Industriarbetarnas tidning

”Facket är en strejkkassa”

15 februari, 2023

Skrivet av

DA möter. Efter 44 år på Volvo Cars och 171 nummer av fabriksgolvets egen tidning Kvasten har bilarbetaren och debattören Lars Henriksson stämplat ut för sista gången. 

Hur har jobbet och det fackliga engagemanget förändrats under dina 44 år?

– På 1970-talet gjorde facken en massa framsteg, men på 1980-talet kom globalisering och motoffensiver från arbetsgivarna. Och på 2000-talet bemanningsgrejen. Egentligen kan man säga att hela mitt arbetsliv är en erfarenhet av att vi har backat, att facket tappat sitt självförtroende. 

Du har skrivit om att facken tappat bort att de är en kamporganisation, vad menar du med det?

– För att det är vad facket i grund och botten är: en strejkkassa. Åtminstone till en del. Strejken, eller hotet om strejk, är erfarenheten av vår gemensamma makt. Om vi aldrig utnyttjar den, om den stora majoriteten alltid får sitta på läktaren, så sprider sig uppfattningen att ”det fackliga” är något som ”de i facket” har hand om. Då byggs det aldrig upp något kollektivt självförtroende.

Det låter dystert. Hur ser du på framtiden för facket?

– Få saker är så svåra att spå som framtiden. Men ett stort problem är tudelningen av arbetsmarknaden. Tillfälliga jobb. Bemanningsföretagen. Min förhoppning är ändå att: ”Nehej, facket gjorde inte det här, då får vi engagera oss och ta den platsen själva.” I dag ser vi faktiskt hur de som jobbar allra längst ner, på företag som Uber och Bolt, börjat organisera sig. Just för att de har fått nog. 

Du har jobbat inom bilindustrin i ett helt yrkesliv. Samtidigt är du engagerad i klimatomställningen. Hur går det ihop?

–Att stå och göra bilar utan att ha en synpunkt på klimatet har varit omöjligt för mig. Klimatförändringarna är inte vårt fel men vi har en speciell position. Hela anledningen till att arbetarrörelsen kunnat växa fram är ju att vi har makten i produktionen. Den biten saknas helt i klimatdebatten här. Vi har en kollektiv möjlighet, inte bara till att förhandla fram löner och rädda jobb, utan att diskutera vad vi gör när vi jobbar. En oprövad väg i Sverige, men den här diskussionen finns inom facken i många andra ställen i världen.

Sista(?) numret av Kvasten.

Med dig pensioneras också fabrikstidningen Kvasten, som har kommit ut i 16 år och totalt 171 nummer. Finns det någon som tar över när du slutar?

– Nej, det är väl ett misslyckande. Det finns folk som är villiga, som är något snäpp yngre än mig, men som har lämnat produktionsbanorna. Det blir konstigt om Kvasten skrivs av någon som inte har fabrikens rytm i sig. 

Och vad kommer du att ägna dig åt, när du inte jobbar?

– En av planerna är att ändå fortsätta skriva. Just nu sitter jag faktiskt och skriver om tidningarnas årligt återkommande artiklar om direktörslönerna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Cynisk stämning efter bonusbesked

Cynisk stämning efter bonusbesked

Trots slit, övertid och försäljningsrekord får de anställda på Volvo Cars i Göteborg ingen bonus. ”Det som förvånar mig mest är den totala frånvaron av fingertoppskänsla från ledningen”, säger Lars Henriksson, skyddsombud på fabriken.

”Målet är att barnet ska tillbaka”

”Målet är att barnet ska tillbaka”

Lenart Cerqueira tog paus från bilbyggandet för att öppna sitt hem för ett litet barn.

”Folk kom fram och undrade hur jag vågade”

”Folk kom fram och undrade hur jag vågade”

Montören Paulina Hawil åkte till Genève för att visa hur man står upp för arbetsmiljön.

Han har varit klubbordförande i ett halvt sekel

Han har varit klubbordförande i ett halvt sekel

Efter 57 år på Saab har Conny Holm blivit specialist på försvarsindustrin. Han tror inte att Natoanslutning automatiskt blir bra för svenska företag. 

Lag om minimilön – ja och nej!

Lag om minimilön – ja och nej!

Sverige måste införa EU:s nya regler om minimilön. Samtidigt försöker man stoppa dem via domstol. Hur går det ihop? Vi har träffat utredaren Carina Gunnarsson.

Volvo­arbetaren som vill sätta stopp för bilarna

Lars Henriksson är Volvoarbetaren som vill skrota massbilismen för att rädda världen. Bilfabrikerna skulle kunna vara nyckeln till ett grönare samhälle, men då måste profit bytas mot samhällsnytta. I sin bok ”Slutkört” förklarar han hur även jobben kan räddas. Lars Henriksson har byggt Volvobilar i mer än 30 år trots att han alltid har varit […]

”Jag är van vid att hitta lösningar”

”Jag är van vid att hitta lösningar”

Hon har en bakgrund som lödare, ombudsman och IF Metalls internationella sekreterare. Vid årsskiftet blir Birgit Birgersson Brorsson kommunalråd i Sölvesborg.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.