Industriarbetarnas tidning

Vi publicerar ett urval av artiklar från Dagens Arbetsmiljö, ett magasin som riktar sig till skyddsombud och förtroendevalda inom LO, men även andra som jobbar med arbetsmiljö.

Facket varnar: fler falska skyddsombud

9 mars, 2023

Skrivet av

Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.

Kunde det verkligen stämma?

Anders Palmqvist, regionalt skyddsombud för Transport i Skåne, hade svårt att ta in meddelandet på mobilskärmen framför honom.

”Jonas Jonsson* har utsetts till skyddsombud (oavsett om han vill det eller ej) för jag som ägare och vd inte får vara det. Hans uppgift är att samla in synpunkter och risker i ert arbete och förmedla det vidare till mig.”

Grupp-sms:et hade skickats ut till anställda på en arbetsplats i Skåne och avsändaren var ägaren och vd:n för företaget.

Det var efter en truckolycka på arbetsplatsen som Arbetsmiljöverket kopplades in. De krävde att arbetsgivaren skulle ha bättre information till anställda om risker med truckkörning. Ett skyddsombud skulle utses. Men i stället för att låta facket eller arbetstagare utse skyddsombudet utsåg arbetsgivaren en person, via sms.

Anders Palmqvist, regionalt skyddsombud för Transport i Skåne, har allt oftare stött på falska skyddsombud under det senaste året. Foto: Daniel Larsson

De kallas för falska skyddsombud. De som valts ensidigt av arbetsgivaren, ibland enbart för att runda facket, eller personer som blivit valda av arbetskamrater utan att fackförbundet med kollektivavtal på arbetsplatsen fått vara med och utse.

Under förra året upptäckte fackförbundet Transport en ökning av falska skyddsombud. Bara under hösten hade det fyra centrala förhandlingar som handlade om falska skyddsombud.

– Det är ett växande problem. Det förekommer även fler fall på lokal nivå, säger Martin Miljeteig, arbetsmiljöansvarig på Transport.

Grupp-sms:et hade skickats ut till anställda på en arbetsplats i Skåne och avsändaren var ägare och vd för företaget. Obs: Fotomontage

Främst beror det på att det måste gå fort, menar han. Till exempel om en olycka inträffat kopplas Arbetsmiljöverket in och det behövs ett skyddsombud. Eller när arbetsgivare planerar ombyggnationer eller omorganisationer så vill man snabbt ha en underskrift från ett skyddsombud, berättar han.

– Det blir lite ”sist ut ur rummet-principen” i kombination med dåligt utbildade chefer, som inte vet hur man följer lagen, säger Martin Miljeteig.

Men vid flera tillfällen under hösten har Transport upptäckt att falska skyddsombud utsetts med direkt uppsåt att runda facket.

Alla arbetsgivare ser inte skyddsombud som någon som samarbetar, utan som en jobbig typ, som ställer krav.

Anders Palmqvist, regionalt skyddsombud för Transport i Skåne.

I slutet av förra året lade Transports regionala skyddsombud i Stockholm en 6:6a på en arbetsplats på grund av brister i arbetsmiljön. När Arbetsmiljöverkets inspektör kom till arbetsplatsen dök plötsligt en person upp som utgav sig för att vara ett lokalt skyddsombud. Han var utsedd av arbetsgivaren.

– Hans enda uppgift var att säga emot vårt RSO och försöka förminska riskerna som vårt RSO lyft fram, säger Martin Miljeteig.

6:6a

är en begäran om åtgärd, enligt kapitel 6 paragraf 6 a i arbetsmiljölagen. Om du försökt få arbetsgivaren att lyssna, men inget hjälper. Då anmäler du till Arbetsmiljöverket.

Att vara utsedd på fel sätt kan få allvarliga påföljder för den enskilda personen. Falska skyddsombud har inte rättsliga skydd, som skyddsombud valda på rätt sätt har. Om det uppstår en konflikt med arbetsgivaren kan de också tvingas stå för eventuella rättegångskostnader själva.

– Det kan också bli direkt livsfarligt på arbetsplatsen. Ofta har falska skyddsombud inte fått den utbildning som behövs för att till exempel göra riskanalyser.

