Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Made in Europe – men hur?

14 februari, 2023

Skrivet av

PERSPEKTIV USA storsatsar på grön omställning som ska ge nya industrijobb i Amerika. Europa famlar efter ett motdrag för att behålla sin industri. Ska ditt jobb få stödpengar från EU?

Harald Gatu, reporter.

Vita huset i Washington i augusti i fjol. President Joe Biden skriver under ett historiskt dokument som ska minska landets utsläpp av växthusgaser. Ett massivt stödpaket för grön omställning. De industriföretag som satsar i USA kan räkna med frikostiga skattelättnader och bidrag om de etablerar sig och sina underleverantörer på plats. Den som händelsevis tänkt exportera grön teknik till USA göre sig icke besvär. Klimatomställningen ska vara Made in USA.  

Bidens paket har gett EU skrämselhicka. Flyttar företagen till USA nu?

För hur ska den svenska batteritillverkaren Northvolt göra? De skulle kunna kvittera ut uppåt 800 miljoner stödkronor i USA mot 155 om de bygger en ny fabrik i Tyskland. Att producera i USA blir 30 procent billigare jämfört med Europa, konstaterar Northvolt. Så var hamnar nästa investering?

Under parollen ”A future made in America” presenterade USA:s president Joe Biden sitt stödpaket för grön omställning. Foto: TT Nyhetsbyrån

För femton år sedan tillverkades solceller i en fabrik intill Glafsfjorden i värmländska Glava, strax utanför Arvika. 300 anställda. Produktionen gick för fullt. Allt såg så bra ut. För den norske entreprenör som startat Glavafabriken var det en fördel att producera i ett EU-land. Världsmarknaden för solceller var nämligen detsamma som Tyskland. Där fanns merparten av kunderna.

Tyskarna köpte tre fjärdedelar av alla solceller som tillverkades i världen på den tiden. I delstaten Sachsen-Anhalt byggde tyskarna upp sitt eget Silicon Valley, kallat Solar Valley. Här flockades de spirande högteknologiska solcellsföretagen. Marknaden växte och det fanns pengar att tjäna.

Varje vecka lämnade 15 000 solpaneler den högautomatiserade Glavafabriken. Den gick dygnet runt. Tillverkningen omsatte miljarder och kapaciteten fördubblades varje år. Det såg sannerligen bra ut.

Men så hände något. I Kina.

Ett beslut, en rejäl påse statliga pengar och i ett slag förändrades förutsättningarna. Den kinesiska ledningen meddelade att nu ska även vi satsa på solceller. Med statliga bidrag skapades en marknad. Efterfrågan på solceller tog fart, tyska automatiseringsföretag lockades till Kina för att hjälpa till med uppbyggnaden av solcellsfabrikerna. Produktionen tog fart. Stora serier fick ner kostnaderna. Priset på solceller rasade.

Glavafabriken slog igen och tyskarnas stolta Solar Valley förvandlades till en tyst spökstad.

I dag tillverkas 8 av 10 av all världens solpaneler i Kina.

Solpanelsfabrik i Shangrao i Kina. Foto: TT Nyhetsbyrån

När USA nu ska få ner sina utsläpp av växthusgaser applåderar omvärlden. Men vad som inte uppskattas är de protektionistiska dragen i den amerikanska satsningen. Att landet bygger upp murar mot omvärlden och stänger ute den som inte producerar i USA.

EU fick, som sagt, skrämselhicka av Bidens paket. Att kontinentens solcellsföretag för halvtannat decennium sedan lämnade Europa och flyttade till Kina är inte glömt. Så, hur ska Europa besvara den amerikanska utmaningen? Matcha med samma frikostighet? Bjuda över?

Förra veckans EU-toppmöte gav inga konkreta besked. Mer än att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen gick ut och sa att det inte bara handlar om USA utan även om Kina. EU kläms mellan två ekonomiska supermakter som var och en på sitt sätt stöttar sin gröna industri.

Ska EU låna ihop till en fond som kan ge företagen bidrag och lån? Men hur ska de pengarna i så fall fördelas och återbetalas? Eller ska reglerna för statsstöd luckras upp så att de enskilda länderna tillåts att skjuta till skattepengar till företagen?

Ytterst handlar frågan om själva grundtanken med EU, den inre marknaden. En marknad med stenhårda konkurrensregler. Kom ihåg att AB Volvo inte fick gå ihop med Scania av just konkurrensskäl. Marknaden får inte snedvridas. Och då blir det krångligt om staten ska pytsa ut pengar till vissa företag och inte till andra.

Kritikerna till uppluckrade regler för statligt stöd hävdar att de stora länderna med sina stinna skattkistor har en avsevärd fördel om man lättar på regelverket. Vilket tillfälligt gjordes under pandemin. Tyskland och Frankrike satte sprätt på det mesta – 78 procent – av alla stödpengar som betalades ut bland EU-länderna. De starkaste länderna kan spendera mest.

