”Löfven och de rödgröna måste vidga idén om trygghet”Helle Klein bloggar om onsdagens partiledardebatt.

”Jag avundas Kata för hennes kompromisslöshet”Jeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

Arbetarnas villkor måste följa med träråvaran i hela processen för att få FSC-märkas, anser GS. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Bråk om rättvisemärkt skog

GS-facket vill att mänskliga rättigheter ska skrivas in i kraven för att få FSC-märka en produkt. Men internationella skogs- och träindustrin har sagt nej, med hänvisning till ett pågående arbete om frågan. Facken befarar att resultatet ska bli urvattnat.

Skogsbruk enligt FSC

Forest Stewardship Council (FSC) – internationell medlemsorganisation som arbetar för att världens skogar ska brukas ansvarsfullt. Bildades 1993 sedan företag och miljö- och människorättsorganisationer oroades för avskogning och skogsbruksmetoder med negativa konsekvenser.

Medlemmar är miljöorganisationer (t.ex. WWF och Greenpeace), sociala organisationer (fackföreningar och människorättsorganisationer) och företag.

Standard kallas det regelverk som ska följas för att timret ska få FSC-märkas. Skogsbruket ska bland annat vara miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt.

Spårbarhetscertifiering krävs för att ett företag ska få märka sina produkter med FSC. De ska kunna garantera att deras papper, möbler etc. är tillverkat av råvara som kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk enligt FSC. Det är denna certifiering som facken vill utvidga med ILO:s åtta kärnkonventioner om arbetstagares rättigheter.

ILO – internationella arbetstagarorganisationen – är FN:s organ för arbetslivsfrågor.

Kärnkonventionerna slår fast rätten att organisera sig och förhandla kollektivt, förbud mot tvångs- och straffarbete, rätt till lika lön, förbud mot diskriminering samt förbud mot barnarbete.

En FSC-märkning garanterar att träråvaran i en produkt kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk, som tar hänsyn till natur och människor. Men även efter att trädet har fällts borde krav på grundläggande fackliga rättigheter gälla, ansåg flera deltagare vid organisationen FSC:s generalförsamling i Vancouver i Kanada i oktober.

I en motion krävde de att alla anställda i de industrier som tillverkar produkter som får en FSC-märkning, ska ha samma rättigheter och skydd som finns i regelverket för själva skogsbruket. Enligt motionen borde FN-organet ILO:s åtta kärnkonventioner skrivas in i den så kallade spårbarhetscertifieringen (se faktaruta) som gäller för produktionen som tar vid efter skogsbruket. Det handlar till exempel om förbud mot barnarbete och rätt att organisera sig fackligt.

– Det är dags för industrin att ta ett ansvar. Ska FSC vara en trovärdig märkning måste även industrin ta ansvar för mänskliga rättigheter, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö som även är ordförande för det internationella bygg- och träfacket BWI.

Men under generalförsamlingen ville arbetsgivarna i skogs- och träindustrin till en början inte ens diskutera motionen på det sätt som det brukar gå till, berättar Tony Berggren på GS-facket, som var en av delegaterna på plats.

– Vi fick ett möte till slut, men industrin hade bara invändningar. Om konventionerna skrivs in ska det också utvärderas hur de följs och det skulle kosta för mycket, var ett av argumenten. För GS kan mänskliga rättigheter aldrig ses som kostnader.

Enligt Tony Berggren är motståndet allra starkast från nordamerikanska bolag. Han hade förväntat sig stöd från de svenska bolagen på plats, men blev besviken.

– De sa ingenting. Om någon av dem ändå hade räckt upp handen och sagt att det här med mänskliga rättigheter inte är något konstigt. Men vi fick ingen draghjälp alls.

Motionen röstades senare ned med bred marginal.

Karin Fällman, chef för skogsskötsel och miljö på Sveaskog, var på plats i Vancouver.

– Vi står definitivt bakom intentionen i deras motion, säger hon och betonar att svenska bolag sedan länge följer ILO-konventionerna.

– Men det finns länder där ILO-konventionerna inte är ratificerade (juridiskt bindande, red:s kommentar). Det är svårt för ett företag att jobba enligt konventionerna när man inte riktigt vet hur de skulle se ut i en lagstiftning, säger Karin Fällman.

Det har varit ett problem även inom skogsbruket, menar hon. Därför har en arbetsgrupp inom FSC de senaste tre åren arbetat för att enas om vad det innebär för ett företag att följa ILO-konventionerna. Arbetsgruppens rapport godkändes av FSC:s styrelse i augusti i år. I rapporten formuleras krav som förbud mot barnarbete, tvångsarbete och diskriminering samt krav på rätten att organisera sig fackligt och förhandla kollektivt.

