Processteknikern Johnny blommar upp varje vår: ”Trädgården blir som en tavla för mig”

Trädgårdsentusiast Till vardags jobbar Johnny Nilsson som processtekniker på Billingsfors bruk. All annan tid tillbringar han hemma i sin trädgård.

Förr om åren var Johnny Nilsson fullständigt ointresserad av blommor, växter och allt vad trädgårdsbestyr heter. Att påta i jord och odla sticklingar och frön – som hans föräldrar höll på med – var inte alls Johnnys gebit.

– Inte ett dugg, och framför allt inte som tonåring. Jag tänkte att om jag någon gång skulle skaffa mig ett hus i vuxen ålder, så skulle jag genast asfaltera hela trädgården!

Johnny lirade gitarr i stället, drömde om att bli musiker. Som idolen Jimi Hendrix. Och musiker, det blev han också så småningom. Deltidsmusiker. Spelade i band och turnerade i flera år, och med främst blues och rock’n’roll på repertoaren.

Men intresset för musiken avtog i takt med att han började jobba på bruket i Billingsfors för snart tjugo år sedan. På Ahlstrom, som bruket numera heter. Femskift. Med ens blev de lediga helgerna färre.

Johnny Nilsson

Ålder: 60 år.

Jobb: Process­tekniker på Billingsfors bruk, i mixeriet.

Bor: I en 80-talsvilla i Billingsfors.

Familj: Sambon Sari som jobbar på en wellpappfirma. Barn och barnbarn. ”Sari tycker nog att jag är i trädgården lite för mycket, men samtidigt kommer hon med många bra idéer. Dessutom ­gillar hon Sagan om ringen, precis som jag!”

Fast i utbyte fick han ju då flera dagar ledigt på rad i stället. Periodvis åtminstone. Tid för annan hobby med andra ord.

– Det var då mitt intresse för trädgård började växa, säger han när vi träffar honom en morgon i hans trädgård på bara några villakvarters avstånd ifrån bruket.

Ja, det är här, på baksidan av huset som Johnny köpte hösten 2007, som allt började. Då rymde den 800 kvadratmeter stora tomten i princip bara en platt och trött gräsmatta.

– Det var helt rent, så jag fick börja från grunden.

Johnny började med att gräva en damm – helt för egen hand – och fortsatte sedan att säsong efter ­säsong förvandla sin lilla tomt till den gröna och frodiga djungel mitt i Dalsland som den är i dag. Med rabatter, häckar, trän, buskar, växthus, egenbyggda sagofigurer, tegelvalv, små slingrande ­stigar, ettåriga växter, fleråriga växter.

Och så överallt: blommor, blommor, blommor. Omkring 300 sorter har han. Rhododendron, rosenskära, iris, fänriks­hjärta, petunia – you name it.

Vad är tjusningen med blommor, undrar jag.

– Det är färgerna, alla färgkombinationer. Inför varje vår har jag en plan för hur jag ska sätta ut plantorna, men varje gång glömmer jag också bort den planen. Så i stället får jag improvisera, och ­oftast blir det faktiskt ganska fint i slutändan.

Arbetsprocessen påminner delvis om konst­närens, som står framför en tom duk som ska fyllas. När linjer ska börja dras, färg läggas till. Då är det inte alltid så att ursprungsidén, planen som konstnären har, rimmar fullt med slutresultatet.

– Trädgården blir som en tavla för mig när jag bygger upp den varje vår. Och sen när trädgården börjar blomma, framför allt i juli, när ­allting liksom bara exploderar i alla färger, då är tavlan klar.

– Ja, det blir som målning. En målning som jag sedan fotograferar.

Tolv timmar om dagen kan han tillbringa i trädgården, berättar han medan han pekar och visar oss runt i grönskan. Alltid finns det någonting att fixa, laga, klippa, gräva upp, gräva ner.

– Jag tycker om att arbeta med både huvud och händer och dessutom har jag väldigt svårt att sitta still.

– Jag tycker också att det är väldigt roligt att se när jag lyckas få något att blomma, eller lyckas bygga något som blir fint.

Johnny kallar sin trädgård för ”Bland Blommor & Blues”, och vad ordet blommor syftar på fattar man ju direkt.

Men ”blues”?

Här hörs ingen blues. Ingen John Lee Hooker, ingen Bessie Smith, ingen Muddy Waters … Ingen musik alls faktiskt. Här hörs bara ett behagligt ­porlande från dammen där stora japanska koi­karpar simmar omkring.

– Nej nej, inte så! skrattar Johnny. Det där med bluesen handlar inte om musik, utan om de blå tonerna. Om allt det jobbiga som kan inträffa. Att till exempel skottkärran går sönder eller att en spade går av. Eller än värre: att man drabbas av sköldlöss och annan ohyra.

– Blues är liksom det jobbiga i en trädgård, och alltid är ju det något som jävlas med en.

Så hur mycket blues och hur mycket blommor upplever du?

– Oftast är det blommor. Men ibland inträffar det ju små jävligheter också, lite blues. Fast samtidigt är det ju det som är själva utmaningen med en trädgård, som gör det så roligt.

600

… besökare kan Johnny få under en enda dag när Öppen trädgård arrangeras. ”Det sker bara några gånger per år, men då är det väldigt trångt här!”

70

… jordsäckar per säsong brukar det gå åt i Johnnys trädgård – inräknat både planteringsjord och kogödsel.

40–50

… sopsäckar kör Johnny iväg till soptippen varje höst. ”Det brukar se förjävligt ut i trädgården då!”  

10

… kilo brukar Johnny gå ner i vikt varje vår. ”Lätt! Jag springer ju fram och tillbaka här i trädgården hela tiden. Och oftast blir det tolvtimmarspass!”