Anklagelser om partiskhet upprör utredare

Frågan om de regionala skyddsombuden har länge varit infekterad. Men när remissvaren på den senaste utredningen nu kommit in reagerar till och med utredarna på det hårda tonläget.
– Det är en tung anklagelse att kalla oss partiska, menar de.

Hösten 2022 överlämnades RSO-utredningen till regeringen. Där konstaterades att dagens system med regionala skyddsombud fungerade på ”ett ändamålsenligt sätt”. Dessutom föreslogs bland annat att RSO även skulle få tillträde till arbetsplatser med kollektivavtal, även om det saknades fackliga medlemmar. Utredningen föreslog även att systemet skulle tillföras mer pengar.

Utredningen skickades därefter på remiss och några av de inkomna svaren är starkt kritiska. Kritiken är dessutom uttryckt i så starka ordalag att utredarna har reagerat.

– Det är förstås inte förvånande att olika parter kan ha skilda åsikter om vad vi kommit fram till. Men det som förvånar oss är att vissa remissvar ifrågasätter objektiviteten i utredningen och menar att den varit partisk, säger Magnus Sverke som lett utredningen.

Svenskt Näringsliv skriver i sitt svar bland annat att utredningen skötts ”både oseriöst och oacceptabelt”, att slutsatser utgått från ”ett bristfälligt och ensidigt underlag” och att det bör ses som en ”partsinlaga snarare än en utredning”. Svaren från Företagarna och arbetsgivarorganisationen Sobona förs fram i liknande tonläge.

– Jag har ägnat mer än 30 år åt forskning och varit professor sedan 2004. I forskning är huvuduppgiften att förhålla sig neutral till de data man har. Jag har aldrig i min forskarroll beskrivits som partisk, säger Magnus Sverke och fortsätter:

– Utredningen har verkat för att ha en objektiv och opartisk hållning till uppdraget. Det är en tung anklagelse att kalla oss partiska och utredningen för en partsinlaga. Det är ett hårt angrepp mot en utredning som egentligen är en sorts mini-myndighet, och ett väldigt ifrågasättande av vår professionella status, men även av de experter från myndigheter och departement som medverkat i utredningen.

Även utredningens huvudsekreterare Susanna Hammarberg, till vardags tjänsteman på regeringskansliet, har reagerat på svaren:

– Det är en ovanligt hård ton och ett ovanligt språk för att vara remissyttranden. Jag har nog inte sett något liknande tidigare.

De regionala skyddsombuden har utretts flera gånger tidigare, och förslaget om en utökad tillträdesrätt har också lagts fram förr. Även då har förslaget rönt ett stort motstånd, men trots detta är Magnus Sverke förvånad över det höga tonläget.

– En sak som skiljde vårt uppdrag från tidigare utredningar var att vi även skulle utvärdera verksamheten och analysera om den uppnår sitt syfte på ett ändamålsenligt sätt. Vi skulle också lämna förslag på hur RSO kan ges bättre förutsättningar. Men vi skulle inte utvärdera om verksamheten skulle fortsätta bedrivas eller inte, säger han och fortsätter:

– Jag tror därför att de här svaren bottnar i ett missnöje med direktiven, att de ansågs vara fel. Men en utredning kan ju inte lägga sig i direktiven.

Det är en ovanligt hård ton och ett ovanligt språk för att vara remissyttranden. Jag har nog inte sett något liknande tidigare.

Susanna Hammarberg, utredningens huvudsekreterare.

Susanna Hammarberg menar att utredningen gjort en grundlig analys och använt de metoder som är gängse för uppdrag som handlar om en komplex verksamhet där många aktörer är inblandade:

– Då utgår man från den årliga verksamhetsrapportering som görs. I det här fallet är den redovisningen också granskad av oberoende revisorer, vilket betyder att den är tillförlitlig. Men vi har också använt forskning, statistik och intervjuer med sakkunniga och experter. säger Susanna Hammarberg.

En återkommande kritik från flera av de mest upprörda remissinstanserna är att utredningen inte utfört en enkät riktad mot arbetsgivare för att utröna hur de upplever systemet.

– Vi övervägde att göra en enkät riktad mot små arbetsställen, för att nå målgrupperna för RSO-verksamheten, alltså arbetsgivare, arbetstagare och lokala skyddsombud vid små arbetsställen. Men ett av skälen till att det inte blev av var att arbetsgivarföreträdarna inte var särskilt intresserade av att hjälpa oss att få tillgång till deras register. Det här är inget du kan hitta via SCB. Så vi ställde redan i början av utredningsarbetet frågan till Svenskt Näringsliv, Företagarna och Sobona om de kunde hjälpa oss, men svaret var nej.

Utredningen hade samtidigt mycket kort tid på sig, och Magnus Sverke poängterar att en enkät riktad till dessa målgrupper kanske ändå inte hade blivit av.

– Hade vi fått tillgång till registren hade vi dock åtminstone kunnat överväga möjligheten. Men jag vill samtidigt betona att vi inte såg detta som avgörande för att göra en utvärdering av systemet. Vi hade tillräckligt med underlag för att kunna göra analysen hursomhelst. Vi presenterade också modellen för hur utvärderingen skulle göras för referensgruppen där alla parter satt med, och då verkade de uppskatta upplägget.

Läs också

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.

Susanna Hammarberg påpekar att utredningen naturligtvis var medveten om att frågan om regionala skyddsombud är infekterad, med tydliga skiljelinjer inom såväl de politiska partierna som arbetsmarknadens parter.

– Därför ansträngde vi oss för att ta fram en modell för att samtala om den här verksamheten eftersom parterna har stor möjlighet att tillsammans diskutera hur problem ska lösas. Vår förhoppning var att ge dem ett verktyg att komma vidare i processen. Utifrån det perspektivet känns det tråkigt att läsa de här svaren.

Svenskt Näringslivs jurist Anna Bergsten vill inte kommentera utredningens reaktion, men skriver via mejl:

”Svenskt Näringsliv har ombetts avge ett remissvar vilket vi också gjort och där vi framför vad vi anser om utredningen och dess förslag. Citatet ’både oseriöst och oacceptabelt’ hänvisar till det faktum att utredningen inte närmare bemöter näringslivets kritik och synpunkter när det gäller dagens RSO-verksamhet.”

Angående att organisationen inte ville vara behjälplig med uppgifter till medlemsföretag svarar Anna Bergsten:

“En statlig utredning ansvarar själv för att bedriva utredningsarbete inklusive att få fram relevant underlag. Svenskt Näringsliv kan inte till varken utredningar eller andra lämna ut kontaktuppgifter till våra medlemmar.”

Vad som nu kommer hända med utredningen ligger i regeringens händer. Ansvarig minister, Paulina Brandberg, hälsar dock via sin pressekreterare att de inte tagit ställning i frågan:

– Det pågår nu ett arbete med att analysera betänkandet och remissvaren. Den processen behöver fortsätta och det är för tidigt att uttala sig om vad som blir nästa steg.

Jonas Nordling