Nästa steg är att utifrån rapporten uppdatera det befintliga regelverket för FSC-godkända skogsbruk. Dessutom ska en arbetsgrupp under nästa år börja jobba med en process för att reglerna även ska gälla resten av industrin.

Hade motionen röstats igenom skulle den ha försenat hela processen och allt det arbete som redan har gjorts, menar Karin Fällman.

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö håller inte med.

– Är det något som redan är utrett ordentligt så är det hur de här konventionerna ska tolkas. Sedan 1944 finns mängder med avgjorda fall. Vi menar att man inte kan förhandla om mänskliga rättigheter.

Hur menar du då?

– Vi är rädda för att om man inte tar in kärnkonventionerna i standarden (FSC:s regelverk, red. kommentar) så kommer de bara att tunnas ut i den här arbetsgruppen. Det kan bli en jättestor fajt om hur det här ska ske. Vi har inga garantier för att vi inte kommer att behöva sänka kraven. Vår besvikelse handlar om att man över huvud taget ska behöva förhandla om den allra lägsta nivån som finns för arbetstagares rättigheter.


me@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

DET NYA SAMHALL

Ministern kräver att Samhall agerar

Efter DA:s granskning av missförhållandena på Samhall säger näringsminister Mikael Damberg att han tar frågan på största allvar: ”Min förväntan på bolaget är att man tar den här kritiken seriöst och för en dialog med olika grupperingar.”

"Bolaget har en hemläxa att göra"

InterpellationVänsterpartiets Ali Esbati lyfte de anställdas rädsla att tala om missförhållanden under fredagens riksdagsdebatt om Samhall. Näringsministern upprepade att han tar kritiken på allvar och att ”bolaget har en hemläxa att göra”.

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Stark kritik mot Arbetsmiljöverket

Nästa vecka tar Arbetsmiljöverket slutligt beslut när det gäller den hårt kritiserade bantningen av antalet föreskrifter. Dagens Arbete har läst remissvaren till verkets förslag: både fack och arbetsgivare är starkt kritiska.

Foto: David Lundmark

Full fräs på snickeriet

ÖgonblicketKlockan är 15.28 på Säters snickeri-fabrik

Stora Enso tecknar avtal mot barnarbete

Efter skandaler i Pakistan och Brasilien kommer Stora Enso nu att teckna ett globalt avtal med fackliga organisationer mot bland annat barnarbete. ”Det känns som en seger”, kommenterar Pappers ordförande Matts Jutterström.

2

Hamnkonfliken

IF Metall välkomnar konfliktutedning

Många LO-förbund oroas över att strejkrätten ska inskränkas av regeringens pågående konfliktutredning. Men IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä menar att debatten är snedvriden.

6

Rör inte strejkrätten

LedareDen segdragna konflikten i Göteborgs hamn måste kunna lösas utan lagändring, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

4

”Riskabelt petande i konflikträtten”

Krönika”För den konspiratoriskt lagde är det lätt att dra slutsatsen att situationen i Göteborgs hamn blivit en bricka i ett helt annat spel”, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

5

900 miljoner till gröna jobb

Drygt 5 000 nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete genom en satsning på gröna jobb. De kommande tre åren lägger regeringen närmare en miljard kronor på projektet.

Orättvist behandlad – så här gick det

DA reder utDu får enligt lag inte missgynnas eller diskrimineras i arbetslivet. Så vad hände med kvinnan som nekades jobb på grund av huvudduk och de tre chaufförerna som ansågs för gamla?

Stort pådrag efter granatlarm

Polisen utrymde delar av Stora Ensos massabruk i morse, efter att vad som troligen var en gammal övningsgranat hittades i renseriet. "Man lär ju gå till botten med det här", säger huvudskyddsombudet Thomas Brännström.

Bilden visar en scen i Karin Ekbergs film "Efter Inez". Filip har kommit tillbaka till arbetet efter dotterns död, och där är det tyst.

”Det hade varit skönt om de förstått”

DilemmatOm en nära anhörig insjuknar eller dör kan det vara svårt nog att själv uttrycka sorgen. Hur ska en kollega över huvud taget kunna bryta tystnaden och närma sig smärtan?

Foto: David Lundmark

Nu ska den nya klingan köras in

ÖGONBLICKETKlockan är 11.22 på Slite Stenhuggeri

Tyska IG Metall varslar om storstrejk

700 000 medlemmar kan tas ut i strejk om avtalsförhandlingarna bryter samman.

