Pandemieffekten utraderad – LO förlorade 22 000 medlemmar förra året

Under pandemin gick fler med i facket, ett trendbrott efter många år av kräftgång. Nu är den effekten utraderad och organisationsgraden är tillbaka på samma nivå som innan.
– Det beror främst på de prisstegringar och reallönesänkningar vi sett, säger professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet.

Förra året minskade andelen fackligt anslutna på den svenska arbetsmarknaden, från 70 till 69 procent, visar en ny rapport från tankesmedjan Arena idé. Störst blev raset bland arbetare, där andelen minskade från 62 till 59 procent. LO tappade 22 000 medlemmar förra året. Det största tappet skedde bland gruppen utrikes födda.

– Arbetarna drabbas värst av prisstegringarna som började på allvar förra året. Särskilt de lågavlönade arbetarna, och bland de lågavlönade finns det många utrikesfödda, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och rapportens författare.

Därtill var det många utrikesfödda som kom ut på arbetsmarknaden förra året. Nästan en tredjedel av arbetarna är i dag födda utomlands.

– Är man ny på arbetsmarknaden tar det ett tag innan man går med i facket. Det ser vi även bland de unga. Om man dessutom har ett lågavlönat yrke, en tidsbegränsad anställning och priserna stiger så kanske det dröjer extra länge, säger Anders Kjellberg.

Även bristfällig svenska och mindre kunskap om svenska fackföreningar och kollektivavtal kan vara bidragande orsaker till att organisationsgraden är lägre i den här gruppen.

År 2020 bröts en 25-årig trend av sakta vikande fackliga medlemstal. Medlemmarna strömmade till under pandemin.

– Pandemin var en väldigt osäker tid och då kände många en trygghet i att gå med i facket och a-kassan. Men de ekonomiska problemen med reallönesänkningar och prisstegringar har nu gjort att många anser att de inte har råd, säger Andres Kjellberg.

Utvecklingen framåt beror troligen på vad som händer med inflationen och konjunkturen.

– Medlemstapp på grund av reallönesänkningar kan mycket väl fortsätta även i år. Men om vi kommer in i en lågkonjunktur kan det hända att människor ändå söker tryggheten i ett fackligt medlemskap. Så det är svårt att säga vad slutresultatet blir, säger han.

För industrifacken IF Metall, GS och Pappers var rörelsen bland medlemmar liten förra året. Över tid har organisationsgraden bland industriarbetare minskat, från 84 procent år 2006 till 72 procent förra året.

Industrin är fortsatt den sektor som har högst andel fackligt anslutna arbetare, följt av kommunal, transport och handels. Sist kommer hotell- och restaurangbranschen med 31 procent fackligt anslutna. Totalt ligger den fackliga organisationsgraden på 50 procent i den privata tjänstesektorn, vilket är 16 procentenheter lägre än år 2006.