De har heller inte kunskap om vad de ska kräva av arbetsgivare, berättar han.

– Det gör i sin tur att arbetsgivare inte skaffar nödvändig säkerhets- eller skyddsutrustning. Det är billigare att strunta i det och ingen ställer krav på att det ska göras, säger Martin Miljeteig.

Martin Miljeteig.Transport har nu varnat ombudsmän och deras regionala skyddsombud att de ser en ökning av falska skyddsombud. De tittar även på att utöka utbildning inom förbundet för att fler ska få ökad kunskap om hur man driver ärenden som hindrande av skyddsombud. Foto: David lundmark

Transport upptäcker falska skyddsombud när de får larm från medlemmar. Det hittar dem också i handlingar hos Arbetsmiljöverket där namn på skyddsombud, okända för Transport, dyker upp på deras kollektivavtalade arbetsplatser. Transport kallar då till förhandling för hindrande av skyddsombud. Det gjorde de även i fallet i Skåne när vd:n, via sms, utsåg ett skyddsombud.

– Jag blev förvånad när Transport kontaktade mig. Jag hade ingen aning om att jag inte fick utse skyddsombud. Man kan inte ha koll på allt. Jag var väl dåligt påläst, men det är klart att det ligger på mitt ansvar att känna till hur man ska göra, säger Johan Hjerpe, vd och ägare av transportföretaget i Skåne.
Han anser dock att han är bäst lämpad att utse skyddsombud på sitt företag.

1 138

Så många skydds­ombud har Transport. Av dem är 143 stycken huvudskyddsombud och 36 är regionala skyddsombud.

– Jag som vd och ägare har bäst insyn i min verksamhet. Jag vet vem som skulle kunna vara tillgänglig för att vara skyddsombud så att personen är anträffbar för mina anställda. Och vilken person som skulle ha förmåga att ta på sig uppdraget.

Han fortsätter:

– Jag vet att alla arbetsgivare inte är seriösa, på så sätt är Transports agerande bra. Jag har lärt mig min läxa, man måste gå rätt väg. I det här fallet rådfråga RSO och Transport. De är utsedda att hantera detta i branschen.

Johan Hjerpe fick en bot på 35 000 kronor. Men efter förhandling med facket landade summan på 10 000 kronor. Transport organiserade en omröstning på arbetsplatsen och en person valdes till skyddsombud.

Då uppstod nästa problem. Han som valdes var inte medlem i Transport.

– Vad har det med saken att göra?! Jag tycker att det är fyrkantigt av Transport att kräva att man ska vara med i facket. Alla har inte råd med den extra utgiften. För mig är det viktigast att det finns en person som arbetar med arbetsmiljön på mitt företag, inte att han är med i facket eller inte, säger Johan Hjerpe.

1/3

av alla skyddsombud kan vara valda på fel sätt och riskerar att drabbas av höga skadestånd.

För att bli vald till skyddsombud behöver man inte vara medlem i något fack. Men när det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen har fackförbundet rätt att utse skyddsombud och Transport vill att skyddsombuden ska vara medlemmar i facket.

Johan Hjerpe kan förstå att det finns en poäng att vara med i facket när man är skyddsombud.

– Jag förstår tanken, att man inte ska sitta i knäet på ägaren när man är skyddsombud. Och att man ska våga säga ifrån.

Granskningen finns i senaster numret av Dagens Arbetsmiljö.

I dag finns inget skyddsombud på arbetsplatsen. Men Anders Palmqvist, regionalt skyddsombud, har goda förhoppningar.

– I detta fall har vi en god dialog och ett företag som vill göra rätt. Det underlättar, säger han.

Under det senaste året har han allt oftare kopplats in på grund av att falska skyddsombud dykt upp.

– Alla arbetsgivare ser inte skyddsombud som någon som samarbetar, utan som en jobbig typ, som ställer krav. Då vill de i stället ha någon som bara håller med. Det är tragiskt för skyddsombud arbetar ju för allas arbetsmiljö, säger Anders Palmqvist.

Arbetsmiljölagen 6 kap 2 §

På ett arbetsställe, där minst fem arbets­tagare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud. Skyddsombud utses av en lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan organisation, utses skydds­ombud av arbetstagarna.

