"Orättvisorna finns någon annanstans"Jeanette Herulf i en ledare om debatten kring premiepensionen.

"Vi har vant oss vid en ideologisk empatistörning"Krönika, Kristian Lundberg.

Foto: TT

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

Teknisk utveckling i framkant, kärnkraft eller hållbart skogsbruk. De svenska industrifacken lyfter upp olika bidrag för att rädda klimatet. Men ska världen lyckas krävs något mer – social rättvisa.

Fakta Parismötet

Representanter från närmare 200 länder samlas i Paris för att komma överens om ett nytt globalt klimatavtal.Toppmötet pågår från 30 november till 11 december.Det nya avtalet ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut år 2020.

Kyotoprotokollet förhandlades fram 1997 och trädde i kraft 2008. Det var det första bindande globala klimatavtalet, där flera länder tog på sig att minska sina utsläpp.

FN:s klimatkonvention antogs vid det allra första klimattoppmötet i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Klimatkonventionen innebär att alla länder erkänner att växthusgaser ligger bakom klimatproblemen och att man tillsammans måste göra något åt det.

Vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 bildades den Gröna Klimatfonden. Sverige bidrar med 4 miljarder kronor under 2015-2018 och ger därmed mest per capita av alla länder. Fondens syfte är att ge bidrag och förmånliga lån till investeringar i åtgärder för att minska utsläpp, men också för anpassningar till ett redan förändrat klimat.

Sverige släppte ut 54,4 miljoner ton växthusgaser 2014. Sedan 1990 är det en minskning med 24 procent. Men räknas de ökade utsläppen som vår konsumtion bidrar till utomlands är vårt totala utsläpp oförändrat de senaste 20 åren.

Förväntningarna är höga när världens ledare samlas i Paris. Misslyckandet i Köpenhamn ska inte upprepas, ett nytt globalt klimatavtal ska tecknas. Förutom politiska ledare, förhandlare och experter kommer många andra människor att vara på plats i Paris. Det talas om runt 50 000 personer, däribland många som vill påverka genom olika organisationer.

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö kommer att vara på plats några dagar under mötets första vecka. Som ordförande för det globala bygg- och träarbetarfacket deltar han i aktiviteter som samordnas med andra globala fackliga organisationer.

Vilka förväntningar har du på mötet?

– Jag utgår ifrån att det kommer att bli ett avtal som tar ett tydligt avstamp mot att begränsa temperaturhöjningarna till två grader. Förutsättningarna är bättre än i Köpenhamn. Den här gången finns ett politiskt tryck och den skepsis som funnits kring människans påverkan av klimatet är borta.

Vilken roll spelar fackförbunden i klimatfrågan?

– Den fackliga ingången är en rättvis omställning. När vi måste anpassa oss och ställa om till en mer grön produktion kommer vissa jobb att försvinna medan andra tillkommer. Det handlar om stora skiften och det går lättare om de människor som berörs känner att det finns en trygghet i förändringen. Det måste finna system så att de får den tryggheten och möjligheten att ställa om.

Vad gör GS för klimatfrågan?

– I Sverige har vi en fantastisk skogsråvara. Vi jobbar för att den ska användas till exempel för att bygga fler bostäder av trä. Det sänker klimatutsläppen samtidigt som det skapar jobb. Vårt globala fack BTI har hela byggsektorn och där finns stora möjligheter för energieffektivisering och minskad energianvändning.

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kommer inte själv att vara på plats i Paris, men menar att svensk industri har mycket kunskap att bidra med.

– Svensk teknik kan vara en del av lösningen. Vi ligger i framkant och det är en kraftfull hjälp för att ställa om till grönare ekonomi. Vi har företag i världsklass i fordonsindustri, kraftindustri och en stålindustri som är den renaste i världen. Vi kan visa att det går att producera på ett sätt som är bättre för klimatet. Vi är oerhört duktiga på vattenkraft och har en väl utvecklad teknik för biomassa. Sverige var tidigare ett föregångsland när det gällde att utveckla säker kärnkraft. I stället för ett forskningsförbud på atomenergi skulle vi kunna bistå andra länder.

Kommer terrorattacken att påverka klimatmötet?

– Allt sker i ett sammanhang. Terrorattacken visar hur sårbara våra samhällen är. Det är jätteviktigt att vi ser att en av grunderna för extremism är fattigdom och en känsla av exkludering. Den sociala dimensionen är oerhört viktigt, även i klimatfrågan. Klimatomställning är inte lätt, framför allt inte i länder där man har problem med utbredd fattigdom. Därför måste man koppla samman social rättvisa med viljan att göra något för klimatet.

Pappers förste vice ordförande Mikael Lilja tycker att besluten, som bland annat Sverige och Tyskland tagit, om att avveckla kärnkraften är ett steg bakåt i klimatfrågan. Det är dessutom ett hot mot svensk basindustri, menar han.

– Om koldioxid är det största hotet, är det underligt att ersätta kärnkraften med fossil energi som nu sker i Tyskland. De gröna energislagen kommer inte att kunna ersätta kärnkraften och priset på den energin kommer att bli högt. Svensk basindustri riskerar att gå under. Efter 2020 har vi ingen aning om vilket pris vi får på elen.

Vilka förväntningar har du på mötet?

– Jag hoppas att det fattas beslut på vetenskapliga grunder, inte på politiska ståndpunkter eller känslor. Man kan säga att kärnkraft är farligt, ja. Men vad ska vi ha i stället? Vi behöver teknisk utveckling – då menar jag inte à la Volkswagen – men man måste också ha verkligheten för ögonen när man tar olika beslut. Att straffbeskatta lastbilstransporter, när vi inte har järnväg i stora delar av landet, slår ut svensk skogsindustri.


me@da.se

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det nya arbetslivet

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Dagens Arbetes AFA-granskning nominerad till grävpris

Dagens Arbetes granskning av försäkringsbolaget Afa har nominerats för bästa avslöjande till Fackföreningspressens dag i nästa månad.

