”Orimligt att ansvaret läggs på den drabbade”Helle Klein, chefredaktör.

”Samhällen behöver inte existera i en nationell tvångströja”Daniel Mathisen om Per Wirténs Augustprisnominerade reportagebok ”Är vi framme snart?”.

Förändringarna på Arbetsmiljöverket

Antal inspektörer 2006–2016.

Sämre koll på farliga jobb

Arbetsmiljöverket som ska kontrollera säkerheten på företagen syns allt mindr­e där ute. Nu ska dessutom antalet föreskrifter minskas kraftigt. Något som oroar fack och arbetsgivare. Dagens Arbete och Byggnadsarbetaren granskar en myndighet som har monterats ner.

Tio år av nedskärning

2007
Arbetslivsinstitutet läggs ner. Sverige blir utan nationellt centrum för forskning och kunskap om arbetslivet.
Arbetsmiljöverket skärs ner. En tredjedel av personalen försvinner.

2008

Antalet inspektörer har minskat med mer än 20 procent på två år – och nedgången ska fortsätta i flera år efteråt (se diagram här ovan).

2012
Svarstjänst tar över alla telefonsamtal till myndigheten. Förr kunde skyddsombud och arbetsgivare ringa en inspektör och fråga. Nu blir det svårare att nå fram till experterna.

2013
Inspektionen organiseras om.
Tio distrikt blir fem regioner.

2014
Antalet föreskrifter halveras, från 140 till 80.
Skyddsombud vid Arbetsmiljöverket anmäler sin egen arbetsgivare för
bristande arbetsmiljö. Inspektörerna mår dåligt.
Statskontoret konstaterar i en rapport att tillsynen ute på arbetsplatserna har minskat och personal med kärnkompetens lämnar myndigheten.

2016
Riksrevisionen granskar Arbetsmiljöverket som får kritik för bristande statistik och minskad tillsyn.
Regeringen presenterar en ny arbetsmiljöstrategi med ett nytt kunskapscentrum för arbetslivsforskning.
Arbetsmiljöverket kallar parterna till möte för att visa upp en ny modell där branschföreskrifter bakas ihop till några få regelsamlingar. Man presenterar också en idé om självdeklaration.

 2017
EU-kommissionen meddelar att medlemsstaterna ska minska företagens administrativa börda. Länder med starkare lagstiftning än EU:s minimidirektiv ska granskas, uppfattar LO, och oroas över minskat skydd för arbetstagare.
Under våren backar EU efter protester från bland annat Sverige.
LO och Svenskt Näringsliv slår larm till arbetsmarknadsdepartementet. Parterna kräver samverkan kring nya regelstrukturen. En referensgrupp skapas. Arbetsmiljöverket backar om självdeklarationen.

Så ska föreskrifterna förändras

Enligt senaste förslaget ska dagens 72 föreskrifter sorteras
in i cirka tio nya.

Det kan innebära att dagens system, där alla regler om till exempel asbest finns samlade i en enda föreskrift, görs om så att reglerna fördelas på flera olika föreskrifter. Arbetsmiljöriskerna kan hamna i en föreskrift, regler om skyddsutrustning i en annan och hälsokontroller i en tredje.

Processen pågår än och modellen testas. Arbetsgruppen ska lämna en rapport under novembe­r.

Läs också Byggnadsarbetarens artiklar i granskningen: ”Det blir bara rörigare och leder till ökad risk”

Christina Järnstedt gråter. Det är februari 2017 och på en whiteboard i LO-borgen har hon ritat upp EU-apparaten med linjer som löper kors och tvärs mellan boxar för utskott och beslutande organ. Vad som sker på EU-nivå påverkar i högsta grad det svenska arbetarskyddet, förklarar hon. Till vardags pendlar LO-ombudsmannen mellan Bryssel, Luxemburg och Stockholm, men pensionen närmar sig och snart måste hon lämna över stridsyxan.

Tavlan är fullklottrad och bredvid dokumenten på bordet ligger ett cigarettpaket. Att försöka påverka i EU har ett pris. Rökningen och de vilda debatterna har satt sig på rösten som blivit hes och sprucken.

Inom EU ligger ett krav på medlemsstaterna att få ner regelmassan. Det handlar om att lätta företagens administrativa börda. På hemmaplan har Arbetsmiljöverket i linje med EU minskat antalet föreskrifter från 140 till 72 under senare år.

