriver i sitt svar bland annat att utredningen skötts ”både oseriöst och oacceptabelt”, att slutsatser utgått från ”ett bristfälligt och ensidigt underlag” och att det bör ses som en ”partsinlaga snarare än en utredning”. Svaren från Företagarna och arbetsgivarorganisationen Sobona förs fram i liknande tonläge.

– Jag har ägnat mer än 30 år åt forskning och varit professor sedan 2004. I forskning är huvuduppgiften att förhålla sig neutral till de data man har. Jag har aldrig i min forskarroll beskrivits som partisk, säger Magnus Sverke och fortsätter:

– Utredningen har verkat för att ha en objektiv och opartisk hållning till uppdraget. Det är en tung anklagelse att kalla oss partiska och utredningen för en partsinlaga. Det är ett hårt angrepp mot en utredning som egentligen är en sorts mini-myndighet, och ett väldigt ifrågasättande av vår professionella status, men även av de experter från myndigheter och departement som medverkat i utredningen.

Även utredningens huvudsekreterare Susanna Hammarberg, till vardags tjänsteman på regeringskansliet, har reagerat på svaren:

– Det är en ovanligt hård ton och ett ovanligt språk för att vara remissyttranden. Jag har nog inte sett något liknande tidigare.

De regionala skyddsombuden har utretts flera gånger tidigare, och förslaget om en utökad tillträdesrätt har också lagts fram förr. Även då har förslaget rönt ett stort motstånd, men trots detta är Magnus Sverke förvånad över det höga tonläget.

– En sak som skiljde vårt uppdrag från tidigare utredningar var att vi även skulle utvärdera verksamheten och analysera om den uppnår sitt syfte på ett ändamålsenligt sätt. Vi skulle också lämna förslag på hur RSO kan ges bättre förutsättningar. Men vi skulle inte utvärdera om verksamheten skulle fortsätta bedrivas eller inte, säger han och fortsätter:

– Jag tror därför att de här svaren bottnar i ett missnöje med direktiven, att de ansågs vara fel. Men en utredning kan ju inte lägga sig i direktiven.

Det är en ovanligt hård ton och ett ovanligt språk för att vara remissyttranden. Jag har nog inte sett något liknande tidigare.

Susanna Hammarberg, utredningens huvudsekreterare.

Susanna Hammarberg menar att utredningen gjort en grundlig analys och använt de metoder som är gängse för uppdrag som handlar om en komplex verksamhet där många aktörer är inblandade:

– Då utgår man från den årliga verksamhetsrapportering som görs. I det här fallet är den redovisningen också granskad av oberoende revisorer, vilket betyder att den är tillförlitlig. Men vi har också använt forskning, statistik och intervjuer med sakkunniga och experter. säger Susanna Hammarberg.

En återkommande kritik från flera av de mest upprörda remissinstanserna är att utredningen inte utfört en enkät riktad mot arbetsgivare för att utröna hur de upplever systemet.

– Vi övervägde att göra en enkät riktad mot små arbetsställen, för att nå målgrupperna för RSO-verksamheten, alltså arbetsgivare, arbetstagare och lokala skyddsombud vid små arbetsställen. Men ett av skälen till att det inte blev av var att arbetsgivarföreträdarna inte var särskilt intresserade av att hjälpa oss att få tillgång till deras register. Det här är inget du kan hitta via SCB. Så vi ställde redan i början av utredningsarbetet frågan till Svenskt Näringsliv, Företagarna och Sobona om de kunde hjälpa oss, men svaret var nej.

Utredningen hade samtidigt mycket kort tid på sig, och Magnus Sverke poängterar att en enkät riktad till dessa målgrupper kanske ändå inte hade blivit av.

