• Poddar 🎧
    • Verket
    • Lyssna på DA
    • Mordet på facktopparna
    • Liv & arbete
    • Dagens Arbete Historia
  • Arbetsmarknad
  • Arbetsmiljö
  • Arbetsrätt
  • Brott
  • Fackligt
  • Försäkring & pension
  • Hälsa
  • Klimat & miljö
  • Kultur & fritid
  • Lön & avtal
  • Min ekonomi
  • Opinion
    • Debatt
    • Ledare
    • Krönikor
  • Fråga om jobbet
  • Granskningar
  • e-DA
  • Kontakta oss
  • Insändare
Dagens Arbete

Nattens Arbete

Sedan många år är skogsmaskinerna utrustade med stark ledbelysning. Foto: David Lundmark

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Publicerad 2023-03-14, 08:12   Uppdaterad 2023-10-12, 12:22

Slutavverkning I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

Vitt ljus i skogen, kraftig blåst hela kvällen.

Späda tallar vajar och vinden viner i deras nästan osynliga trädkronor. Här borde vara helt mörkt, ändå syns hela kalhygget. Stubbarna och riset, de jämnt kluvna stockarna. Så starkt är ljuset från skördaren och skotaren.

– Ljuset är bra, men det går aldrig att ersätta dagsljuset. Om det är dålig terräng kör man hellre dagtid. I alla fall den som sitter i skördaren, säger Mats Lind.

Mats Lind (till vänster) är Patrik Olsons (till höger) morbror. De har ­jobbat ihop i flera decennier. Båda började arbeta i skogen som unga. Foto: David Lundmark
En kall, klar kväll är sikten i skogen nästan lika bra som under dagen. Men visst väder kan ställa till det. ”När det är dimmigt är sikten som sämst, då blir det alldeles vitt”, säger Patrik Olson och jämför det med att slå på bilens helljus. Foto: David Lundmark
Moderna skördaraggregat gör att maskinförarna kan avverka skogen i en rasande fart. En tall tar inte mer än trettio sekunder att fälla, kvista och klyva i jämnstora stockar. De märks sedan med rödfärg. Foto: David Lundmark

Han och Patrik Olson, som kör skotaren, har arbetat hela sina liv i skogen. Numera kör de för ett av Sveaskogs egna maskinlag. Allt har blivit bättre, så också ljuset. Sedan många år har de stark ledbelysning på skogsmaskinerna. Ett klart, vitt och pålitligt ljus. Inte som äldre tiders grumliga, gula och krånglande belysning.

– Det har blivit bättre med varenda maskin. Förut var det värre. Jag tyckte att lamporna ofta gick sönder, slock­nade och behövde bytas, säger Mats Lind.

Kenneth Andersson. Foto: David Lundmark

Jag har träffat flera praktikanter som är duktiga på att köra, men som inte gillar att vara ensamma i mörkret.

Kenneth Andersson, maskinförare och klubbordförande.

En vecka jobbar de kväll, nästa vecka förmiddag. Arbetet är, i stort sett, detsamma oavsett skift. Skogen ska av­verkas och stammarna plockas och ­köras bort.

Terrängen är avgörande. Väldigt branta slänter är lättare, och tryggare, att köra i dagsljus. Och blöt mark med sämre ­bäring, där risken för körskador är större, kan vara svårare att upptäcka.

Mats Lind och Patrik Olson trivs med arbetet i skogen. Mörkret är inget problem, inte heller ensamheten. Alla har däremot inte haft lika lätt för kvälls­skiftet, säger Kenneth Andersson, ordförande för GS-klubben på Sveaskog, och själv maskinförare.

– Kvällsskiftet är lite speciellt, visst är det så. Du får inte vara rädd för att jobba ensam och inte vara mörkrädd. Jag har träffat flera praktikanter som är duktiga på att köra, men som inte gillar att vara ensamma i mörkret.

I dag jobbar Mats Lind och Patrik Olson bredvid varandra – fortfarande inom synhåll från skogsvägen och kojan – men eftersom skördaren går först och skotaren efter skiljs de åt efter ett par dagars arbete på en plats.

– Det är bättre på dagen, men jag har inget emot kvällsskiftet. Det är ungefär som att köra bil. Kör du inte hellre bil när det är ljust? säger Patrik Olson.

Skiftgång kan försvåra vid nyrekrytering

40 procent av maskinförarna går i pension inom tio år. Det visar en undersökning från 2018, genomförd av TSG, Skogsbrukets Tekniska Samverkansgrupp vid Skogforsk.

Särskilt svårt har branschen att locka kvinnor. Enligt undersökningen är färre än 5 procent av förarna kvinnor.

Många anställda slutar redan i 30-årsåldern. En tänkbar för­klaring, skriver professor Rolf Björheden, ”kan vara att dagens familjeliv med delat ansvar för hem och barn är svårare att ­kombinera med maskinföraryrket i skogen än med motsvarande arbete i andra branscher”.

Rasmus Lygner

Läs mer: Arbetsmiljö GS-facket Kenneth Andersson mats lind nattarbete patrik olson Skinnskatteberg skogsarbete skogsbruk
Dela:

En kommentar till “Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda”

  • Evolutionsbiolog skriver:
    17 mars, 2023 kl. 09:32

    Inte bara ett arbete för ”mörkrädd”.
    Helt respektlöst mot skogens rättmäktiga heltidsboende. De som jagar nattetid, och de som vilar med sina ungar/familj. De som är grunden till ett fungerande ekosystem. Men uppenbarligen har etik inget med detta klientels värdegrunder att göra. Här gäller endast att med så mycket fossila tekniklösningar som möjligt för att på kortast tid förändra/förstöra mångfald, och tillföra massor av fossila växthusgaser som som aldrig försvinner. Vilka som får ta ”smällen” är uppenbart. Skadedjuret Homosapiens förnekar sig aldrig.

    Svara

Kommentera Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Om Dagens Arbete

  • Om oss
  • Ansvarig utgivare: Eva Burman
  • Kontakta redaktionen
  • Tipsa oss!
  • Guldspaden
  • Annonsera
  • Cookie-inställningar

Förbundens sajter

  • IF Metall
  • GS
  • Pappers

Missa inget – prenumerera på vårt nyhetsbrev!


Dagens Arbete
Facebook Twitter Instagram