”Löfven och de rödgröna måste vidga idén om trygghet”Helle Klein bloggar om onsdagens partiledardebatt.

”Jag avundas Kata för hennes kompromisslöshet”Jeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

Teknikern Daniel Evaldsson och ingenjören Carl Ternström har varit med i innovationsprocessen från början och ser ljust på Hyltes framtid som biokompositproducent. Foto: Ylva Bergman

Hylte vill utmana plastsamhället

Råvaran är granulat av biokomposit. Foto: Ylva Bergman

NYSATSNINGCellulosa­branschen utmanar den petrokemiska industrin om framtidens produkte­r. I Hyltebruk investeras det för at­t kunna ersätta plast med skogsråvara. Optimismen har återvänt – tack vare Louise.

Komposit

Ett material som sätts samman av två eller fler material med olika egenskaper. Tillsammans bildar de ett nytt konstruktionsmaterial med nya egenskaper. Det äldsta kompositmaterialet lär vara hyddor som byggts av lera och växtmaterial.

Stora Ensos biokomposit

⇒ Bra styrkeegenskaper
⇒ Snabbare avkylning ger kortare processtid vid formsprutning
⇒ Kan återvinnas
⇒  Minskar koldioxidavtrycket

I dag är ingen jättebra dag för Louise, om man får tro operatören Per-Eric Ring.

– Det hjälper inte att skälla. Det blir ännu värre, säger han.

Han har tagit av sig arbetshandskarna och lutar sig mot den pipande monitorn med fundersam min.

Louise är en testcompounder, en blandare, som vanligen används i plastindustrin. Sedan två år tillbaka står hon på Stora Ensos pappersbruk i Hyltebruk. Här tillverkar hon biokomposit där upp till 70 procent av plasten kan ersättas med träfiber. En biokomposit som helt och hållet tagits fram här i Hyltebruk. Maskinen premiärkördes på Louises namnsdag i augusti, därav namnet.

Men i dag suger hon inte upp de mörka popcornsstora biokompositgranulaten ur hinken som hon ska. Per-Eric Ring och hans arbetskamrat Mikael Berndtsson försöker luska ut varför.

– Det är ju inte vi som gör fel, säger Per-Eric med glimten i ögat.

”Tror du på en framtid för bruket?” Nej, svarade åtta av tio anställda på Hyltebruk i en intern undersökning 2013. Då hade två pappersmaskiner, returpappersfabriken, renseriet och sliperiet stängts. 400 medarbetare – nästan halva bemanningen – hade förlorat jobbet. Efterfrågan på tidningspapper hade rasat.

Men bruket, som tillverkat tidningspapper i 40 år, gav inte upp. ”Vi är duktiga på tidningspapper, men vad mer kan vi använda skogsråvaran till?”, frågade de sig.

Stora Enso beslutade att blicka framåt. Sakta men säkert utvecklades biokompositen i ett samarbete mellan olika företag, konsulter och medarbetarna på bruket.

Louise införskaffades och i två år har ett gäng på cirka tio personer vidareutvecklat biokompositen på fabrikens pilotanläggning. I vintras beslutade Stora Enso att satsa drygt 120 miljoner kronor på en fullstor compounder och 20 personer kommer att anställas. Inom ett år börjar tillverkningen av 15 000 årston biokompositgranulat som blir ett komplement till brukets 450 000 ton tidningspapper.

I dag trilskas Louise. Mikael Berndtsson felsöker. Foto: Ylva Bergman

Oljudet är bedövande där de stora, röda raffinörerna som tillverkar termomekanisk pappersmassa, maler på. Nästan all massa blir tidningspapper, men en liten del av massan leds bort med ett rör. Den ska användas till biokompositen.

Massan torkar, och fibern blir som bomull. Så pressas den ihop, och doseras i rätt mängd till compoundern där den blandas ihop med plasten. Det påminner om en brödmaskin, där fibern är som mjölet och blandas i sist.

– Hemligheten med compoundern är hur skruvarna är uppbyggda. Det är oftast jag som ställer in dem, säger Daniel Evaldsson, som är tekniker.

Han har nyss bytt de 1,8 meter långa skruvarna, de ligger på ett bord bakom maskinen. För det otränade ögat ser de inte särskilt speciella ut, som två jätteskruvar. Men skenet bedrar.

– Skruvarna blandar ibland bakåt, ibland framåt. Ibland mosas det. Det är inte bara en skruv, preciserar operatören Mikael.

När Daniel och Mikael för två år sedan blev tillfrågade om de ville bli en del av pilotprojektet visste de ingenting om biokomposit.

