Industriarbetarnas tidning

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

27 november, 2015

Skrivet av

Teknisk utveckling i framkant, kärnkraft eller hållbart skogsbruk. De svenska industrifacken lyfter upp olika bidrag för att rädda klimatet. Men ska världen lyckas krävs något mer – social rättvisa.

Fakta Parismötet

Representanter från närmare 200 länder samlas i Paris för att komma överens om ett nytt globalt klimatavtal. Toppmötet pågår från 30 november till 11 december. Det nya avtalet ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut år 2020.

Kyotoprotokollet förhandlades fram 1997 och trädde i kraft 2008. Det var det första bindande globala klimatavtalet, där flera länder tog på sig att minska sina utsläpp.

FN:s klimatkonvention antogs vid det allra första klimattoppmötet i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Klimatkonventionen innebär att alla länder erkänner att växthusgaser ligger bakom klimatproblemen och att man tillsammans måste göra något åt det.

Vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 bildades den Gröna Klimatfonden. Sverige bidrar med 4 miljarder kronor under 2015-2018 och ger därmed mest per capita av alla länder. Fondens syfte är att ge bidrag och förmånliga lån till investeringar i åtgärder för att minska utsläpp, men också för anpassningar till ett redan förändrat klimat.

Sverige släppte ut 54,4 miljoner ton växthusgaser 2014. Sedan 1990 är det en minskning med 24 procent. Men räknas de ökade utsläppen som vår konsumtion bidrar till utomlands är vårt totala utsläpp oförändrat de senaste 20 åren.

Förväntningarna är höga när världens ledare samlas i Paris. Misslyckandet i Köpenhamn ska inte upprepas, ett nytt globalt klimatavtal ska tecknas. Förutom politiska ledare, förhandlare och experter kommer många andra människor att vara på plats i Paris. Det talas om runt 50 000 personer, däribland många som vill påverka genom olika organisationer.

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö kommer att vara på plats några dagar under mötets första vecka. Som ordförande för det globala bygg- och träarbetarfacket deltar han i aktiviteter som samordnas med andra globala fackliga organisationer.

Vilka förväntningar har du på mötet?

– Jag utgår ifrån att det kommer att bli ett avtal som tar ett tydligt avstamp mot att begränsa temperaturhöjningarna till två grader. Förutsättningarna är bättre än i Köpenhamn. Den här gången finns ett politiskt tryck och den skepsis som funnits kring människans påverkan av klimatet är borta.

Vilken roll spelar fackförbunden i klimatfrågan?

– Den fackliga ingången är en rättvis omställning. När vi måste anpassa oss och ställa om till en mer grön produktion kommer vissa jobb att försvinna medan andra tillkommer. Det handlar om stora skiften och det går lättare om de människor som berörs känner att det finns en trygghet i förändringen. Det måste finna system så att de får den tryggheten och möjligheten att ställa om.

Vad gör GS för klimatfrågan?

– I Sverige har vi en fantastisk skogsråvara. Vi jobbar för att den ska användas till exempel för att bygga fler bostäder av trä. Det sänker klimatutsläppen samtidigt som det skapar jobb. Vårt globala fack BTI har hela byggsektorn och där finns stora möjligheter för energieffektivisering och minskad energianvändning.

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kommer inte själv att vara på plats i Paris, men menar att svensk industri har mycket kunskap att bidra med.

– Svensk teknik kan vara en del av lösningen. Vi ligger i framkant och det är en kraftfull hjälp för att ställa om till grönare ekonomi. Vi har företag i världsklass i fordonsindustri, kraftindustri och en stålindustri som är den renaste i världen. Vi kan visa att det går att producera på ett sätt som är bättre för klimatet. Vi är oerhört duktiga på vattenkraft och har en väl utvecklad teknik för biomassa. Sverige var tidigare ett föregångsland när det gällde att utveckla säker kärnkraft. I stället för ett forskningsförbud på atomenergi skulle vi kunna bistå andra länder.

Kommer terrorattacken att påverka klimatmötet?

– Allt sker i ett sammanhang. Terrorattacken visar hur sårbara våra samhällen är. Det är jätteviktigt att vi ser att en av grunderna för extremism är fattigdom och en känsla av exkludering. Den sociala dimensionen är oerhört viktigt, även i klimatfrågan. Klimatomställning är inte lätt, framför allt inte i länder där man har problem med utbredd fattigdom. Därför måste man koppla samman social rättvisa med viljan att göra något för klimatet.

Pappers förste vice ordförande Mikael Lilja tycker att besluten, som bland annat Sverige och Tyskland tagit, om att avveckla kärnkraften är ett steg bakåt i klimatfrågan. Det är dessutom ett hot mot svensk basindustri, menar han.

– Om koldioxid är det största hotet, är det underligt att ersätta kärnkraften med fossil energi som nu sker i Tyskland. De gröna energislagen kommer inte att kunna ersätta kärnkraften och priset på den energin kommer att bli högt. Svensk basindustri riskerar att gå under. Efter 2020 har vi ingen aning om vilket pris vi får på elen.

Vilka förväntningar har du på mötet?

– Jag hoppas att det fattas beslut på vetenskapliga grunder, inte på politiska ståndpunkter eller känslor. Man kan säga att kärnkraft är farligt, ja. Men vad ska vi ha i stället? Vi behöver teknisk utveckling – då menar jag inte à la Volkswagen – men man måste också ha verkligheten för ögonen när man tar olika beslut. Att straffbeskatta lastbilstransporter, när vi inte har järnväg i stora delar av landet, slår ut svensk skogsindustri.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så kan las ändras – detta säger parterna

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Sjuka Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet. De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.