”Många ser inte vad som gjorts genom åren”

Organisationsgrad Det är inte bara inom Pappers som allt fler ifrågasätter fackets nytta. Så vad har facket egentligen åstadkommit och varför är det värt att betala avgiften?

Mycket har förändrat sig genom åren. Till det bättre.

– En arbetare har helt andra livsmöjligheter med de inkomstökningar som varit, säger Pappers förhandlingschef Robert Sjunnebo. Standardutvecklingen har varit enorm.

Många landvinningar som gjorts för arbetstagarnas räkning – fackliga som politiska – ligger bara någon generation bort. Sådant som dagens anställda ser som självklart, har inte alltid varit det.

– Många ser inte vad som gjorts genom åren, säger förhandlingsombudsman Lasse Wåhlstedt.

Både Robert Sjunnebo och Lasse Wåhlstedt betonar att allt gott i avtalssvängen eller i lagstiftningen, det hände inte i mitten av 1900-talet.

– Men många av de grundläggande förutsättningarna skapades då, säger Robert Sjunnebo. Saker som sedan varit en jordmån för många förbättringar. Jag vill påstå att allting är väldigt mycket bättre än då.

DA har gjort en sammanställning över de viktigaste lagarna och fackliga framgångarna genom åren. En generellt viktig händelse för hela arbetsmarknaden var Saltsjöbadsavtalet. Det slöts 1938 mellan arbetsgivarna i dåvarande SAF och fackförbunden i LO och reglerade hur förhållandet mellan industrins ägare och de anställda skulle se ut. Fortfarande i dag har det stor betydelse för hur svensk arbetsmarknad fungerar.

I den Sjunneboska vokabulären kom dagens industriavtal bara att utgöra ”toppingen på den tårta som bakades då”.

Industriavtalet från 1997, som Pappers var en av initiativtagarna till, kom till i ett läge då den gamla förhandlingsordningen börjat svikta.

– Vi hade då en tid av devalvering, inflation och oljekris bakom oss. Det behövdes något nytt.

Ser man enbart till de rent fackliga framgångarna de gångna åren, är Robert Sjunnebo och Lasse Wåhlstedt överens om den verkliga milstolpen: Det allmänna villkorsavtalet från 1996. Pappers fick både ett bra lönelyft och ett avtal som suddade bort skillnaderna i anställningsvillkoren mellan arbetare och tjänstemän. Plötsligt gick alla anställda under samma avtal på fabriken. Med månadslön.

Även om det gemensamma avtalet med tjänstemännen numera återgått till att det finns var sitt, är innehållet detsamma. Där och då lades också grunden för att Pappers, än i dag, har ett av landets bästa kollektivavtal.

Den andra milstolpen stavas ATK, Arbetstidskontot. En medlarkompromiss från en tid då förbundet krävde kortare arbetstid.

Lasse Wåhlstedt, som då jobbade i Grycksbo, berättar att många inte alls ville ha några timmar på ett konto, utan en ren arbetstidsförkortning.

Men kontot blev en stor succé – även om det var medlarna som kläckte förslaget. I dag ger kontot 3,5 procent på lönen, vilket motsvarar 56 till 63 timmars ledighet per år.

– Och numera har vi också det tuffaste regelverket.

Robert Sjunnebo fyller i:

– Inget av de senare avtal som kommit till på andra områden, ger den enskilde så stora möjligheter att styra över kontots användning.

Han vill framhålla ytterligare en sak:

– Vi har också det högsta påslaget på pensionsdelen av alla förbund.

Robert Sjunnebo menar att förbundet fortfarande rör sig ”åt rätt håll”. Men ett bra avtal hänger, till sist, på facklig styrka. Med andra ord: Att många är med.