Krönika Högerregeringen försöker ta ifrån skyddsombuden sin fackliga styrka, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.
Nu händer det. Högerregeringen försöker ta ifrån skyddsombuden deras fackliga styrka. Det göms i ett uppdrag till Arbetsmiljöverket om att fler arbetstagare ska vilja bli skyddsombud – oavsett om de har en facklig tillhörighet eller inte.
Naturligtvis behöver vi fler skyddsombud – och de behöver bättre förutsättningar att göra sitt viktiga jobb. Det är en viktig politik att driva.
Men lösningen är inte att frikoppla skyddsombud från facket. Det skulle tvärtom få förödande konsekvenser för tryggheten och säkerheten på svenska arbetsplatser.
Våra fackliga skyddsombud kan arbetsplatserna och förstår var riskerna finns. Ofta upptäcker de brister i tid, innan det går illa. Skyddsombuden kan till och med stoppa produktionen om det krävs för att garantera säkerheten, genom så kallade skyddsstopp.
I sådana kritiska lägen är det avgörande att skyddsombuden har den fackliga styrkan i ryggen. När det är fråga om hälsa och säkerhet – ja liv och död – är ensam inte stark. Då gäller det att kunna sätta gemensam kraft bakom kraven.
Redan i dag är det möjligt att utse skyddsombud på företag som saknar både medlemmar i facket och kollektivavtal. Men de har ett mycket svagare skydd än fackliga skyddsombud – som omfattas av förtroendemannalagen.
Kort sagt: ett fackligt skyddsombud kan inte få sparken bara för att arbets-givaren tycker att hen är obekväm.
Högerregeringar ger sig alltid på det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Alliansregeringen skar ner resurserna till Arbetsmiljöverket rejält, vilket ledde till färre arbetsmiljöinspektörer.
För den nuvarande högerkonservativa regeringen är det skyddsombuden som står i skottgluggen. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har under lång tid ifrågasatt våra fackliga skyddsombud. Ibland har det gått så långt som till smutskastning.
Det är därför inte överraskande att regeringen försöker hitta sätt att försvaga vår fackliga skyddsorganisation. Men det gör det inte mindre allvarligt.
De dödliga arbetsplatsolyckorna ökar. Och en av tre medlemmar i IF Metall är oroade för att drabbas av olyckor eller ohälsa på jobbet. Så kan vi inte ha det. Och därför måste vi stå upp mot regeringen.
Ytterst handlar det om att ingen någonsin ska behöva dö av jobbet. Och att ingen någonsin ska behöva få beskedet att en anhörig aldrig mer kommer hem från sin arbetsplats.