Att ha tydliga och begripliga regler som enkelt går att hitta i ligger i allas intresse. Men vad LO och de andra arbetsmarknadsparterna just fått reda på när Christina Järnstedt skissade med whiteboardpennan, var att Arbetsmiljöverket gått ett steg längre:
Innehållet i dagens 72 olika föreskrifter ska sorteras om. I framtiden ska det bara finnas en handfull föreskrifter kvar.

Så berättar hon om det märkliga mötet på Arbetsmiljöverkets huvudkontor, fyra dagar före julafton. De skulle grupparbeta om den nya modellen. Både LO och Svenskt Näringsliv opponerade sig, och för en gångs skull stod de enade. Arbetsmiljöverket hade helt missat vad svenska modellen med partssamverkan går ut på, menade de.

Arbetsgivare och fackförbund som jobbar praktiskt med regelverket ute på arbetsplatserna måste få vara med i dess utformning. I stället kallade Arbetsmiljöverket parterna för ”intressenter”, vilket retar upp Christina Järnstedt.

– Intressent för tankarna till något helt annat än att skydda arbetstagare från ohälsa och olycksfall. Det är som om arbetarskyddet har blivit en kommersiell fråga som vi parter har ett särintresse kring.

I snart tio år har LO-ombudsmannen Christina Järnstedt kämpat i EU för att få behålla det starka skyddet för arbetstagare i Sverige. Foto: Ylva Bergman.

Svenskt Näringsliv hade kommit med synpunkter till Arbetsmiljöverket, men inte fått någon återkoppling, berättar Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert vid arbetsgivarorganisationen. Och i december 2016 kallades de alltså till detta märkliga möte som Christina Järnstedt efter en stund lämnade i protest.

Hon minns hur deltagare ställde frågor för att förstå hur myndigheten menade att dagens alla föreskrifter skulle rymmas i ett fåtal nya.

”Vi förstår att ni känner att ni inte är i takt med oss”, svarade programledaren för regelförnyelsen.

”Det stämmer. Ni är ju tio mil framför oss”, muttrade Christina Järnstedt när hon lämnat mötet.

– Vi parter ställer oss samma fråga om och om igen: Varför är vi inte med? Hur tänker ni? Varför får vi inte information?

Syftet med förändringen är att det ska bli lättare att hitta i föreskrifterna. Men kritikerna är rädda att det ska bli tvärtom. I Norge, som redan har gjort det som Sverige står inför, är varken fack eller arbetsgivare nöjda. För att hitta reglerna om till exempel asbest, som tidigare fanns i en föreskrift, får man nu leta i tre olika föreskrifter.

Christina Järnstedts oro ska ses mot bakgrund av de omfattande förändringar som redan har skett på Arbetsmiljöverket de senaste tio åren. 2007 lades Arbetslivsinstitutet ner. Där fanns all samlad forskning om arbetslivet. Över 400 specialister fick gå. I samma veva skars Arbetsmiljöverket ner kraftigt. Myndigheten slutade med kontrollmätningar. Yrkeshygieniker och andra experter försvann från verket.

Myndigheten gick samtidigt från att vara inspekterande till att bli mer informerande. Kommunikationsavdelningen växte medan inspektörerna blev färre och skulle jobba snabbare. De fick mål för hur många förrättningar de skulle hinna med på ett år. Men att utreda en dödsolycka i industrin gav inte fler pinnar än att svänga in på en bensinmack och kolla att tryckkärlet var besiktigat. En del vägrade. Andra lydde. Dagens Arbete har tagit del av ett dokument som visar att en och samma inspektör lyckades göra 45 förrättningar på en dag.

Samtidigt kom kravet från ledningen att inspektörerna skulle gå från att vara experter till att kunna lite om allt. Konsekvensen blev att många kunniga inspektörer sade upp sig.
Daniel Wiberg är en av dem. Han slutade som inspektör för drygt två år sedan. I dag är han arbetsmiljöingenjör på pappersbruket Billerud Korsnäs.

– Arbetsmiljöverket gick från att ha varit en extremt kunskapsintensiv organisation till allmän. Det blev väldigt svårt i praktiken, säger han.

När han får höra att verket centralt jobbar med att baka ihop de 75 föreskrifterna till ett fåtal utbrister han:

– Men herregud! Vad är det du säger? Vi har ju redan minskat föreskrifterna till nästan hälften!