Skyddsombud ska inte straffas av arbetsgivaren

  • Skyddsombud har ett starkt juridiskt skydd och ska inte straffas av arbetsgivaren på grund av sitt uppdrag.
  • Skyddet är starkast för skyddsombud som är valda av ett fackförbund. Då står också facket för eventuella rättegångskostnader.
  • Om skyddsombudet omplaceras eller sparkas på grund av sitt arbetsmiljöarbete innebär det en kränkning av föreningsrätten och brott mot arbetsmiljölagen.
  • Skyddsombudets rättigheter regleras i arbets­miljölagen, förtroendemannalagen och med­bestämmandelagen.

Här blev det problem för skydd­s­ombuden

Fall 1: inget protokoll

En kvinna som hade varit skyddsombud i tolv år gjorde en 6:6a-anmälan. Strax därpå blev hon omplacerad till en annan ort. Hon gick till sitt fackförbund, men det fanns inget protokoll där det stod att hon var utsedd till skyddsombud. Varken facket eller hennes advokat kunde hjälpa henne.

Fall 2: arbetsgivaren erkände inte skyddsombudet

En snickare arbetade på tre olika byggen i Stockholm. När han påtalade brister i arbetsmiljön på ett av byggena mötte han motstånd och placerades om till en annan del av verksamheten. Arbetsgivaren vägrade erkänna snickaren som skyddsombud.

Själv uppfattade han det som att han var skyddsombud på alla tre byggena medan arbetsgivaren menade att han bara hade den rollen på det ena. Det blev en strid mellan arbetsgivaren och facket och fallet togs till Arbetsdomstolen, som gick på arbets­givarens linje.

Tipsa oss!

Vi fortsätter att granska falska skyddsombud. Hur ser det ut på din arbetsplats? Mejla reportern:
je@da.se

En kommentar till “Facket varnar: fler falska skyddsombud

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Så jobbar SKF mot machokulturen

Så jobbar SKF mot machokulturen

Porrtidningar på arbetsplatsen och skämt om sexuell läggning var en gång vardag på SKF i Göteborg. Att motarbeta grabbig jargong står högt upp på prioriteringslistan för fackklubben.

”Facket måste ändra sig”

”Facket måste ändra sig”

Han var skyddsombud för Byggnads tills han petades på grund av sitt politiska engagemang för Sverigedemokraterna. Sedan dess har Magnus Persson, SD, arbetat för att bryta fackets makt över det lokala skyddsarbetet. Nu är han arbetsmarknadsutskottets ordförande.

”De har inte samma rättigheter”

”De har inte samma rättigheter”

Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Jonas mejlar – och får truckkort på nån timme

Tänk att ett fordon med gods som väger flera ton kommer mot dig. Tänk sedan att föraren köpt sitt truckkort för ett par tusen kronor efter bara en timmes utbildning. Då blir statistiken – 1 000 truckolyckor per år – inte lika obegriplig.  

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

DA möter: Magnus Sverke om regionala skyddsombud

Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Slitigt, tungt och stressigt – så är industriarbetarnas arbetsmiljö

Mer än hälften av industriarbetarna störs av dålig arbetsmiljö varje dag. Var tredje är rädd för att bli skadad eller sjuk. Det visar IF Metalls senaste arbetsmiljöundersökning.

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

Nära samarbete med regionala skyddsombud på takfabriken

På takfabriken i Västerås flyter samarbetet med fackets regionala skyddsombud. Maina Bejefalk önskar att hon även fick besöka arbetsplatser utan GS-medlemmar.

”Vi kom snabbt ur svackan”

”Vi kom snabbt ur svackan”

Efter en stormig start med dålig arbetsmiljö är Mynak och generaldirektör Nader Ahmadi på banan. Myndigheten är liten, blott 21 anställda, och uppdraget är att sprida kunskap om arbetsmiljö.

Så ofta lyfter politikerna arbetsmiljön i riksdagen

Så ofta lyfter politikerna arbetsmiljön i riksdagen

Politikerna säger att skyddsombuden är viktiga. Ändå nämns de sällan i riksdagen. Dagens Arbetsmiljö har kartlagt vad arbetsmarknadspolitikerna faktiskt talar om i kammaren.

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.