– Nu när jag klätt på mig mer kunskap har jag fått en ganska stor förståelse för att vi skulle kunna ta bort ganska mycket plast om kunderna vill köpa biokompositprodukter i stället, säger Daniel.

Ingen har fått utbildning i hur biokompositen tillverkas. Någon sådan utbildning har helt enkelt inte funnits, då produkten helt och hållet tagits fram här i Hyltebruk. Ingenjören, mekanikerna och operatörerna har lärt sig allt genom att pröva sig fram och göra misstag.

Det var lite nervöst då Louise skulle köras för första gången här i Hyltebruk, minns Mikael. Men allt gick riktigt bra. Per-Eric och Mikael stängde nöjda av maskinen när arbetsdagen drog mot sitt slut.

– När vi skulle ha i gång den dagen efter reagerade den inte. Vi förstod inte varför, berättar Mikael.

Sedan fick de reda på att maskinen ska köras ren med rengöringsplast innan den stängs av. Nu hade massan stelnat inne i maskinen.

– Vi fick putsa den millimeter för millimeter. Det var många timmars jobb, berättar Mikael.

200 grader varm är massan när strängarna pressas fram, innan de kyls och klipps till pellets. Foto: Ylva Bergman

Louise sjuder och pyser, skramlar och har sig. Hon är äntligen i gång. I vanliga fall skulle hon blanda plast och träfiber, men nu ska hon köra en sats granulat ett varv till genom maskinen.
En varm doft av trä med ett stänk av sötma sprider sig när granulatet och rester av rengöringsplasten börjar smälta. Snart kommer mörka ångande strängar ut ur en rördel som liknar en köttkvarn. Massan är 200 grader het. Strängarna, som har ränder av vitt i sig, lägger sig i en klump i ett fat under maskinen. Det vita är rengöringsplasten. När den har försvunnit är rören och massan ren.

– Ibland tar det en jäkla tid, säger Mikael.

Men inte den här gången. Maskinen kopplas ihop och strängarna går nu in i tre roterande knivar, skärs i granulat och kyls i vatten för att stelna. Granulatet går in i en centrifug, som slungar bort vattnet, vidare till ett vibrerande band som sållar bort för stora eller små granulat. Processen går snabbt.

Operatörerna inspekterar granulatet. Det ser bra ut. Det bästa de fått ut i dag, tycker de. I morgon ska det formsprutas till en produkt hos en kund, men vad det ska bli avslöjar de inte.

Många vanliga plastprodukter skulle kunna tillverkas av biokomposit i stället. Till skid-VM i Lahtis levererades 20 000 trädoftande vuvuzelor som gjorts av materialet. Foto: Ylva Bergman

Hyltes biokomposit kan ersätta hårdplast, till exempel i diskborstar, och den kan formsprutas i samma maskiner som ren plast. Andelen träfiber beror på vad produkten ska användas till och vilka egenskaper den behöver, men målet är att kunna höja andelen träfiber. Hittills har Stora Enso satsat på att bevisa att biokompositen faktiskt är ett alternativ till plast.

Kommersialiseringen drar i gång när den nya maskinen tas i bruk nästa sommar.
Mittemot Louise finns en annan testmaskin som alla på fabriken är mycket förtegna om.

– Vi skulle kunna utöka, men marknaden får avgöra. Nu har vi en investering, men det är inget som säger att det inte skulle gå att öka och ha flera compoundrar som tillverkar biokomposit, säger Hyltebruks kommunikationsansvarige Henrik Axelsson.

I laboratoriet kontrollerar Agneta Alexandersson att biokompositen håller måttet. Hon är mitt i ett slagprov och antecknar noggrant testresultatet, alltså hur mycket energi det krävdes för att produkten skulle gå av. Alla testresultat går sedan till innovationsteamet.

Kan plast någon dag ersättas av skogsråvara?

– Jag tror det, jag hoppas det, jag vill det. Både för min egen del och för kommande generationer, säger Agneta Alexandersson när hon tar en paus.

Hon tror att det skulle göra världen till en bättre plats.
Per-Eric och Mikael har börjat förbereda nästa test som ska köras.
De vill båda fortsätta att jobba vid Louise, också efter att den fullstora compoundern drar i gång. Här får de jobba dagtid och de trivs med henne.

– Det behövs ju alltid tas fler tester, säger Mikael.

Operatörerna tror stenhårt på produkten: Trä är bättre än plast, tycker de. Och att biokompositgranulat tillverkas här i Hylte kan också locka till sig andra investeringar.

– Det kan ju komma mer plastindustri som ska ha vårt material, funderar Per-Eric.