Han berättar att det tidigare fanns en föreskrift för billyftar, där det stod att det måste vara minst 50 centimeter mellan den rörliga lyften och väggen. I dag ska arbetsgivaren själv bedöma om det är farligt att använda lyften.

– Ingen arbetsgivare tycker att det är bättre med otydliga regler, bedyrar han.

En före detta arbetsmiljöinspektör som vill vara anonym berättar att myndighetens dränering på kunskap ibland ledde till felriktade krav som kunde få stora konsekvenser.

– Det handlar om rättssäkerhet. För seriösa inspektörer var det svårt att leva under de förhållandena.

Ett exempel från Gruvöns bruk i Grums visar hur tokigt det kan bli. En arbetsmiljöinspektör satte stopp för en rullmaskin. För ett pappersbruk kan det innebära miljoner i förlorad produktion. Men inspektören stoppade fel maskin och hänvisade till fel lagstöd. När bruket fick tag på inspektörens överordnade revs beslutet och stoppet hävdes.

Men det handlar inte bara om pengar, utan om människors liv och hälsa. Dagens Arbete har tidigare avslöjat att den dödliga asbestcancern mesoteliom fortsätter att skörda liv, och att arbetare i Sverige ännu i dag, trots totalförbudet, andas in den farliga fibern.

Den pensionerade bygginspektören Per-Arne Mattson har i sitt hem samlat en hel mapp med inspektionsmeddelanden som visar att inspektörer inom verket inte längre har kunskap om riskerna med asbest. Fel måttenheter anges och felaktiga krav ställs på arbetsgivarna.

– Om inte inspektören själv har kunskap om att det finns asbest i till exempel fog och fix från 50- och 60-talet ställs inte ens frågan. Jag känner till flera fall där verket missat det. Då har man inte heller ställt krav på slussar och skydd som man måste ha för att inte dra in fibrerna i lungorna, berättar Per-Arne Mattsson.

Kriminalinspektör Anders Rudolf utreder arbetsmiljöbrott i Göteborg och kan också vittna om brister. Hans chef blev uppringd av den svårt skadade industriarbetaren Claes Grimberg, som DA skrev om sommaren 2016.

”Får det gå till på det här viset? Ska det inte bli någon utredning?” hade Claes Grimberg undrat.

Polischefen slog i taket. Varför hade de inget fått veta?

– Arbetsmiljöverket hade varken anmält till sina jurister eller till oss. Inspektören tittade inte ens på ärendet, berättar Anders Rudolf och säger att det inte är enda gången polisen frågat sig vad Arbetsmiljöverket pysslar med.

– De ska ju åka ut direkt och inspektera olycksplatsen. Finns det en misstanke om brott ska de anmäla det till oss.

Följden kan annars bli att andra skadas lika svårt som Claes Grimberg som fick krosskador i huvud och knä.

– Straffet fungerar ju förebyggande. Andra bolag ser vad som händer om de inte sköter sig och skärper sig de också.

Fler kunniga arbetsmiljöinspektörer än någonsin borde finnas ute på arbetsplatserna och göra tillsyn, menar Anders Rudolf. Med mer utländsk arbetskraft utan kunskap om lagar och regler ökar risken för olyckor.

I stället har det blivit svårare för skyddsombud att få Arbetsmiljöverket att komma ut och inspektera arbetsplatser när de begär en tillsyn av brister i arbetsmiljön. Det visar den årliga rapporten från regionala skyddsombud inom LO-kollektivet.

Där står också: att vissa inspektörer ifrågasätter regionala skyddsombuds rätt att besöka arbetsplatser, att inspektörerna saknar branschkunskap och är otrygga i sin myndighetsroll. Det står också att skyddsombuden inte blir kontaktade innan tillsynsbesök och att de inte heller får inspektionsmeddelandena från verket.

Rapporten larmar om att inspektörerna inte följer upp åtgärdsplaner, att handläggningstiden har ökat och att det är svårare att få kontakt med inspektörerna. Skyddsombuden vittnar om att Arbetsmiljöverkets svarstjänst – dit de numera blir hänvisade – inte har kompetens att svara på frågor. Många upplever att samarbetet med myndigheten fungerar dåligt eller inte alls.

