”Vuxenutbildningen borde bli en av valets viktigaste frågor”Chefredaktör Helle Klein om utbildningarna i bristyrken som inte leder till jobb.

”Förnekelsen svider för klassresenären”Anneli Jordahl om att förneka sitt ursprung, förakt för kroppsarbete och en fransk författar­e som fått nog.

Foto: TT

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

Teknisk utveckling i framkant, kärnkraft eller hållbart skogsbruk. De svenska industrifacken lyfter upp olika bidrag för att rädda klimatet. Men ska världen lyckas krävs något mer – social rättvisa.

Fakta Parismötet

Representanter från närmare 200 länder samlas i Paris för att komma överens om ett nytt globalt klimatavtal.Toppmötet pågår från 30 november till 11 december.Det nya avtalet ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut år 2020.

Kyotoprotokollet förhandlades fram 1997 och trädde i kraft 2008. Det var det första bindande globala klimatavtalet, där flera länder tog på sig att minska sina utsläpp.

FN:s klimatkonvention antogs vid det allra första klimattoppmötet i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Klimatkonventionen innebär att alla länder erkänner att växthusgaser ligger bakom klimatproblemen och att man tillsammans måste göra något åt det.

Vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 bildades den Gröna Klimatfonden. Sverige bidrar med 4 miljarder kronor under 2015-2018 och ger därmed mest per capita av alla länder. Fondens syfte är att ge bidrag och förmånliga lån till investeringar i åtgärder för att minska utsläpp, men också för anpassningar till ett redan förändrat klimat.

Sverige släppte ut 54,4 miljoner ton växthusgaser 2014. Sedan 1990 är det en minskning med 24 procent. Men räknas de ökade utsläppen som vår konsumtion bidrar till utomlands är vårt totala utsläpp oförändrat de senaste 20 åren.

Förväntningarna är höga när världens ledare samlas i Paris. Misslyckandet i Köpenhamn ska inte upprepas, ett nytt globalt klimatavtal ska tecknas. Förutom politiska ledare, förhandlare och experter kommer många andra människor att vara på plats i Paris. Det talas om runt 50 000 personer, däribland många som vill påverka genom olika organisationer.

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö kommer att vara på plats några dagar under mötets första vecka. Som ordförande för det globala bygg- och träarbetarfacket deltar han i aktiviteter som samordnas med andra globala fackliga organisationer.

Vilka förväntningar har du på mötet?

– Jag utgår ifrån att det kommer att bli ett avtal som tar ett tydligt avstamp mot att begränsa temperaturhöjningarna till två grader. Förutsättningarna är bättre än i Köpenhamn. Den här gången finns ett politiskt tryck och den skepsis som funnits kring människans påverkan av klimatet är borta.

Vilken roll spelar fackförbunden i klimatfrågan?

– Den fackliga ingången är en rättvis omställning. När vi måste anpassa oss och ställa om till en mer grön produktion kommer vissa jobb att försvinna medan andra tillkommer. Det handlar om stora skiften och det går lättare om de människor som berörs känner att det finns en trygghet i förändringen. Det måste finna system så att de får den tryggheten och möjligheten att ställa om.

Vad gör GS för klimatfrågan?

– I Sverige har vi en fantastisk skogsråvara. Vi jobbar för att den ska användas till exempel för att bygga fler bostäder av trä. Det sänker klimatutsläppen samtidigt som det skapar jobb. Vårt globala fack BTI har hela byggsektorn och där finns stora möjligheter för energieffektivisering och minskad energianvändning.

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kommer inte själv att vara på plats i Paris, men menar att svensk industri har mycket kunskap att bidra med.

– Svensk teknik kan vara en del av lösningen. Vi ligger i framkant och det är en kraftfull hjälp för att ställa om till grönare ekonomi. Vi har företag i världsklass i fordonsindustri, kraftindustri och en stålindustri som är den renaste i världen. Vi kan visa att det går att producera på ett sätt som är bättre för klimatet. Vi är oerhört duktiga på vattenkraft och har en väl utvecklad teknik för biomassa. Sverige var tidigare ett föregångsland när det gällde att utveckla säker kärnkraft. I stället för ett forskningsförbud på atomenergi skulle vi kunna bistå andra länder.