Som av en händelse är det också Tyskland och Frankrike som ivrigast argumenterat för nya statsstödsregler för att matcha den amerikanska satsningen på grön teknik.

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, sa nyligen att utmaningen handlar om både USA och Kina. Foto: TT Nyhetsbyrån

Statsstöd är ingen enkel sak att hantera. Ordet riskerar att ge en dålig eftersmak för den minnesgode som kommer ihåg penningrullningen kring millennieskiftet. Det var faktiskt en och annan fabrik i landet som lades ner på grund av att statliga stödpengar frigjordes någon annanstans inom den europeiska unionen.

Som när den tyska däcktillverkaren Continental funderade på var man skulle bygga ut verksamheten.

Det fanns två fabriker inom koncernen att välja på. En i Portugal, den andra i Sverige.

Portugisiska Lousado och svenska Gislaved uppmanades att besvara koncernledningens fråga: Vad skulle det kosta att bygga ut fabrikerna så att tillverkningen ökade med 50 procent?

Lousado svarade: Här skulle investeringskostnaden uppgå till 18,7 euro per nyproducerat däck.

Gislaved svarade: Hos oss kostar investeringen16,5 euro per nyproducerat däck.

Billigare i Gislaved – men Lousado fick ändå investeringen.

Lousado hade nämligen en fördel som Gislaved inte kunde matcha: tillgången till statsstöd och bidrag ur EU:s strukturfonder. Sammanlagt 444 miljoner kronor.

Däckfabriken i Gislaved lades ner. Jobb hade flyttats med skattepengar.

Gislaved 2001. Ett fackeltåg protesterar mot nedläggningen av Continentals däckfabrik. Längst fram i tåget gick företrädare för fackförbunden med röda fanor. I tåget fanns banderoller med uppmaningar som Människovärdet tillbaka, Rätt till arbete och Slå tillbaka direktörerna. Däck hade tillverkats i fabriken i nästan 100 år. Foto: TT Nyhetsbyrån

Drar alla till USA nu? När EU nu funderar på något som lockar företagen att stanna kvar är det mot bakgrund av att inte bara USA och Kina satsar på den gröna tekniken. Även länder som Taiwan, Sydkorea och Japan gör det.

Enligt en sammanställning från analysgruppen Cleantech for Europe, som återgavs i Financial Times häromdagen, har de 27 EU-länderna hamnat på efterkälken när det gäller finansieringen av grön teknik. De senaste fem åren har Europa sladdat långt efter i synnerhet Nordamerika men också de östasiatiska länderna. EU:s fria marknad tycks inte räcka till.

”Marknaden kan ge oss den gröna omställningen – men inte tillräckligt snabbt. Politiken måste få fart på processen”, skrev Financial Times inflytelserike kommentator Martin Wolf nyligen.

Utöver skräckscenariot med en varmare planet finns det också geopolitiska skäl för EU att få fart på omställningen. Nyckfulla diktatorer ska inte få chansen att sätta priset på energin. Putin kan strypa gasen men inte släcka solen eller stoppa vinden, brukar det heta.

Medan EU funderar på hur president Bidens klimatpaket och kinesiska subventioner ska bemötas uppvaktas Europas gröna företag flitigt av amerikanska delstater som lockar med lån och bidrag. Betet är agnat.  

Hissnande 369 miljarder dollar – uppåt en 4 000 000 000 000 svenska kronor – ska gå till elbilar, batterier, solpaneler, grönt flygbränsle, vindkraft med mera. Pengarna tas bland annat från en skärpt bolagsskatt; inget bolag ska kunna nolltaxera, alla måste betala minst 15 procent i skatt. En annan inkomstkälla för staten är att en avgift tas ut på företag som vill berika sina ägare genom återköp av aktier.

Stödpaketet är det största sedan Roosevelts New Deal under 30-talsdepresionen och är tänkt att ge USA en industriell omstart med hundratusentals nya och förhoppningsvis hyfsat betalda jobb. Många dessutom i halvt bortglömda landsändar som lidit svårt av företagsflytt, nedläggningar och arbetslöshet.

Bortkastade pengar? Knappast om man får tro den ansedda gruppen Oxfordekonomer som har värderat den framtida gröna energimarknaden. Där finns framtidens affärsmöjligheter. Nollutsläpp år 2050 spås ge en kraftig tillväxt av en industri som då beräknas stå för 5 procent av den samlade globala produktionen av varor och tjänster. I pengar dubbelt så mycket som världens bilindustri idag omsätter.

Där finns framtidens företag och framtidens jobb, menar Oxford Economics. Men vägen dit?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Stora ord, mycket pengar, enorma utmaningar

Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Stora investeringar för klimatet

Stora investeringar för klimatet

Utforska kartan: Här är jättesatsningarna som ska skapa en ny, grön industri.

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt. 
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

Batteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

Europa sent ute med egna batterifabriker

”Europa har hamnat på efterkälken”

Scania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.