Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

7 oktober, 2016

leif-tyrenDebatt Om vi bestämde oss och arbetade tillsammans skulle vi redan idag kunna starta med att säkra upp det som redan finns och förhindra en fortsatt nedrustning av bygden.

Om skribenten

Leif Tyrén är verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, en del av Coompanion.
Mer än 20 års erfarenhet av kooperativa modeller för näringslivsutveckling och regional tillväxt.

Har under senare år engagerat sig i fråga om kooperativa modeller som alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften.

Vi skulle om vi ville kunna utveckla en svensk modell vid sidan av alla redan existerande internationella modeller för medarbetarövertagande som alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften. På köpet får vi lokalt och demokratiskt ägda företag.

I land efter land, inte minst i finanskrisens spår, utvecklas modeller för personalövertagande.

  • I Storbritannien antog regeringen i januari 2012 en ”blue print for British business to become empoyeeowned”. De 50 största medarbetarägda företagen i Storbritannien har i dag 175 000 anställda.
  • I Frankrike införde president Holland ett åtgärdspaket 2013 i syfte att underlätta transformering av traditionella företag till medarbetarägda kooperativa företag, TransfertoCOOP. Fram till årsskiftet hade man transformerat 683 företag och säkerställt 20 000 arbetstillfällen.
  • Mondragon Cooperativa (Baskien) som Harald Gatu lyfter i artikeln är ett fantastisk koncept. En katolsk präst som kom på cykel på 1940 talet med idén om att samhället utvecklas bäst om alla har jobb och alla är delägare. Idag är man nästan 75000 anställda tillika delägare.
  • I USA har United Steelworkers, Nordamerikas största industrifackförening (motsvarighet till IF Metall) inspirerats av Mondragon och startat modellen Union Co-op. Esops är ett annat amerikanskt koncept som fungerar som en vinstudelningsplan vari anställda övertar aktier efterhand. Esops företag hade 2014 13,2 miljoner anställda.

Ovan exemplifieringar är länder som till skillnad från Sverige har en historia av demokratiska arbetskooperativa företag och en nutida politik som syftar till att utveckla sådana företag – sådan demokrati.

Måhända står vi inför en politisk paradox, som Bo Rothstein utvecklar i antologin Tillsammans, där han menar att demokrati allmänt anses vara ett synnerligt förtjänstfullt sätt att styra så pass komplicerade organisationer som stora nationalstater, inklusive dessas regioner, städer och kommuner. Samtidigt anses demokratiskt styrskick i det närmaste omöjligt eller ointressant när det gäller företag och andra producerande organisationer.

I Sverige är Findus i Bjuvs kommun en aktuell nedläggning. Så sent som i juni 2015 invigdes Findus nya helautomatiska fryslager, enligt företaget då norra Europas största och energieffektivaste lager i sitt slag. I augusti samma år köpte Brittiska Nomad Foods Findus europeiska verksamhet vari Bjuv med sina 650 anställda ingick.

Nomad Foods ägs av ett Holdingbolag som bildades av 10 livsmedelsfabriker runt om i Europa 2014, med bas på Brittiska Jungfruöarna. Den 31 mars, drygt ett halvår efter förvärvet informeras de anställda vid ett stormöte att verksamheten i Bjuv avvecklas, att ca. 450 Findusanställda blir av med jobben och att verksamheten flyttas till Reken i Tyskland.

I perspektiv av det vi sett ovan kan man fråga vad som hänt om Bjuv legat i något annat land, med tradition av medarbetarägande, med modeller för personalövertagande och med forskning som visar att företag som ägs av de anställda blir mer produktiva.

Vi behöver utveckla en svensk modell och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i. Värmland har såväl en stark som fristående konsumentkooperation, en bra utveckling avseende nykooperation och ett partnerskap vari kooperationen, fackföreningsrörelsen och akademin ingår. Ett sådant partnerskap som många gånger varit starten till andra länders modeller för personalövertagande.

Leif Tyrén

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Varje samtal kan vara det sista

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

”Det handlar om facklig solidaritet”

”Det handlar om facklig solidaritet”

Sammantaget stärks faktiskt anställningstryggheten jämfört med i dag, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

”Det måste finnas el även när det inte blåser”

Utan en stabil kraftkälla, exempelvis kärnkraft, riskerar elbrist att bli ett nytt normaltillstånd, skriver Industriarbetsgivarna och Pappers i ett gemensamt debattinlägg.

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

På vilket sätt är vi mer skyddade av det här, Marie Nilsson?

Det kan stå tillsvidareanställning på pappret men i praktiken blir vi alla inte mer än visstidsanställda, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.