Förra gången ville de ha lördagsarbete, nu vill de att vi ska jobba även på söndagar. Arbetsgivarnas krav är oerhört provocerande och långtgående, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe.
Han syftar närmast på den så kallade arbetstidskorridoren som arbetsgivarna nu vill utöka. I Teknikavtalet kan arbetsgivaren redan idag ensidigt variera 40 minuter per arbetspass – max 2,5 timmar på en vecka – utan att behöva göra upp med det lokala facket. Den korridoren vill Teknikföretagen utöka till 7 timmar under en tvåveckorsperiod.
– Det innebär helgarbete som ordinarie arbetstid. Det skulle slå oerhört hårt mot våra medlemmar, säger Anders Ferbe.
IF Metall vill gå motsatt håll och i stället minska arbetstidskorridoren till 30 minuter per arbetspass om de lokala parterna inte gör upp om något annat.
– Ju längre korridoren är desto mer frestande för arbetsgivaren att strunta i att göra upp med facket. Därför måste vi minska den, ett krav som dessutom vår kongress har ställt sig bakom.
Medan arbetsgivarna vill öka den beordrade arbetstiden till 200 timmar plus möjlighet att göra upp med den enskilde arbetaren om ytterligare 50 timmar, vill IF Metall gå åt andra hållet: dagens övertidstak på 150 timmar bör minskas till 100 timmar.
– Ett viktigt krav i synnerhet för alla våra medlemmar som har bundna arbetsuppgifter. Där är det oerhört svårt att neka övertid idag.
En nyhet i Teknikföretagens krav är låta löneökningarna vara kostnadsneutrala. Eventuella löneökningar ska ”balanseras med att avtalet i andra delar görs mindre kostsamt för bolagen”.
– Det innebär att deras krav i princip är ett nollbud. Om vi vill ha högre löner så måste vi betala med exempelvis sänkt ersättning för obekväm arbetstid eller övertid. Oerhört provocerande.
Hela löneavtalet ska kunna förhandlas bort lokalt. Dessutom vill arbetsgivarna ha nya regler för löneöversyn vid ett kort avtal. En tredjedel av potten ska kunna hållas inne tills man ser om några klättrat i lönesystemet. I så fall räknas en tredjedel av potten av och de anställda går miste om en avtalshöjning.
– Vem vill då ha ett lönesystem, undrar Anders Ferbe. Varför ska man gå med på en avräkning av potten om man förkovrat sig och därför klättrat i lönetrappan på företaget?
IF Metall kräver 2,8 procent på ett år. Samtidigt räknar konjunkturinstitutet (KI) med att löneökningarna kommer att uppgå till runt 3 procent om året de två kommande åren.
Varför då inte kräva mer än 2,8?
– Därför att vi utgår från en samlad bedömning av inflationstryck, konkurrenskraft och produktivitetsökning. Jag förstår inte hur KI räknar. Det finns alltid ekonomer som tittar på historiska data och så gör de en framtidsbedömning som sällan eller aldrig stämmer med verkligheten.
Fortsatt utbyggnad av delpensionen och en särskild låglönesatsning står också på förbundets kravlista. Låglönesatsningen innebär att den som tjänar mindre än 24 000 kronor bidrar med minst 672 kronor till potten.
IF Metall bytte idag krav på åtta avtalsområden. Utöver verkstadsindustrin fick bland annat stålindustrin, gruvorna, plast- och läkemedelsindustrin, tekoföretagen och den kemiska industrin också avtalsbud. Det mest uppseendeväckande är att arbetsgivarna på I-avtalet (gamla allokem) kräver en arbetstidskorridor på 2 timmar per dag, totalt 10 timmar i veckan.
De krav som IF Metall har på sina motparter liknar de man ställt på Teknikföretagen. Ett specifikt krav för gruvorna är att förbundet vill ha ett dagbrottstillägg motsvarande ett halvt underjordstillägg inskrivet i det centrala avtalet. I dag regleras dagbrottstilläggen endast i lokala avtal.