”Jag skickar mejl till myndighete­n, pratar med inspektörer, men det händer ingenting. Jag har inte sett röken av dem”, säger Sirvan Mostafay, regionalt skyddsombud i Östergötland. Foto: Ylva Bergman.

I Linköping finns det regionala skyddsombudet Sirvan Mostafay. När Dagens Arbete följer med honom ut är första anhalt Samhall där de flesta är med i IF Metall.

Tvättmaskinerna snurrar smutstvätt från arbetsplatser runt om i regionen. Vid en träbänk dammsuger Mohammad Rohani golvmoppar.

– Har ni inget utsug i lokalen? frågar Sirvan Mostafay.

Samhalls uppdrag är att ta hand om människor som inte får jobb på den vanliga arbetsmarknaden.

– Jag har tagit kontakt med Arbetsmiljöverket tusen gånger när det gäller Samhall. Ni måste in och titta hur det ser ut! Jag skickar mejl till myndigheten, pratar med inspektörer, men det händer ingenting. Jag har inte sett röken av dem, säger Sirvan Mostafay.

För åtta år sedan hjälpte han en Samhallanställd med en anmälan till verket.

– Det har gått åtta år, och inget besök. Ingen återkoppling alls, säger Sirvan Mostafay.

Det är långt ifrån första gången som skyddsombud inom IF Metall får avslag på en begäran om tillsyn.

– Det är ett stort problem. Arbetsgivare ser en lucka här, när inte Arbetsmiljöverket ingriper, säger Conny Lundberg, ombudsman på IF Metalls arbetslivsenhet i Stockholm.

Sirvan Mostafay har jobbat som regionalt skyddsombud i tolv år och märker en stor förändring. Arbetsmiljöverkets inspektörer har blivit påtagligt färre.

– På hela Östgötaslätten har vi 13 kommuner och på IF Metalls område 540 företag. De branschkunniga inspektörerna är nästan försvunna. Om någon från myndigheten någon gång kommer ut inriktar de sig bara på en enda fråga och har som skygglappar för ögonen.

Samhallmedarbetaren Mohammad Rohani dammsuger golvmoppar från olika arbetsplatser i trakterna kring Linköping. De flesta som jobbar här är medlemmar i IF Metall. Foto: Ylva Bergman.

Utöver nedskärningar och förändrade arbetssätt har myndigheten också slagit ihop distrikt till ett fåtal stora regioner. Inspektören Mats Jansson var skyddsombud vid den tiden och anmälde tillsammans med en kollega sin egen arbetsgivare – Arbetsmiljöverket – för bristande arbetsmiljö. Någon ordentlig riskbedömning hade inte gjorts och personalen mådde psykiskt dåligt.

– Ingenting hände. Anmälan bara försvann, berättar Mats Jansson.

Han har valt att stanna kvar på verket trots att han än i dag inte fått någon återkoppling på anmälan, och trots att han tycker att mycket har blivit sämre.

Någon regelförnyelse har Mats Jansson inte hört talas om. Däremot har varje region fått ett kompetensområde. Region Mitt, som han tillhör, har teknik. Syd har människan och de mjuka frågorna. Nord har Systematiskt arbetsmiljöarbete och tillgänglighet …

– Ingen har ännu lyckats förklara för mig vad det innebär. Det är en enda stor dimma, säger Mats Jansson.

Regelverken från Arbetsmiljöverket – föreskrifterna – har halverats från 140 till 72. Nu finns förslag om att banta dem till en handfull – men rejält utbyggda föreskrifter.

Professor Magnus Svartengren vid Uppsala universitet jobbade en kortare tid som läkare på Arbetsmiljöverket.

– När man la ner Arbetslivsinstitutet så skar man parallellt i Arbetsmiljöverkets inspektion. Det var en enorm nedmontering. Det här kan inte någon säga officiellt, men jag tror man ångrar att man gjorde det. För det har ju skapat problem, säger han och syftar på kunskapsnivån som sjunkit.

Även Riksrevisionen konstaterar hösten 2016 att Arbetsmiljöverket har problem. Efter en granskning riktar Riksrevisionen kritik mot att Arbetsmiljöverket trots ökade anslag minskat arbetsplatsbesöken med en tredjedel sedan 2011. Danmark som är hälften så stort som Sverige gör fler inspektioner. Arbetsmiljöstatistiken brister också, visar Riksrevisionens granskning. Det gör att det inte går att ringa in var arbetsmiljöproblemen är som störst.