3
Camilla Johansson och Alexandra Johansson är missnöjda med företagets anställningspolicy. ”Alla har inte samma chans till de nya jobben. Kvinnor med lång erfarenhet missgynnas.” Foto: David Lundmark

Här får inte alla kvinnor chansen

PÅ GOLVETKvinnor med lång erfarenhet stängs ute från de nya jobben på AMB i Broakulla, anser facket. Arbetsuppgifterna går i stället till nyanställda yngre killar med treårigt tekniskt gymnasium. Kraven har förändrats, säger företaget.

2

”Vi har så snygga svenska modeller!”

KRÖNIKASverige har fortfarande det bästa receptet på hur man skapar ett supertrevligt samhälle. Det enda vi behöver göra är att lägga ner lite möda på att följa receptet, skriver Rikke Henriksen.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

”S har tappat bort pensionerna”

KrönikaPensionen kan bli en viktig konfliktfråga för Socialdemokraterna. Men i stället kommer en överenskommelse full av frågetecken.

Efter ett inkörningsår för nya kartongmaskinen hoppas Husum på ordentlig utdelning 2018.

Svenska massabruken går för högvarv

Läget på brukenSvensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Ellinor Johansson och Sebastian Sedell följer med sin produkt hela vägen längs med banan. Foto: Ylva Bergman

Ökad vinst och ­minskad värk

ROTATIONMeritor har vässat sig till lönsam världsklass genom att effektivisera monteringen av hjulaxlar. Ständig förändring tryggar jobben – men flera anställda klagar på den ökande stressen.

Striden om a-kassan

Val 2018Sänkt tak, höjt tak, tuffare krav, lättnader för deltidsarbetslösa. A-kassans regler svänger fram och åter. Så vad gäller om du blir arbetslös? Och vad vill partierna förändra efter valet i höst?

11
Paul Hansen har arbetat på olika lager i över 20 år. Han trivs på Förlagssystem: ”Det flyter på ganska bra, inga problem.” Foto: David Lundmark

Så lyftes stämningen på boklagret

ARBETSMILJÖTrakasserier, orättvisa arbetsledare, en känsla av att vara utbytbar – stämningen på Förlagssystem var usel. Efter ett omfattande förändringsarbete är situationen mycket bättre, en viktig orsak är minskad inhyrning.

”Det är mindre frihet och systemet är mer låst nu”, säger Therese Jonsson. Foto: Ylva Bergman

Svårare att få tid i tvättstugan

Vad hände sen?Lean-produktionen har gjort att det inte råder samma frihet för arbetarna på Astra Zeneca i Södertälje som när time care-systemet infördes 2007.

Därför gör det så ONT att förlora 

SKRUVATKanske du har fått ett nytt spel i helgen - kanske du mött någon dålig förlorare eller vinnare. Hur kan en lek väcka så starka känslor? Det beror på vår inlevelseförmåga, säger psykologen Jenny Klefbom.

Per-Henrik Norberg på Domsjö fabriken i Örnsköldsvik. Foto; David Lundmark

Tillfälligt stopp

ÖGONBLICKETKlockan är 14.25 på Domsjöfabriken

Välkommen till spelbunkern

GemenskapI ett överblivet skyddsrum i Södertälje värnar en tv-spelsförening om en försvinnande gemenskap: att krypa ihop i nedsuttna soffor och saccosäckar och spela tillsammans. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget.

Skattepolitiken – en julrysare

GÄSTKRÖNIKAEn julsaga om Olika Regeringars Skattepolitik, mycket fritt efter Dickens. Alla likheter med nu levande Ebenezrar är bara önsketänkande, försäkrar krönikören och Volvoarbetaren Lars Henriksson.

1

På jakt efter ljuset

BildreportageFotografen Krister Hägglund ville promenera bort övervikten. Det blev till ett femårigt projekt där han skildrat svenskarns ljuspynt inför julen – från Umeå till Hägersten.

Spank the monkey, Ticket to ride och Agricola är tre av spelen DA tipsar om till jul.

Bordspel för alla smaker

JULTIPSVi lever i en guldålder av bra brädspel – där slumpen inte på samma sätt avgör utgången och som inte tar hur lång tid som helst. Prova själv – här har ni våra elva favoriter.

”Visst – jag är en tönt”

KRÖNIKADA:s Carl Linnaeus om att vara nörd. Eller att vara uppslukad av ett specialintresse.

Hämta mer