Kommer terrorattacken att påverka klimatmötet?

– Allt sker i ett sammanhang. Terrorattacken visar hur sårbara våra samhällen är. Det är jätteviktigt att vi ser att en av grunderna för extremism är fattigdom och en känsla av exkludering. Den sociala dimensionen är oerhört viktigt, även i klimatfrågan. Klimatomställning är inte lätt, framför allt inte i länder där man har problem med utbredd fattigdom. Därför måste man koppla samman social rättvisa med viljan att göra något för klimatet.

Pappers förste vice ordförande Mikael Lilja tycker att besluten, som bland annat Sverige och Tyskland tagit, om att avveckla kärnkraften är ett steg bakåt i klimatfrågan. Det är dessutom ett hot mot svensk basindustri, menar han.

– Om koldioxid är det största hotet, är det underligt att ersätta kärnkraften med fossil energi som nu sker i Tyskland. De gröna energislagen kommer inte att kunna ersätta kärnkraften och priset på den energin kommer att bli högt. Svensk basindustri riskerar att gå under. Efter 2020 har vi ingen aning om vilket pris vi får på elen.

Vilka förväntningar har du på mötet?

– Jag hoppas att det fattas beslut på vetenskapliga grunder, inte på politiska ståndpunkter eller känslor. Man kan säga att kärnkraft är farligt, ja. Men vad ska vi ha i stället? Vi behöver teknisk utveckling – då menar jag inte à la Volkswagen – men man måste också ha verkligheten för ögonen när man tar olika beslut. Att straffbeskatta lastbilstransporter, när vi inte har järnväg i stora delar av landet, slår ut svensk skogsindustri.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Att skriva känns nästan som ett industrijobb”

Författaren Sven Olov Karlsson, som bland annat skrivit om den stora skogsbranden i Västmanland tar i kväll emot Ivar Lo-priset på 125 000 kronor. "Overkligt och ärorikt" säger han till DA.

GS-facket polisanmäler företagshälsa

Känsliga personuppgifter ska ha lämnats ut från företagshälsovården till arbetsgivaren, utan att arbetstagarna hade godkänt det. GS-facket har anmält händelsen till polisen, datainspektionen och inspektionen för vård och omsorg.

Sara Elvelin hör till de anställda som valt färgglada arbetsbyxor. Foto: Tomas Bergman

Här får alla ­välja sina ­arbetskläder

ORDNING OCH REDARosa arbetsbyxor? Inga problem på Svalson i Öjebyn, som tillverkar bland annat specialbyggda balkongräcken. Här får de anställda välja ur ett stort sortiment arbetskläder - och det finns alls inte bara herrmodell.

Jobbet och politiken hänger ihop

KrönikaFackligt arbete och politik hänger ihop. Därför ska GS arbeta för en rättvis fördelningspolitik och motverka alla former av diskriminering.

Vi behöver en svetsare i ledningen

KRÖNIKAValet kommer att vinnas från fikarummen. Vi industriarbetare behöver inte bara en offensiv industripolitik, utan även en aktiv välfärdspolitik.

Ulrika Lindberg på Alimak Hek i Skellefteå. Foto: David Lundmark

Svarvar hissdetaljer

ÖgonblicketKlockan är 14.43 på Alimak Hek.

DET NYA SAMHALL

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av de stora städkontrakt man har med mataffärer och biografer. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

2

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

5

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Det goda samhället är för alla

KRÖNIKAAtt vi lever i ett solidariskt samhälle beror inte på tur, utan på politisk vilja. Därför är det extra sorgligt när toppolitiker sprider sitt klassförakt.

