Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Made in Europe – men hur?

14 februari, 2023

Skrivet av

PERSPEKTIV USA storsatsar på grön omställning som ska ge nya industrijobb i Amerika. Europa famlar efter ett motdrag för att behålla sin industri. Ska ditt jobb få stödpengar från EU?

Harald Gatu, reporter.

Vita huset i Washington i augusti i fjol. President Joe Biden skriver under ett historiskt dokument som ska minska landets utsläpp av växthusgaser. Ett massivt stödpaket för grön omställning. De industriföretag som satsar i USA kan räkna med frikostiga skattelättnader och bidrag om de etablerar sig och sina underleverantörer på plats. Den som händelsevis tänkt exportera grön teknik till USA göre sig icke besvär. Klimatomställningen ska vara Made in USA.  

Bidens paket har gett EU skrämselhicka. Flyttar företagen till USA nu?

För hur ska den svenska batteritillverkaren Northvolt göra? De skulle kunna kvittera ut uppåt 800 miljoner stödkronor i USA mot 155 om de bygger en ny fabrik i Tyskland. Att producera i USA blir 30 procent billigare jämfört med Europa, konstaterar Northvolt. Så var hamnar nästa investering?

Under parollen ”A future made in America” presenterade USA:s president Joe Biden sitt stödpaket för grön omställning. Foto: TT Nyhetsbyrån

För femton år sedan tillverkades solceller i en fabrik intill Glafsfjorden i värmländska Glava, strax utanför Arvika. 300 anställda. Produktionen gick för fullt. Allt såg så bra ut. För den norske entreprenör som startat Glavafabriken var det en fördel att producera i ett EU-land. Världsmarknaden för solceller var nämligen detsamma som Tyskland. Där fanns merparten av kunderna.

Tyskarna köpte tre fjärdedelar av alla solceller som tillverkades i världen på den tiden. I delstaten Sachsen-Anhalt byggde tyskarna upp sitt eget Silicon Valley, kallat Solar Valley. Här flockades de spirande högteknologiska solcellsföretagen. Marknaden växte och det fanns pengar att tjäna.

Varje vecka lämnade 15 000 solpaneler den högautomatiserade Glavafabriken. Den gick dygnet runt. Tillverkningen omsatte miljarder och kapaciteten fördubblades varje år. Det såg sannerligen bra ut.

Men så hände något. I Kina.

Ett beslut, en rejäl påse statliga pengar och i ett slag förändrades förutsättningarna. Den kinesiska ledningen meddelade att nu ska även vi satsa på solceller. Med statliga bidrag skapades en marknad. Efterfrågan på solceller tog fart, tyska automatiseringsföretag lockades till Kina för att hjälpa till med uppbyggnaden av solcellsfabrikerna. Produktionen tog fart. Stora serier fick ner kostnaderna. Priset på solceller rasade.

Glavafabriken slog igen och tyskarnas stolta Solar Valley förvandlades till en tyst spökstad.

I dag tillverkas 8 av 10 av all världens solpaneler i Kina.

Solpanelsfabrik i Shangrao i Kina. Foto: TT Nyhetsbyrån

När USA nu ska få ner sina utsläpp av växthusgaser applåderar omvärlden. Men vad som inte uppskattas är de protektionistiska dragen i den amerikanska satsningen. Att landet bygger upp murar mot omvärlden och stänger ute den som inte producerar i USA.

EU fick, som sagt, skrämselhicka av Bidens paket. Att kontinentens solcellsföretag för halvtannat decennium sedan lämnade Europa och flyttade till Kina är inte glömt. Så, hur ska Europa besvara den amerikanska utmaningen? Matcha med samma frikostighet? Bjuda över?

Förra veckans EU-toppmöte gav inga konkreta besked. Mer än att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gick ut och sa att det inte bara handlar om USA utan även om Kina. EU kläms mellan två ekonomiska supermakter som var och en på sitt sätt stöttar sin gröna industri.

Ska EU låna ihop till en fond som kan ge företagen bidrag och lån? Men hur ska de pengarna i så fall fördelas och återbetalas? Eller ska reglerna för statsstöd luckras upp så att de enskilda länderna tillåts att skjuta till skattepengar till företagen?

Ytterst handlar frågan om själva grundtanken med EU, den inre marknaden. En marknad med stenhårda konkurrensregler. Kom ihåg att AB Volvo inte fick gå ihop med Scania av just konkurrensskäl. Marknaden får inte snedvridas. Och då blir det krångligt om staten ska pytsa ut pengar till vissa företag och inte till andra.

Kritikerna till uppluckrade regler för statligt stöd hävdar att de stora länderna med sina stinna skattkistor har en avsevärd fördel om man lättar på regelverket. Vilket tillfälligt gjordes under pandemin. Tyskland och Frankrike satte sprätt på det mesta – 78 procent – av alla stödpengar som betalades ut bland EU-länderna. De starkaste länderna kan spendera mest.

Som av en händelse är det också Tyskland och Frankrike som ivrigast argumenterat för nya statsstödsregler för att matcha den amerikanska satsningen på grön teknik.

