Marie Nilsson: Ytterst handlar det om att ingen någonsin ska behöva dö av jobbet
Högerregeringen försöker ta ifrån skyddsombuden sin fackliga styrka, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
8 november, 2023
Skrivet av Marie Nilsson
Krönika Kollektivavtalen ger löntagarna bättre villkor och företagen stabilitet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Kollektivavtalet är hjärtat i vår fackförening. Det är runt det vi kraftsamlar. Och det är i det vi försäkrar oss om goda löner och arbetsvillkor på våra arbetsplatser.
Kollektivavtalet kommer till i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Genom att vara så många medlemmar som möjligt sätter vi i facket kraft bakom våra krav. Sedan kommer vi överens med arbetsgivarna om vilka spelregler som ska gälla på den svenska arbetsmarknaden.
I vårt land omfattas cirka 90 procent av arbetstagarna av ett kollektivavtal. Det innebär inte bara att de allra flesta kan känna sig trygga med vilka anställningsvillkor som gäller – allt från löner, arbetstider och ledigheter till pensioner, försäkringar och kompetensutveckling. Det innebär också att vi får ordning och reda på arbetsmarknaden.
När facket och arbetsgivarna tecknar kollektivavtal lägger sig politikerna inte i. Och när avtalet är tecknat råder det fredsplikt ända fram tills avtalet går ut. Under avtalstiden kan alltså varken facket eller arbetsgivarna utlysa konflikt. Det har lett till att Sverige har väldigt få konflikter på arbetsmarknaden, i ett internationellt perspektiv.
Konfliktvapnet är väldigt starkt. Men vi i facket tvekar inte att använda det – när det behövs. IF Metall tecknar ungefär 200 nya kollektivavtal om året. Ungefär en gång om året tar vi till konfliktåtgärder. Ofta räcker det att vi varslar om konflikt – alltså skramlar med konfliktvapnet – för att vi ska få arbetsgivaren att gå med på att teckna avtal.
Det om något är facklig styrka. Och det kan vi tacka våra fackliga föregångare för, som med sin fackliga kamp lade grunden för den svenska modellen.
Det första rikstäckande kollektivavtalet i Sverige tecknades 1905. För det kämpade 18 000 medlemmar i dåvarande Jern- och Metallarbetareförbundet under en fyra månaders lockout från arbetsplatserna. När kampen var över hade man säkrat reglerade arbetstider, rätten att organisera sig och en förhandlingsordning.
Över hundra år senare är det närmast en svensk självklarhet att kollektivavtalet inte bara gynnar löntagarna – utan även företagen. Kollektivavtal gör ju att företag konkurrerar på lika villkor. Bland svenska arbetsgivare är det inte okej att vinna konkurrensfördelar genom att dumpa löner och arbetsvillkor.
Vi ska vara stolta över denna framgångsrika modell. Och vi ska försvara den. Kollektivavtalet är hjärtat i vår fackförening – och för det är vi alltid redo att ta strid.