– Hade vi fått tillgång till registren hade vi dock åtminstone kunnat överväga möjligheten. Men jag vill samtidigt betona att vi inte såg detta som avgörande för att göra en utvärdering av systemet. Vi hade tillräckligt med underlag för att kunna göra analysen hursomhelst. Vi presenterade också modellen för hur utvärderingen skulle göras för referensgruppen där alla parter satt med, och då verkade de uppskatta upplägget.

Läs också

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.

Susanna Hammarberg påpekar att utredningen naturligtvis var medveten om att frågan om regionala skyddsombud är infekterad, med tydliga skiljelinjer inom såväl de politiska partierna som arbetsmarknadens parter.

– Därför ansträngde vi oss för att ta fram en modell för att samtala om den här verksamheten eftersom parterna har stor möjlighet att tillsammans diskutera hur problem ska lösas. Vår förhoppning var att ge dem ett verktyg att komma vidare i processen. Utifrån det perspektivet känns det tråkigt att läsa de här svaren.

Anna Bergsten, jurist på Svenskt Näringsliv. Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Svenskt Näringslivs jurist Anna Bergsten vill inte kommentera utredningens reaktion, men skriver via mejl:

”Svenskt Näringsliv har ombetts avge ett remissvar vilket vi också gjort och där vi framför vad vi anser om utredningen och dess förslag. Citatet ’både oseriöst och oacceptabelt’ hänvisar till det faktum att utredningen inte närmare bemöter näringslivets kritik och synpunkter när det gäller dagens RSO-verksamhet.”

Angående att organisationen inte ville vara behjälplig med uppgifter till medlemsföretag svarar Anna Bergsten:

“En statlig utredning ansvarar själv för att bedriva utredningsarbete inklusive att få fram relevant underlag. Svenskt Näringsliv kan inte till varken utredningar eller andra lämna ut kontaktuppgifter till våra medlemmar.”

Vad som nu kommer hända med utredningen ligger i regeringens händer. Ansvarig minister, Paulina Brandberg, hälsar dock via sin pressekreterare att de inte tagit ställning i frågan:

– Det pågår nu ett arbete med att analysera betänkandet och remissvaren. Den processen behöver fortsätta och det är för tidigt att uttala sig om vad som blir nästa steg.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Nya ministern om arbetsmiljön: måste prioriteras

Antalet dödsfall på jobbet fick Paulina Brandberg att ”studsa till”. Och om lönegapet mellan könen fortsätter öka kommer hon att agera.

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.

Tredje gången gillt för de regionala skydds­ombuden?

Tredje gången gillt för de regionala skydds­ombuden?

Regionala skyddsombud är en kostnadseffektiv verksamhet som ger stora vinster för samhället, säger utredaren Magnus Sverke som gästar podden DA möter.

Utökade befogenheter föreslås för skyddsombud – igen

Utökade befogenheter föreslås för skyddsombud – igen

De regionala skyddsombuden ska få tillträde till fler arbetsplatser än i dag. Det föreslår regeringens utredare. Det blir den tredje utredningen som föreslår samma sak.

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

På takfabriken i Västerås flyter samarbetet med fackets regionala skyddsombud. Maina Bejefalk önskar att hon även fick besöka arbetsplatser utan GS-medlemmar.

”Alla vill inte vara med i facket”

”Alla vill inte vara med i facket”

Svenskt Näringsliv vill skrota dagens system med regionala skyddsombud och frikoppla lokala skyddsombud från facket. Enligt organisationens arbetsmiljöexpert Amelie Berg skulle det stärka det lokala skyddsarbetet.

”Saboterar ett bra system”

”Saboterar ett bra system”

LO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till ”ordningsmän för arbetsgivarna”.

Du som är skyddsombud – TACK!

Du som är skyddsombud – TACK!

”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Fler dör i arbetsplatsolyckor än i dödsskjutningar. Nya ministern reagerar: Inte godtagbart.

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

”Skydds­ombudens framtid står på spel i valet”

Johan Danielsson (S): Både M och SD driver förslag som riskerar att vingklippa det lokala skyddsombudsarbetet.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.