Ledare Ericsson har nu bekräftat ryktena som kom redan för två veckor sedan. Företagsledningen aviserar dramatiska nedskärningar i produktionen i Sverige. Tusentals människor i framförallt Kumla och Borås riskerar att förlora jobben.
Tyvärr var beskedet ganska väntat. Ericsson har haft problem en längre tid, problem som till en del handlar om teknikskifte och ökad konkurrens från Kina men till en stor del också handlar om bristande ledning och felaktiga strategier.
Ericsson valde redan för 20 år sedan att outsourca stora delar av produktionen. Amerikanska så kallade kontraktstillverkare tog över fabrikerna i Norrköping, Karlskrona, Visby, Hudiksvall och Söderhamn. Efter bara några år var de svenska enheterna stängda. Produktionen har flyttat utomlands. Dagens Arbete har tidigare skrivit om att på 18 år har nästan 16 000 industrijobb försvunnit från Sverige på grund av Ericssons strategi.
Strategin har byggt på idén att det går att skilja på produktion och forskning, på hårdvara och mjukvara. Men både ingenjörer och industriarbetare vet hur intimt dessa hör samman. Det blir ingen bra forskning eller innovationsmiljö och man inte har en närhet till själva produktionen. I synnerhet vid teknikskiften behövs ett nära samspel mellan dem som kan producera och dem som tänker ut nya tekniska lösningar.
Ericssons aviserade neddragningar nu är tyvärr samma medicin som tidigare trots att patienten uppenbarligen inte blir bättre. I stället för att fortsätta denna marsch mot avgrunden är det hög tid att byta strategi och göra upp en långsiktig plan för att utveckla företaget och öka produktionen. Ständiga neddragningar med all den förlorad kompetens i arbetskraft som det innebär är bara destruktivt.
– Jag förväntar mig konstruktiva och lösningsinriktade förhandlingar nu, allt annat är oacceptabelt, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.
Ja allt annat är verkligen oacceptabelt för ett företag som fått oerhört mycket av samhället och en gång uppstått i symbios med statliga televerket. Ericsson har klarat teknikskiften förr, då man också hade en industrialists syn på företagande och inte en kvartalskapitalists. Nu är det hög tid att hitta tillbaka till det långsiktiga, konstruktiva och offensiva.
En 140-årig svensk industriepok riskerar annars att gå i graven. Det vore en tragedi för Sverige – och för Ericsson.
