Strulet med omställningsstudie­stödet: ”Förtroendet för staten riskerar att skadas”

Pengarna räcker inte till alla som vill plugga – och många får vänta länge på besked. Sedan omställningsstudiestödet infördes för ett år sedan har det omgärdats av en hel del problem.

– Det här måste lösas så fort som möjligt, säger Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Omställningsstudiestödet var en del av las-uppgörelsen 2020 och presenterades som en ”win-win”. Bra för arbetsgivarna, som länge har pratat om kompetensbrist och efterfrågat kompetent arbetskraft. Bra för individen, som genom det nya bidraget kan börja plugga med nästan oförändrad inkomst.

Tanken med stödet, som infördes den 1 oktober förra året, är att vuxna som redan befinner sig i arbetslivet ska kunna stärka och bredda sin kompetens – och därmed bli mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Men hittills är det få som har fått chansen. De pengar som CSN har fått från regeringen i år beräknas bara räcka till runt 8 800 heltidsstuderande. Samtidigt har myndigheten fått in över 56 000 ansökningar sedan oktober.

Nästan hälften av de 1,36 miljarder som har avsatts till det nya stödet i år riskerar att brinna inne – CSN hinner helt enkelt inte med att handlägga ansökningarna. Det betyder att runt 700 miljoner som var tänkta att gå till studenter i stället skickas tillbaka till statskassan. Faktum är att man inte ens hunnit handlägga alla ansökningar i den första ansökningsomgången, och den stängde för snart ett halvår sedan. Omgång två stänger om några veckor.

Man har varit jävligt saktfärdig från regeringens sida

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare

Resultatet är att många som sökt det nya stödet både har hunnit bli antagna till sin utbildning och börjat studera innan de ens fått besked om studiemedel.

Omställningsstudiestödets första år har kort sagt varit turbulent.

– Om man ska vara lite snäll: Man måste räkna med att när man för in något nytt så finns det risk för en del barnsjukdomar. Det kan vara svårt att få allt att fungera ordentligt, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

 – Men med det sagt. Man har varit jävligt saktfärdig från regeringens sida.

För att komma till rätta med problemen meddelade nyligen regeringen att man i höstbudgeten skjuter till totalt 110 miljoner kronor extra fram till 2025. Syftet är att korta handläggningstiderna. Men tillskottet är ändå inte ens hälften av vad CSN sagt att de behöver.

Enligt myndigheten är regelverket kring omställningsstudiestödet komplext och svårt att automatisera. Varje enskild ansökan kräver manuell handläggning och omfattande utredningsinsatser. Dessutom har söktrycket varit mycket hårdare än vad man hade räknat med.

Att många har sökt stödet är i sig positivt och ett kvitto på att reformen var bra, säger Veli-Pekka Säikkälä. Men de ökade anslagen från regeringen borde ha kommit för länge sedan.

– Man borde ha sett det här komma. Det var besvärligt redan förra hösten och det borde man ha tagit höjd för. Det är regeringens ansvar att se till att de myndigheter som är satta att sköta de här sakerna faktiskt har resurser för det. Kan de inte det, då landar all kritik på regeringen, säger han.

Om man sitter och gör stora förändringar i las med en idé om att saker ska bli bättre, och så blir det så här. Då haltar det och det är klart att man blir tveksam.

Pontus Georgsson, ordförande för Pappers.

Omställningsstudiestödet har beskrivits som fackens ”betalning” för att i las-uppgörelsen gå med på att bland annat ge arbetsgivarna större makt vid uppsägningar. Fack och arbetsgivare gick med på uppgörelsen på villkoret att staten skulle hjälpa till med ny lagstiftning och pengar till det nya studiestödet.

Att regeringen nu inte tycks hålla sin del av avtalet riskerar att försvåra liknande uppgörelser i framtiden. Det säger Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers, som också är kritisk till hur frågan har hanterats.

– Om man sitter och gör stora förändringar i las med en idé om att saker ska bli bättre, och så blir det så här. Då haltar det och det är klart att man blir tveksam. Om man vill att det ska finnas någon slags pålitlighet för den här typen av trepartsöverenskommelse i framtiden så måste man hålla sig till planen. Det här måste lösas så fort som möjligt, säger han.

Faktum är att Pappers var skeptiska till omställningsstudiestödets utformning redan 2021. Det finns risker med att stödet styrs av anslag i statsbudgeten, menade man då.

– Jag vill skicka en tydlig känga till dem som inte håller sin del av avtalet. Nu kommer pengar till CSN, men det skulle ha kommit mycket tidigare. Den yttersta konsekvensen av att det här inte har fungerat är att man i framtiden måste binda fast varandra hårdare inför nästa överenskommelse. Om det blir någon, säger Pontus Georgsson.

Veli-Pekka Säikkälä håller med. Regeringens hantering av omställningsstudiestödet riskerar att sätta käppar i hjulen för framtida uppgörelser mellan arbetsmarknadens parter och staten. 

– Det kommer även framöver finnas stora frågor på arbetsmarknaden som kommer behöva fixas till, och om det här fortsätter så riskerar tilltron till staten att försvinna. Då kommer det bli svårare att hitta liknande lösningar. Men där är vi inte än. Det här systemet ska vara fullt utbyggt 2026 och vi förutsätter att man ser till att det här kommer fungera, säger han.

Vad gör ni om staten inte håller sin del av uppgörelsen?

– Vi kan inte göra något juridiskt. Vi kan inte stämma regeringen om de inte håller sin del. Men vi vet att det finns en bred majoritet i riksdagen, och det är klart att om de inte kan sköta det här så kommer vi vara kritiska, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Så det gäller bara för medlemmarna att hålla ut?

– Jag vill inte säga att de ska hålla ut, men jag kan konstatera att situationen är olycklig. Det ger ju en osäkerhet och gör säkert att en del personer tvekar om de ska söka stödet, för att man helt enkelt inte vet om man har försörjningen klar när studierna börjar. Det är inte bra för någon. Varken för individerna eller för arbetsgivarna som behöver kompetent arbetskraft. Just nu är det en ”lose-lose”.

Regeringen har varit senfärdig. Att CSN inte fick de här tillskotten redan i våras då de begärde mer pengar, det är helt enkelt inte bra.

Jesper Hedin, Industriarbetsgivarna

Jesper Hedin, utredare på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna, skriver under på kritiken.

– Regeringen har varit senfärdig. Att CSN inte fick de här tillskotten redan i våras då de begärde mer pengar, det är helt enkelt inte bra, säger han.

Enligt Industriarbetsgivarna är kompetensbristen inom industrin akut. Enligt organisationens egna uträkningar kommer de svenska industrisatsningarna de närmsta åren skapa 50 000 nya jobb, samtidigt som tillgången på utbildad arbetskraft väntas minska. För att lösa den ekvationen spelar omställningsstudiestödet en viktig roll, menar man.

– Omställningsstudiestödet framställs ofta som någonting som facket har fått. Men det är viktigt för hela arbetsmarknaden och positiv för arbetsgivarna. Det är viktigt även för oss att det här fungerar som det tänkt, säger Jesper Hedin och fortsätter:

– Det är ingen som blir glad över ett system där den ansvariga myndigheten inte kunnat hantera mer än 150 ansökningar i veckan. Det är viktigt att alla tar det ansvar man har förbundit sig till.

Efterlysning!

Väntar du på besked om omställningsstudiestöd? Kontakta reportern Adam Daver: adam.daver@dagensarbete.se