Lönerna på pappersbruken

Högsta månadslönen: 134 000 kronor

Pappers löner611 Pappersmedlemmar tjänade över 50 000 kronor i oktober i fjol – flest på Karskärs bruk. Siffrorna från förbundet som DA tagit del, omfattar grundlön och all annan extraersättning.

Södra Mönsterås har en snittlön på 31 078 kr/månaden. Foto: Jan Nordström

Oförändrat i lönetoppen

PAPPERS LÖNERÄven 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

"Ville bli svetsare – kom till en lekstuga"

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft. 

2

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska gå utbildningarna”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Rätt livränta

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Vi har inte tid att vara deprimerade!”

DEBATTVi ser attacker på las, på arbetsmiljöarbetet - på hela den svenska modellen. Borgarna och SD har startat krig mot löntagarna. Dags att börja prata politik på jobbet, skriver Vanja Elsilä, förtroendevald inom GS.

1

Lyser upp bäst i spåret

DA testarTrots tidig solnedgång och mörka kvällar går det att vara utomhus hela vintern. Vad som krävs är en riktigt bra pannlampa. Vi lät tre vana mountainbikecyklister testa åtta olika modeller.

Charlie Lindström: ”Jag sökte utbildningen för att jag ville ha jobb och för att bilar var ett intresse. Man måste visa hur kul det är, och att det är ett yrke för alla, även kvinnor, fast det är så mansdominerat.” Foto: Per Groth

Statusskolor ska locka fler att bli bilmekar

REKRYTERINGLätt att få jobb och bra betalt. Ändå vill för få bli bilmekaniker. Nu tar skolorna hjälp av företagen för att locka unga och vässa utbildningen. DA har besökt ett certifierat motorcollege i Västerås.

2

GS-radio från slottet

ÖGONBLICKETKlockan är 17.18 på Hellidens folkhögskola i Tidaholm.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket viker inte om nya regler

Arbetsmiljöverket driver igenom sin hårt kritiserade bantning av antalet föreskrifter, enligt ett beslut av generaldirektör Erna Zelmin-Ekenheim. De nya säkerhetsreglerna kan dock inte träda ikraft förrän om tre år

Verklighetens Science Fiction

När robotarna tar över

Tiden är på väg i kapp fantasin i science fictionklassikerna. Ska vi vara rädda eller bara fascinerade när vi ställs inför historiens kanske största tekniksprång – artificiell intelligens, AI.

”För mig började det med Star Wars”

Skälet till att science fiction-författare har rätt så ofta beror helt enkelt på att de gissar så mycket, enligt litteraturvetaren Jerry Määttä.

”En enorm kraft att förändra”

Framtidsforskaren Anders Sandberg tror att science fiction haft stort inflytande på vår faktiska teknikutveckling.

Träindustrin på jakt efter folk

Fyra av tio företag inom trä- och möbelindustrin uppger att bristen på arbetskraft hindrar dem från att öka produktionen, enligt en ny undersökning. Inom fem år behöver branschen anställa 8 400 personer.

FACKET FÖR UNGA

När Internationalen tystnar, vad gör vi då?

DEBATTMedlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

2

Industridagen 2018

Ferbe utreder krisjobb åt regeringen

KorttidsarbeteIF Metalls förre förbundsordförande Anders Ferbe får regeringens uppdrag att ta fram ett nytt system för korttidsarbete i kristider. Det handlar om att hitta ett sätt där företagen kan behålla sin personal och kompetensutbilda den för att vara beredd när konjunkturen vänder uppå igen.

Domsjö bruk prisas för jämställdhet

Domsjö Fabriker får årets upplaga av industrins jämställdhetspris. Man får det för att man under lång tid varit en ”företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö.”

IG Metall har träffat nytt avtal

Tyska IG Metall har träffat en ny uppgörelse efter en hård konflikt med arbetsgivarna. Facket fick släppa delar av lönekravet för att få igenom kravet att kunna gå ner i arbetstid vid behov.

Hämta mer