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, sa nyligen att utmaningen handlar om både USA och Kina. Foto: TT Nyhetsbyrån

Statsstöd är ingen enkel sak att hantera. Ordet riskerar att ge en dålig eftersmak för den minnesgode som kommer ihåg penningrullningen kring millennieskiftet. Det var faktiskt en och annan fabrik i landet som lades ner på grund av att statliga stödpengar frigjordes någon annanstans inom den europeiska unionen.

Som när den tyska däcktillverkaren Continental funderade på var man skulle bygga ut verksamheten.

Det fanns två fabriker inom koncernen att välja på. En i Portugal, den andra i Sverige.

Portugisiska Lousado och svenska Gislaved uppmanades att besvara koncernledningens fråga: Vad skulle det kosta att bygga ut fabrikerna så att tillverkningen ökade med 50 procent?

Lousado svarade: Här skulle investeringskostnaden uppgå till 18,7 euro per nyproducerat däck.

Gislaved svarade: Hos oss kostar investeringen16,5 euro per nyproducerat däck.

Billigare i Gislaved – men Lousado fick ändå investeringen.

Lousado hade nämligen en fördel som Gislaved inte kunde matcha: tillgången till statsstöd och bidrag ur EU:s strukturfonder. Sammanlagt 444 miljoner kronor.

Däckfabriken i Gislaved lades ner. Jobb hade flyttats med skattepengar.

Gislaved 2001. Ett fackeltåg protesterar mot nedläggningen av Continentals däckfabrik. Längst fram i tåget gick företrädare för fackförbunden med röda fanor. I tåget fanns banderoller med uppmaningar som Människovärdet tillbaka, Rätt till arbete och Slå tillbaka direktörerna. Däck hade tillverkats i fabriken i nästan 100 år. Foto: TT Nyhetsbyrån

Drar alla till USA nu? När EU nu funderar på något som lockar företagen att stanna kvar är det mot bakgrund av att inte bara USA och Kina satsar på den gröna tekniken. Även länder som Taiwan, Sydkorea och Japan gör det.

Enligt en sammanställning från analysgruppen Cleantech for Europe, som återgavs i Financial Times häromdagen, har de 27 EU-länderna hamnat på efterkälken när det gäller finansieringen av grön teknik. De senaste fem åren har Europa sladdat långt efter i synnerhet Nordamerika men också de östasiatiska länderna. EU:s fria marknad tycks inte räcka till.

”Marknaden kan ge oss den gröna omställningen – men inte tillräckligt snabbt. Politiken måste få fart på processen”, skrev Financial Times inflytelserike kommentator Martin Wolf nyligen.

Utöver skräckscenariot med en varmare planet finns det också geopolitiska skäl för EU att få fart på omställningen. Nyckfulla diktatorer ska inte få chansen att sätta priset på energin. Putin kan strypa gasen men inte släcka solen eller stoppa vinden, brukar det heta.

Medan EU funderar på hur president Bidens klimatpaket och kinesiska subventioner ska bemötas uppvaktas Europas gröna företag flitigt av amerikanska delstater som lockar med lån och bidrag. Betet är agnat.  

Hissnande 369 miljarder dollar – uppåt en 4 000 000 000 000 svenska kronor – ska gå till elbilar, batterier, solpaneler, grönt flygbränsle, vindkraft med mera. Pengarna tas bland annat från en skärpt bolagsskatt; inget bolag ska kunna nolltaxera, alla måste betala minst 15 procent i skatt. En annan inkomstkälla för staten är att en avgift tas ut på företag som vill berika sina ägare genom återköp av aktier.

Stödpaketet är det största sedan Roosevelts New Deal under 30-talsdepresionen och är tänkt att ge USA en industriell omstart med hundratusentals nya och förhoppningsvis hyfsat betalda jobb. Många dessutom i halvt bortglömda landsändar som lidit svårt av företagsflytt, nedläggningar och arbetslöshet.

Bortkastade pengar? Knappast om man får tro den ansedda gruppen Oxfordekonomer som har värderat den framtida gröna energimarknaden. Där finns framtidens affärsmöjligheter. Nollutsläpp år 2050 spås ge en kraftig tillväxt av en industri som då beräknas stå för 5 procent av den samlade globala produktionen av varor och tjänster. I pengar dubbelt så mycket som världens bilindustri idag omsätter.

Där finns framtidens företag och framtidens jobb, menar Oxford Economics. Men vägen dit?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt. 
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Tänk vad tillgången på energi och kompetens kan betyda”

”Tänk vad tillgången på energi och kompetens kan betyda”

Northvolt tänder ett ljus i mörkret när företaget tar över Kvarnsvedens pappersbruk, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

Ge oss en svensk industripakt

Ge oss en svensk industripakt

Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgenäs.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Laddat samarbete på snabbväxande fabrik

Laddat samarbete på snabbväxande fabrik

Vid årsskiftet ska produktionen i Europas största elbilsbatterifabrik starta. Samtidigt pågår arbetet med arbetsmiljön i Skelleftefabriken. Och utmaningarna är flera. 

Visst gör det ont när fastighetsbubblor brister

Visst gör det ont när fastighetsbubblor brister

En fastighetsbubbla spricker på en annan kontinent och hotar att dra med sig en bilfabrik i Trollhättan. Finns det liv efter döden – den här gången också? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.