Industriarbetarnas tidning

Nyfödda lades skrikande i tvättrummet

6 mars, 2023

Skrivet av

Förlossningar. Löpande band-tänket präglade inte bara den nya svenska industrin, utan formade också barnafödandet. I boken Kläda blodig skjorta berätta­s hela historien: från självlärda jordgummor till pressade barnmorskor.

Kläda blodig skjorta

Författare: Maja Larsson.
Förlag: Natur och Kultur.
Sidor: 363.

När barnmorskan Maria Pettersson vintern 1895 förbereder julbordet hemma i Degerfors kommer ett bud till häst: Hon måste till en förlossning och det är långt. Maria tar sin väska och följer med. Efter sju kilometer ska de köra över isen men det vågar inte Maria, hon vill gå runt sjön i stället. Det är brant och mörkt. Fyra timmar tar det innan de kommer fram. Då har det forsat blod ur den födande kvinnan i sju timmar.

Mannen i huset är full, det enda ljuset kommer från en brasa, en pojke får hjälpa till att värma vatten. Så börjar Maria sitt arbetspass och den här gången går det bra.

Maja Larsson. Foto: Kristin Nylander

Boken Kläda blodig skjorta av Maja Larsson handlar om svenskt barnafödande de senaste 150 åren. Det är en maffig genomgång av allt som hänt inom förlossningsvården, men också en berättels­e om hur det moderna landet Sverig­e blivi­t till – och hur havande och födand­e kvinnor hela tiden ska anpassa sig i systemen.

På 1870-talet är Sverige fortfarande ett jordbrukssamhälle och nio av tio kvinnor föder hemma. Utbildade barnmorskor har till stor del ersatt de tidigare jordgummorna. Men de har stora områden att täcka och träffar knappt några kollegor. Svenska Barnmorskeförbundets tidning Jordemodern blir viktig för att de ska kunna utbyta erfarenheter, och de mest fängslande historierna i sin bok har författaren Maja Larsson hittat i den.

När 1900-talet kommer har Sverige blivit ett land fullt av sågverk, pappersbruk och textilfabriker. Människor börjar flytta till städer och sjukhus växer fram. Hygien och säkerhet sätts i centrum.

Inte bara i fabrikerna ska arbetet vara effektivt. När välfärdslandet Sverige växer fram präglas även födandet av löpande band-tänk. En läkare på Allmänna BB beskriver att arbetet på en eftervårdsavdelning måste vara ”organiserat för stordrift”, och det finns ingen lucka för mamman att hjälpa till: ”hon går bara i vägen”.

De nyfödda barnen börjar separeras från sina mödrar. Det blir läkarna och barnmorskorna som bestämmer när barnen ska ammas, kläs och tröstas.

Nyförlösta kvinnor gör motstånd i hemlighet. I boken finns hjärtskärande berättelser om mammor som tjuv­matar sina barn – och straffas med att barnet får ligga skrikande i tvättrummet ­hela natten – men också om femtiotalsmödrar som beskriver tiden i sal utan sina nyfödda som bästa vila­n: ”Ta inte ifrån oss vår enda semester.”

BB Lund 1971. Foto: SYDSVENSKA MEDICINHISTORISKA SÄLLSKAPET

Kläda blodig skjorta är full av den här typen av folkbildande ögonblicksbilder. Det är många sidor text och mycket fakta att ta in – men det blir aldrig tråkigt, mycket tack vare det lätta språket och de många berättelserna. Jag slukar boken som en spänningsroman.

Kriserna finns med, förstås. Den ­första kommer redan på 1940-talet – då är det babyboom och trångt på sjukhusen, fyra eller fem kvinnor kan föda på samma förlossningsrum eller i en skranglig turistsäng som i Fjällbacka – och barnen staplas på höjden i barnsalarna.

I dag kämpar barnmorskor med arbetsmiljön och födande kvinnor med att få plats på förlossningen i storstäderna eller med långa avstånd på landsbygden. I boken finns Eila som föder barn tre dagar efter att förlossningen i Kiruna läggs ner 2001. Tolv mil har de till Gällivare, det är 30 grader kallt och bilens turbo är trasig. Hennes man kör i 80 hela vägen, en ambulans möter upp i slutet.
Så börjar ännu en förlossning. Också den här gången går det bra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Höstens bästa tips

Höstens bästa tips

Sommaren är över. Men deppa inte ihop för det. DA:s tips räddar hösten för dig.

Önskningar om ett annorlunda liv

Önskningar om ett annorlunda liv

George Saunders människor sitter fast på monotona och själs­dödande arbeten. Ändå är hans ­noveller alltid galet underhållande.

Tusen problem – en syndabock

Tusen problem – en syndabock

Allt är skit och åt helvete i landet som var bättre förr. I boken Det svenska missnöjet berättar folk vad de tycker fungerar dåligt.

”Du får glömma allt, men inte mig”

”Du får glömma allt, men inte mig”

Boken om folkmusiklegenden Izzy Young och hans väg in i demensen är en rörande skildring av hur barn blir föräldrar.

”Älskade mamma kallar jag den”

”Älskade mamma kallar jag den”

Pappersarbetaren Rainer Paakkinen fortsätter teckna, ge ut böcker, och har tagit sitt livs första högskolepoäng.

Inför återvinningen är vi alla lika

Inför återvinningen är vi alla lika

I sin första seriebok skildrar Ulrika Linder en arbetsplats som är som samhället är mest – men ändå inte.

Tips för en fin hemester

Tips för en fin hemester

Nej, sommaren 2020 lär inte bli de spännande resornas sommar. Det går att göra nåt bra av den ändå. Här är DA-redaktionens bästa tips för dig som semestrar hemma.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen. Följ med in i studion och möt gänget bakom radioprogrammet – där det just i kväll handlar mycket om godis.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Från lastpall till ishall

Från lastpall till ishall

Helst vill de bara spela hockey. Kunna leva på sin sport. Bli proffs. Men än så länge behövs pengarna från jobbet på lastpallsfabriken i Vimmerby.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.