Lägre ingångslöner ska minska ungdomsarbetslösheten. Men Folkpartiets förslag får fackligt mothugg.
– De ska ge fan i våra löner, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.
Det är inför Folkpartiets landsmöte den 14 oktober som partiledningen enats kring det omstridda förslaget att sänka ingångslönerna för unga. Dessutom vill de att provanställningstiden för personer under 26 år ska höjas från sex till tolv månader. Åtgärderna skulle enligt partiet öka chanserna att få jobb.
Därmed sällar sig Folkpartiet till Centerpartiet när det gäller sänkta löner som botemedel på ungdomsarbetslösheten. Men varken Pappers, IF Metall eller GS tror på förslaget.
– Det är väldigt märkligt att politiker ska prata lönebildning. Det sköts normalt av arbetsmarknadens parter, säger Veli-Pekka Säikkälä.
I augusti var 116 000 personer mellan 15-24 år utan jobb enligt Statistiska Centralbyrån. Det är lite drygt sjutton procent av åldersgruppen. Men lösningen på situationen är inte lägre löner. I det är de tre fackförbunden eniga.
– Vi kan inte se att sänkta ungdomslöner skapar några jobb. Det är inte där bekymret finns. I dag är det stora problemet att unga saknar trygga anställningar, säger Tommy Andersson som är avtalssekreterare på fackförbundet GS.
IF Metall vill hellre se fler utbildningsinsatser än sänkta löner. Korta yrkesutbildningar så att unga snabbt kan börja arbeta i industrin. Förbundet är också oroligt för hur särskilda ungdomslöner påverkar lönenivån för äldre medlemmar. Risken finns att löneutvecklingen stagnerar.
– Vi har länder som har sådana här löner, titta på USA och England. Där måste man ha flera olika jobb för att kunna försörja sig, säger Veli-Pekka Säikkälä.