Riksrevisionen har även granskat hur regeringen sköter regelförenklingsarbetet och kom 2012 fram till att Sverige har haft en ensidig inriktning på att minska de administrativa kostnaderna för småföretagen. Samtidigt släppte OECD en rapport om regelförenklingen som också visar att Sverige enbart gjort konsekvensanalyser kring hur företagens kostnad ökar till följd av regler. Inget om hur allmänheten och civilsamhället påverkas.

– Det är jätteviktigt med bra regler på arbetsmiljöområdet, men vi ger inga anvisningar om att det ska vara på ett visst sätt. Regeringen har en tydlig hållning om att regelförenkling är bra, men det ska inte ske på bekostnad av arbetstagarskyddet, säger Jonna Jonsson på arbetsmarknadsdepartementet.

Dagens Arbete och tidningen Byggnadsarbetaren frågade EU-kommissionären Frans Timmermans, som leder avregleringsarbetet i EU, hur regelminskningen påverkar säkerheten på arbetsplatserna.

– Kritikernas ståndpunkt har alltid varit att avreglering betyder lägre socialt och arbetsmiljömässigt skydd. Men vi har minskat reglerna och antalet förslag – inte nivån på skyddet, försäkrar Frans Timmermans.

Ombudsmannen Christina Järnstedt suckar. Utanför LO-borgen tänder hon en cigarett. Om några dagar flyger hon ner till Luxemburg igen för att tampas vidare i den stora EU-apparaten. Hon gråter inte längre, men oron inför framtiden har ritat djupa fåror i ansiktet.

Den svenska modellen med partssamverkan urholkas från år till år. Och hon låter sig inte lugnas av Timmermans ord. Arbetarskyddet ligger visst i riskzonen och skulle inte högljudda typer som hon skrika sig hesa i EU är hon rädd för att människor på golvet kommer att fara ännu mer illa.

– Jag kommer aldrig att finna mig i att bli kallad intressent, säger hon och fimpar mot asfalten innan hon försvinner in i LO-borgen.

Elinor Torp och Margite Fransson

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Nu ska 72 föreskrifter bli 17

Arbetsmiljöverket föreslår en hårdbantning av dagens 72 föreskriftshäften, skälet är att göra det lättare att förstå och följa reglerna. Hopslagningen av 2300 arbetsmiljöregler har tidigare kritiserats av arbetsgivare och fack.

”Inte enklare – inte bättre”

Debatt”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

”Det ska bli lättare att förstå föreskrifterna”

Arbetsmiljölagen är från början av 70-talet och behöver moderniseras, menar Ywonne Strempl, avdelningschef på Arbetsmiljöverket.

”Det har inte blivit enklare”

Det som är på gång i Sverige genomförde Norge för fyra år sedan. Närmare 50 föreskrifter byggdes ihop till sex. Ingen av arbetsmarknadens parter jublar.

Läs mer från Dagens Arbete:

#metoo

Ministermöte med LO om #metoo

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och jämställdhetsminister Åsa Regnér kallar arbetsmarknadens parter till möte om sexuella trakasserier. "Vi är skyldiga att genomföra förändringar", säger Regnér till DA.

”Det måste bli en väckarklocka för industrin”

”Ovälkomna sexuella anspelningar”, ”oönskad fysisk kontakt” samt ”könsord, pornografiska bilder, nedsättande skämt”. 34 procent av kvinnorna i IF Metall har senaste året utsatts för någon typ av sexuella trakasserier på jobbet. Siffran är 59 procent för yngre kvinnor, visar en ny undersökning.

2

Fackkvinnor går ihop mot sexkultur

Svenska fackföreningskvinnor har samlats i uppropet #inteförhandlingsbart mot sextrakasserier. "Det kommer att ruska om", säger initiativtagaren Jenny Bengtsson. En av undertecknarna är IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

IF Metall kartlägger sexuella trakasserier

I kölvattnet av #metoo ska IF Metall kartlägga problemet med sexuella trakasserier genom enkäter på arbetsplatserna. "Vi är 300 000 medlemmar. Självklart är vi inte förskonade", säger förbundssekreterare Anna Jensen Naatikka.

