Industriarbetarnas tidning

”Facket är en strejkkassa”

15 februari, 2023

Skrivet av

DA möter. Efter 44 år på Volvo Cars och 171 nummer av fabriksgolvets egen tidning Kvasten har bilarbetaren och debattören Lars Henriksson stämplat ut för sista gången. 

Hur har jobbet och det fackliga engagemanget förändrats under dina 44 år?

– På 1970-talet gjorde facken en massa framsteg, men på 1980-talet kom globalisering och motoffensiver från arbetsgivarna. Och på 2000-talet bemanningsgrejen. Egentligen kan man säga att hela mitt arbetsliv är en erfarenhet av att vi har backat, att facket tappat sitt självförtroende. 

Du har skrivit om att facken tappat bort att de är en kamporganisation, vad menar du med det?

– För att det är vad facket i grund och botten är: en strejkkassa. Åtminstone till en del. Strejken, eller hotet om strejk, är erfarenheten av vår gemensamma makt. Om vi aldrig utnyttjar den, om den stora majoriteten alltid får sitta på läktaren, så sprider sig uppfattningen att ”det fackliga” är något som ”de i facket” har hand om. Då byggs det aldrig upp något kollektivt självförtroende.

Det låter dystert. Hur ser du på framtiden för facket?

– Få saker är så svåra att spå som framtiden. Men ett stort problem är tudelningen av arbetsmarknaden. Tillfälliga jobb. Bemanningsföretagen. Min förhoppning är ändå att: ”Nehej, facket gjorde inte det här, då får vi engagera oss och ta den platsen själva.” I dag ser vi faktiskt hur de som jobbar allra längst ner, på företag som Uber och Bolt, börjat organisera sig. Just för att de har fått nog. 

Du har jobbat inom bilindustrin i ett helt yrkesliv. Samtidigt är du engagerad i klimatomställningen. Hur går det ihop?

–Att stå och göra bilar utan att ha en synpunkt på klimatet har varit omöjligt för mig. Klimatförändringarna är inte vårt fel men vi har en speciell position. Hela anledningen till att arbetarrörelsen kunnat växa fram är ju att vi har makten i produktionen. Den biten saknas helt i klimatdebatten här. Vi har en kollektiv möjlighet, inte bara till att förhandla fram löner och rädda jobb, utan att diskutera vad vi gör när vi jobbar. En oprövad väg i Sverige, men den här diskussionen finns inom facken i många andra ställen i världen.

Sista(?) numret av Kvasten.

Med dig pensioneras också fabrikstidningen Kvasten, som har kommit ut i 16 år och totalt 171 nummer. Finns det någon som tar över när du slutar?

– Nej, det är väl ett misslyckande. Det finns folk som är villiga, som är något snäpp yngre än mig, men som har lämnat produktionsbanorna. Det blir konstigt om Kvasten skrivs av någon som inte har fabrikens rytm i sig. 

Och vad kommer du att ägna dig åt, när du inte jobbar?

– En av planerna är att ändå fortsätta skriva. Just nu sitter jag faktiskt och skriver om tidningarnas årligt återkommande artiklar om direktörslönerna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Cynisk stämning efter bonusbesked

Cynisk stämning efter bonusbesked

Trots slit, övertid och försäljningsrekord får de anställda på Volvo Cars i Göteborg ingen bonus. ”Det som förvånar mig mest är den totala frånvaron av fingertoppskänsla från ledningen”, säger Lars Henriksson, skyddsombud på fabriken.

”Målet är att barnet ska tillbaka”

”Målet är att barnet ska tillbaka”

Lenart Cerqueira tog paus från bilbyggandet för att öppna sitt hem för ett litet barn.

Volvo­arbetaren som vill sätta stopp för bilarna

Lars Henriksson är Volvoarbetaren som vill skrota massbilismen för att rädda världen. Bilfabrikerna skulle kunna vara nyckeln till ett grönare samhälle, men då måste profit bytas mot samhällsnytta. I sin bok ”Slutkört” förklarar han hur även jobben kan räddas. Lars Henriksson har byggt Volvobilar i mer än 30 år trots att han alltid har varit […]

”Jag är van vid att hitta lösningar”

”Jag är van vid att hitta lösningar”

Hon har en bakgrund som lödare, ombudsman och IF Metalls internationella sekreterare. Vid årsskiftet blir Birgit Birgersson Brorsson kommunalråd i Sölvesborg.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

”Jag var inte den som höll tyst”

”Jag var inte den som höll tyst”

När han började på fabriken visste Adrian Avdullahu inte vad en fackförening var. Nu har han valts till ett av Sveriges tyngsta fackliga uppdrag, ordförande för Volvo verkstadsklubb.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.