Det är inte bara teamet kring Louise som har tillförsikt. När de anställda i Hylte för två år sedan återigen fick frågan ”Tror du på en framtid för bruket?” svarade nio av tio ja. Biokompositen har lockat det bortsprungna hoppet tillbaka.

– Jag är fullständigt övertygad om att det om några år kommer att finnas många av våra produkter i affären och att jag kan köpa en produkt som jag själv har tillverkat, säger Per-Eric.

Och frågar:

– Om du går i en affär och den ena grejen är gjord helt och hållet av plast och den andra till hälften av trä, vilken väljer du?

Jakten på skogens gröna guld

Skogsråvaran kan användas på många nya sätt – allt från sötningsmedel och skottsäkra västar till vindkraftsvingar och elektroniskt papper som kan kopplas upp mot nätet.

Stora Enso är förstås inte alls ensamt om att göra nya produkter av skogsråvara. Vi talar i stället om en starkt ökande global trend med en lång rad aktörer. Det är nanocellulosa i Norge, nya material till bilindustrin i Japan och streck-koder inbäddade i kartong från Israel.

Och det sjuder av utvecklingsiver även i Sverige. Forskning pågår på flera ställen och företagen satsar:

Södra Cell har miljardinvesterat i textilmassa i Mörrum, SCA har byggt en pilotanläggning för biodrivmedel i Obbola, på Bäckhammars bruk testas sätt att omvandla lignin till kemikalier och bränsle. Domsjö bruk gör råvaror till korvskinn och disktrasor och gör med 12 andra företag – bland annat Ikea och H&M – en pilotstudie för ett stort bioraffinaderi.

Det finns många fler exempel, läs mer i den specialtidning DA gjorde i fjol på detta tema. Den kan läsas som blädderbar pdf-tidning här.


jonna.soderqvist@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: David Lundmark

I tre år har jag jobbat med det här

Det här gör jagAndreas Östman, servicetekniker på Hörlings ventilteknik i Örnsköldsvik.

DET NYA SAMHALL

Ministern kräver att Samhall agerar

Efter DA:s granskning av missförhållandena på Samhall säger näringsminister Mikael Damberg att han tar frågan på största allvar: ”Min förväntan på bolaget är att man tar den här kritiken seriöst och för en dialog med olika grupperingar.”

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Stora Enso tecknar avtal mot barnarbete

Efter skandaler i Pakistan och Brasilien kommer Stora Enso nu att teckna ett globalt avtal med fackliga organisationer mot bland annat barnarbete. ”Det känns som en seger”, kommenterar Pappers ordförande Matts Jutterström.

2

Orättvist behandlad – så här gick det

DA reder utDu får enligt lag inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Så vad hände med kvinnan som nekades jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

1

Stort pådrag efter granatlarm

Polisen utrymde delar av Stora Ensos massabruk i morse, efter att vad som troligen var en gammal övningsgranat hittades i renseriet. "Man lär ju gå till botten med det här", säger huvudskyddsombudet Thomas Brännström.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”S har tappat bort pensionerna”

KrönikaPensionen kan bli en viktig konfliktfråga för Socialdemokraterna. Men i stället kommer en överenskommelse full av frågetecken.

Efter ett inkörningsår för nya kartongmaskinen hoppas Husum på ordentlig utdelning 2018.

Svenska massabruken går för högvarv

Läget på brukenSvensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Striden om a-kassan

Val 2018Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

11
”Det är mindre frihet och systemet är mer låst nu”, säger Therese Jonsson. Foto: Ylva Bergman

Svårare att få tid i tvättstugan

Vad hände sen?Lean-produktionen har gjort att det inte råder samma frihet för arbetarna på Astra Zeneca i Södertälje som när time care-systemet infördes 2007.

Därför gör det så ONT att förlora 

SKRUVATKanske du har fått ett nytt spel i helgen - kanske du mött någon dålig förlorare eller vinnare. Hur kan en lek väcka så starka känslor? Det beror på vår inlevelseförmåga, säger psykologen Jenny Klefbom.

Per-Henrik Norberg på Domsjö fabriken i Örnsköldsvik. Foto; David Lundmark

Tillfälligt stopp

ÖGONBLICKETKlockan är 14.25 på Domsjöfabriken

Skattepolitiken – en julrysare

GÄSTKRÖNIKAEn julsaga om Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören och Volvoarbetaren Lars Henriksson.

1

På jakt efter ljuset

BildreportageFotografen Krister Hägglund ville promenera bort övervikten. Det blev till ett femårigt projekt där han skildrat svenskarns ljuspynt inför julen – från Umeå till Hägersten.

