Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Att måla är som att kratta löv

Publicerad 2023-09-29, 11:35

Krönika Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Carl-Einar Häckner är trollkarl och artist.

Livet är en tavla som aldrig blir klar. Allting pågår. Tiden, åren, tankarna. När det är sommar finns tid för undrande. Det leder till att jag målar abstrakta bilder för att göra något skönt.

Funderar på min pension. Hur mycket det blir per månad. Jag började spara tidigt. Jag hade tänkt ge er mina bästa spartips här. Sparar det till nästa gång.

Jag borde städa. Rensa i min bokhylla.

Roligare med konsten. Jag målar hellre för mycket än för lite. Grått är en bra mystisk färg i hopp med rött och svart. Har drömt länge om att måla. Inte gett mig själv utrymmet.

Till slut rann det över i lustglaset och dropparna blev för många så jag städade replokalen. Sen körde jag i gång.

Måla är som att kratta löv. Tycker jag. Det man gjort finns kvar efteråt. Högen med skisser, tavlor, papper växer. Det går fort. Blir vad det blir. Kräver något som är där i avslappningen.

Livet är en tavla. Jag försöker påverka livet. Måste tillåta mig bara. Målar i tusch. Passar mig. Torkar fort. Jag använder allra helst två färger, högst tre. Vill lära mig sluta i tid. Det är bra att avstå det där sista. När jag använder en färg är det lättare för mig.

Svart till exempel.

Plötsligt ringer mamma. Allt blir kaos i min hjärna, för att jag måste skifta fokus. Det är livet. Hon som fött mig ur sin kropp, ringer upp mig och vi pratar om det vi redan bestämt för hon är orolig över hur det ska gå.

Jag blir irriterad men försöker dölja det. Sen lägger vi på. Jag fortsätter måla. Det känns annorlunda efter samtalet.

Livet är en konst – konsten har ett eget liv.

Min mamma är konstnär på sitt egna sätt tycker jag – i sitt förhållande till livet, kläder och hattar. Alltid med en egen personlig stil. Samtidigt promenerar närvaron, sanningen, alltid bredvid henne. Oron är där med och håller hennes hand.

Jag känner igen mig i det. Uppriktigheten mot sig själv och sina känslor. Inte vara säker. Ändå hålla på.
Vill inte veta hur det går till. Vill bara göra. Vill vara mitt i. Vill mer.

Därför målar jag .

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Thomas, 59, bär på ett hantverk som snart kan försvinna

Unikt konstgjuteri hotas av rivning: ”En tragedi för kultursverige”

130 år av svensk skulpturhistoria  Sällsynt hantverk hotas

Teslastrejken tar plats i kulturens finrum

Teslastrejken tar plats i kulturens finrum – visas på Liljevalchs

Anders Alm skildrar vardagen som strejkvakt  ”Samhällsengagerad konst om den svenska modellen”

Framtiden finns – än så länge

Framtiden finns – än så länge

Lyssna på vad framtidens riddare sitter och mumlar: Vi måste fortsätta att slåss, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Min mamma är en superkraft

Vår kärlek sträcker sig hela vägen till jävlarna på Handelsbanken, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Viskningar väckte hans dröm till liv

Viskningar väckte hans dröm till liv

För tio år sedan bestämde sig Rainer Paakkinen för att teckna varje dag. Han skulle göra fina färgkartor och naturtrogna bilder. Men det flippade…

Gatusmarta fåglar

Gatusmarta fåglar

Erik Berglins gatukonstprojekt tar fasta på hur fåglar anpassat sig väl till ett liv i urbana miljöer. Se bildspelet här!

Konsten jag älskar finns nu i sprithyllan

Konsten jag älskar finns nu i sprithyllan

Att sälja bärs med fräsiga flasketiketter är det nya svarta, skriver musikjournalisten Carl Linnaeus.

Kärleken har inga gränser

Vi möttes genom ett kulturutbyte, det ryska blandades med det svenska. Vad blev det av henne?, skriver Carl-Einar Häckner.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.