Northlands gamla gruva öppnar igen

Kaunis Iron, med svenska investerare, planerar att återuppta brytningen i Northlands gamla gruva i Kaunisvaara redan nästa sommar. Det kan ge 300 nya jobb. ”En tidig julklapp”, säger Jari Törmänen ombudsman på IF Metalls avdelning 1.

Stenkoll på arken

ÖGONBLICKETKlockan är 12.30 på Stora Enso i Skene.

Pappers prisar kulturkämpe

Roger Berglund från Hallsta belönas med statyetten Cellulosaarbetaren för mer än 25 års arbete i Pappers kulturkommitté.

Slut på bjudsprit i Pappers

Pappers kommer inte längre att bjuda på någon form av alkohol med medlemmarnas pengar. Det beslutet togs under förbundsmötet som avslutas i dag.

”Vi är vinnare, vi gör textilier av en förnybar råvara. Mer än 60 procent av världens kläder är av polyester, som görs av olja.” säger Lars Winter, vd Domsjö.

Hallå där Lars Winter...

Lars Winter, vd på Domsjö Fabriker har varit med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in ett bioraffinaderi i Örnsköldsvik.

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

GS lämnar samtal om etableringsjobb

GS-facket och fyra andra förbund ställer sig utanför LO:s regeringssamtal om etableringsjobb för nyanlända. "Vi har redan fungerande lösningar på plats", förklarar ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Gott om jobb finns det ju”

Massa- och pappersbranschen skriker efter ny arbetskraft. Därför har tre företag och Gävle kommun gått ihop om en skräddarsydd lärlingsutbildning. DA har besökt den första klassen på Polhemsskolan.

Fackledaren valde kryddstark tillvaro

Vad hände sen?Niklas Starow var GS-fackets ordförande på Tetra Pak i Lund, kämpade mot nedläggningen, men blev en av 250 som fick gå. Tre år senare är han bemanningsanställd, men planen är att bli chiliodlare på heltid.

En bil med nya funktioner

ÖGONBLICKETKlockan är 14.41 på Anpassarna i Hedemora.

Ett huvudlöst tekniksprång?

Krönika”Ny teknik ger alltid minst lika mycket skitdåliga saker som bra.” Ändå är den helt nödvändig. DA:s krönikör Stefan Eriksson om huvudtransplantationen som kanske någon gång blir av.

2

Fackets värdegrund

IF Metall utesluter medlem

IF Metall har uteslutit en medlem som är aktiv i Nordiska motståndsrörelsen NMR. Två av hans arbetskamrater får vara kvar efter att ha tagit avstånd från den nazistiska organisationen.

2

Rätt livränta

Ta kommandot över dina försäkringar

Koll påKrångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Så gör du för att få rätt ersättning

KOLL PÅMisstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

”Man jobbar bättre när man mår bra”

Bowlingturnering, Ullaredsresor och en egen frisbeegolfbana. Zinkgruvans satsning på hälsa och gemenskap är prisbelönt.

Regeringen säljer in bioraffinaderi

INDIENRegeringen gillar starkt planerna på ett bioraffinaderi, där man gör en rad olika produkter av skogsråvara i stället för olja. I övermorgon åker landsbygdsminister Sven-Erik Bucht till Indien för att sälja in projektet hos Domsjös ägare.

Stora framtidsdagen

”Robotiseringen kommer att underlätta”

ENKÄTDagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Minskad handel hot mot jobben

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben. Det var fackets, forskningens och näringslivets representanter eniga om i sina spaningar.

1

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

Teknikens osynliga normer formar världen

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati, sade docent Karin Hansson på Framtidsdagen. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter."

”Det är som en sorts terapi”

ProfilenFarfarsfar, farfar och far jobbade vid järnvägen, men för Michael Kroon på Mörrums bruk stannade det vid en hobby. Nu har han flera stycken av den lyxmodell han drömde om som barn.

Närproducerat – ja tack!

NY GLOBALISERINGVärldshandeln håller på att byta skepnad. Avancerad teknik kan flytta massproduktion från Kina till – Småland. Vi har besökt en helautomatiserad fabrik som gör gardinstänger åt Ikea. Läs eller ladda ner och lyssna på reportaget här.

Så blir matlådan nyttig och god

Koll påMaten ska mätta, smaka gott – och vara hälsosam. DA tog hjälp av en nutritionist på Livsmedelsverket för att komponera rätt.

Hämta mer