Spank the monkey, Ticket to ride och Agricola är tre av spelen DA tipsar om till jul.

Bordspel för alla smaker

JULTIPSVi lever i en guldålder av bra brädspel – där slumpen inte på samma sätt avgör utgången och som inte tar hur lång tid som helst. Prova själv – här har ni våra elva favoriter.

Finansinspektionen vill granska försäkringsläkare

Finansinspektionen vill att de omdiskuterade så kallade försäkringsläkarna ska ställas under särskild tillsyn av en myndighet. Då kan man bättre kontrollera läkarnas kompetens och eventuella intressekonflikter.

12

NYTT PENSIONSSYSTEM

Lägsta pensionsåldern höjs till 64 år

Den lägsta pensionsåldern höjs från 61 till 64 år, samtidigt som rätten att jobba höjs till 69 år, enligt en ny överenskommelse mellan sex partier. När det gäller garantipensionen görs undantag för dem som har förvärvsarbetat i 44 år.

5

”Bra att man gör någonting”

Både IF Metall och GS välkomnar en bred uppgörelse om pensionerna, Men för att de redan utsatta medlemmarna ska orka jobba längre krävs stora på arbetsvillkor och arbetsmiljön. Pappers tycker att överenskommelsen lämnar en del övrigt att önska.

1
Foto: Madeleine Andersson

Har du något tips inför julledigheten?

Vi frågar tre DA-läsare om deras julplaner.

Nytt år – fortsatt facklig kamp

KRÖNIKAYtterligare ett år har gått, med fackliga med- och motgångar. Arbetet mot orättvisor är bästa botemedlet mot fascism och värdekonservativa idéer.

Svensk arbetsmarknad är urstark

Arbetsförmedlingen tror på 130 000 nya jobb de närmsta två åren. Om det inte vore så svårt att rekrytera skulle ännu fler jobb skapas. Fler än 8 av 10 nya jobb går till utrikes födda, och glappet mellan de två grupperna minskar nu.

Illustrationer: JENS MAGNUSSON

Så gör du rätt i julhandeln

KonsumentmaktDet är lätt att bli stressad av allt som ska köpas inför julhelgen. DA:s expert Annika Creutzer tipsar om hur du kan handla på smartaste sättet och slippa bli lurad. Det gäller att tuffa till sig som konsument och hålla huvudet kallt.

Hovrätten friar Vallviks bruk för dödsolycka

Dödsolyckan vid Vallviks bruk för fem år sedan var inget brott. Det slår Hovrätten för Nedre Norrland fast.

”Jag var såld direkt” Carol Dahlberg ställer sina steelpans i rätt ordning inför en repetition med Panoply Steelband. Efter att en provapåkväll är hon helt såld på instrumentet och den västindiska musiken. Foto: David Lundmark

Carol är såld på slagverk

BAS PÅ FRITIDENOnsdagarna är heliga för Scaniamontören Carol Dahlberg. Då ställer hon upp sina basoljefat för repetition med The Panoply Steelband, vars västindiska rytmer omfamnar såväl Rihanna som Ack värmeland, du sköna.

#metoo

Regeringen mötte parterna om #metoo

Ministrarna Ylva Johansson och Åsa Regnér mötte i dag bland annat LO och Svenskt Näringsliv för att diskutera hur #metoo-kampanjen kan leda till praktiskt arbete ute på arbetsplatserna. "Ett överväldigande gensvar från parterna", kommenterar Johansson.

1

"Vi måste fortsätta lära oss nytt"

Dagens Arbete knyter nu en av Sveriges viktigaste opinionsbildare till sig. Darja Isaksson är en flitig debattör och bland annat med i det nationella innovationsrådet: "Jag vill bidra till att minska rädslan med digitaliseringen."

”Blåbärsölen blev väldigt god”

Ett av Sveriges hundratals mikrobryggerier finns på gamla bruksområdet i Frövi. Här gör Billerudselektrikern Urban Åhlgren lager, IPA och ibland en öl med blåbärssmak.

Den självutskrivande bron i Amsterdam. Ett projekt av det Nederländska företaget 3DMX. Foto: Pressbild

Här skrivs framtiden ut

Da reder utEn bro, mänskliga broskceller, en portion lasagne. Det tycks inte finnas några gränser för vad den snabbt växande 3D-tekniken klarar. DA reder ut hur det går till och besöker Siemens i Finspång, ett av exemplen på att Sverige tagit klivet in i framtiden.

Blåser rent

ÖGONBLICKETKlockan är 14.07 på Holmen Braviken i Norrköping.

Hämta mer