Så har arbetarnas ställning stärkts genom åren

Från mössan i handen till inflytande. Riktigt så spikrakt är det så klart inte, men många saker vi som jobbar nu lätt tar för givet, har en gång varit resultatet av kamp och förhandlingar. Här listar vi ett antal avgörande händelser fram till i dag.

1898 LO grundas.
1909 Arbetsgivarna vill sänka löner. 80 000 textil- och massaindustriarbetare blir lockoutade. LO svarade med storstrejk.
1912 ABF bildas.
1913 Folkpension införs.
1919 Allmän rösträtt införs.
1920 Pappers bildas i juni i Gävle Folkets hus. 6 250 medlemmar i 37 avdelningar.
1921 Pappers första kongress i Sundsvall.
1922 Pappers ansluter sig till LO.
1928 Storkonflikt, 17 000 massaarbetare går ut i strejk.

1931 Fem strejkande arbetare skjuts till döds i Ådalen.
1934 Ny arbetslöshetsförsäkring.
1937 Behovsanpassat barnbidrag införs.
1938 Saltsjöbadsavtalet skrivs under. Lag om två veckors semester.
1948 Allmänt barnbidrag införs. Ny semesterlag (tre veckors semester). 42 timmars arbetsvecka i kontinuerlig drift.

1954 Lag om allmän sjukförsäkring.
1956 Lag om socialhjälp.
1957 Lag om 45-timmarsvecka.
1960 ATP, statligt garanterad ålderspension. Nattarbetsförbud för kvinnor tas bort.
1963 Ny semesterlag (fyra veckor). Grupplivförsäkring (TGL) åt alla.

1964 Permitteringslön införs.
1965 Avgångsbidragsförsäkringen (AGB) införs.
1967 Avtal om företagshälsovård.
1969 Arbetstiden kortas till 42,5 timmar per vecka.
1971 Individuell inkomstbeskattning. Ny arbetstidslag.
1973 Den lagstadgade arbetstiden blir 40 timmar per vecka. Lag om svenskundervisning.
1974 Lag om anställningsskydd (Las). Föräldraförsäkringen ersätter moderskapsersättning.
1975 Lag om ledighet för utbildning.
1976 Lag om allmän sjukförsäkring och ATP. Medbestämmandelagen (MBL). Semesterlagen (fem veckors semester).
1979 Lag om föräldraledighet. Lag om allmän arbetslöshetsförsäkring. Förtroendemannalagen. Lag om rätt till ledighet för vissa förtroendeuppdrag inom skola med mera. Jämställdhetslagen.
1980 Lag om att anmäla ledig plats till arbetsförmedlingen.
1982 Ny arbetstidslag – 40 timmars arbetsvecka.
1983 Löntagarfonder införs (avvecklades 1991). Arbetsmiljöavtal.
1986 Lag om rätt för utbildning i svenska för invandrare.
1987 Lag om styrelserepresentation för privatanställda.
1988 Lag om rätt för ledighet för närståendevård. Lag om rätt till ledighet ”av trängande familjeskäl”.
1991 Jämställdhetslag (ersätter jämställdhetslagen från 1979). Lag om sjuklön (reglerar ersättningen de första 14 dagarna).

1995 Sverige blir medlem i EU den 1 januari. Föräldraledighetslagen.
1996 Allmänna villkorsavtalet. Månadslön.
1997 Industriavtalet införs. Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.

1998 Arbetstidskonto i Pappers införs med 0,5 procent (kontot byggs på 2001, 2004 och 2006).
1999 Lag om utstationering av arbetstagare. (Gäller när arbetsgivare i annat land har anställda i Sverige).
2002 Lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbete och arbete med tidsbegränsad anställning.
2007 Jobbskatteavdrag införs (utökas 2010, 2014 och 2019)
2008 Diskrimineringslagen (ersätter jämställdhetslagen från 1991). Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom pröva på nytt arbete.
2011 Pappers lämnar Industriavtalet.
2013 Skärpta regler för dygnsvila.
2015 Taket i a-kassan höjs från 18 700 kronor till 25 025. Fas-3 införs (sysselsättning dagtid för den som varit arbetslös i 450 dagar).
2019 Karensavdrag ersätter karensdag.
2022 I den så kallade Las-uppgörelsen ges bättre möjligheter till omställningsstöd och studiestöd. De nya reglerna gör det å ena sidan lättare för arbetsgivaren att göra avsteg från turordningslistorna, å andra sidan att heltid ska vara norm vid anställning.