Avtal 2017

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta "märket". Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

Förhandlingar igång om tryckeriavtal

Nu har förhandlingarna börjat om villkoren för anställda på tidningstryckerier. GS-facket kämpar återigen för deltidspension och mot hyvlade tider. Arbetsgivaren Medieföretagen vill sänka OB-ersättningar och är emot en låglönesatsning.

Ja till treårigt avtal

De opartiska ordförandena, Opo, föreslår ett treårigt avtal för parterna inom industrin, där det sista året kan sägas upp. Både arbetsgivare och de fem industrifacken säger ja.

1

"Inget avtal under sex procent i ren lön"

Pappers kommer inte att skriva under på ett treårigt avtal som ger mindre än sex procent i ren löneökning, plus 0,8 procent till ATK:n varje år. Det säger Pontus Georgsson, avtalsansvarig på Pappers i en kommentar till dagens förslag från Opo. Han säger att de egna förhandlingarna går mycket trögt.

1

IF Metall fick nej om avsked i AD

IF Metall förlorade första ronden i Arbetsdomstolen, AD, om två medlemmar som fått sparken. Facket ville att de skulle ha kvar sina jobb till dess tvisten har lösts.

Löneläget på pappersbruken

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här - se var man tjänade allra mest.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

"Arbetsgivarna ska betala för det du offrar"

KRÖNIKADet är självklart att pappersarbetare ska ha bra betalt - och rimliga arbetsscheman, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Här finns arbetarna med högst löner

Unik lönelista577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

"Dubbelskift ska undvikas"

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

1

"Det är lätt att dras med i skitsnacket"

ArbetsmiljöFrån stress till arbetsglädje – labbet på Stora Enso Hylte har lyckats vända trenden. Till hjälp tog de en whiteboardtavla, egentillverkade girlanger och en modig före detta polis.

Fem fack vill utreda industriavtalet

Fem LO-förbund ska nu utreda ett alternativ till industriavtalet, som i 20 år styrt löneutvecklingen för andra yrkesgrupper. Förbunden, bland annat Målarna och Byggnads vill ha en modell som ger mer jämställdhet och minskade löneklyftor.

Klockan är 10.15, Vallviks bruk

ÖgonblicketPå Vallviks bruk slår paketen in sig själva.

Striden om tiden

Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Podd: Makten över klockan

Tidningen Arbetets senaste avtalspodd handlar om den allt hårdare kampen om arbetstiden. Deltar gör bland andra DA:s reporter Marie Edholm.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Koll påÅttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

2

"I början hade man respekt”

DET HÄR GÖR JAGCaroline Fredholm om att tämja en specialutrustad truck i Skoghall.

Avtal klart för lärlingar

IF Metall och Teknikföretagen har tecknat avtal om lärlingsutbildning för gymnaiseutbildning. Avtalet har dröjt för att parterna varit oense om ersättningen

Facken får avtalsskiss idag

Avtalsrörelsen går i dag in i ett nytt tempo. Vid lunchtid väntas parterna få en skiss till ett nytt avtal. Senast i morgon vill de opartiska ordförandena ha svar.

Lindbäcks bygger höga trähus

Trähusföretaget Lindbäcks har vunnit en upphandling åt Sveriges kommuner och landsting som gäller bostadshus på 4-6 våningar.

10.25, Docksta skor

ÖgonblicketKlockan är 10.25 på Docksta skor.

"Det blir nog inte under två procent"

Avtal 2017På Lamiflex tjänar alla lika mycket, här får ingen någon del av LO:s låglönesatsning - men man ställer sig helhjärtat bakom den.

När livet är en radiofest

RADIOKANALTre gubbar. Två frekvenser. Zingo, pepparkakor och ett gäng favoriter ur de egna gömmorna. Dags för sändning med Sunne Rock’n’roll Klubb – och det blir Elvis för hela slanten.

Rättegången mot Nordkalk

Därför fälldes Nordkalk

Luleå tingsrätt har i den fällande domen mot Nordkalk pedagogisk rett ut fallets centrala frågor. DA har granskat tre av dem och försökt dra lärdomar av svaren.

"Inte ens smäll på fingrarna"

Gustaf Seppelin Solli är nöjd med att företaget fälls, men reagerar på platschefens villkorliga dom och på att Nordkalk fick rabatt på företagsboten.

3

Nordkalks böter: 4 promille av omsättningen

Gårdagens dom gav Nordkalk en företagsbot på 3 miljoner kronor. Det motsvarar fyra tusendelar av företagets omsättning, eller 1,5 dags försäljning. Kritikerna pekar på Norge där det inte finns något tak för bötesbeloppen.

Nordkalk fälls i Gustaf-fallet

Nordkalk fälls för olyckan i Luleå för drygt fem år sedan. Den dåvarande platschefen på anläggningen i Luleå fälls också för grovt arbetsmiljöbrott.

Klockan 14.28, Frövi mätstation

ÖgonblicketKlockan är 14.28 på Frövi mätstation.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Miljardsatsning på bioraffinaderi utreds

Grönt guldTretton företag har gått samman för att granska lönsamheten i ett helt nytt bioraffinaderi i Domsjö, där skogsråvara omvandlas till allt från etanol till fiskfoder. Det skulle handla om en miljardsatsning som kan skapa ett stort antal jobb.

Hämta mer
Close