Industriarbetarnas tidning

16 000 industrijobb bort på 18 år

31 mars, 2015

Skrivet av Hans Strandberg och Harald Gatu

Dagens Arbete kan med en klickbar karta visa hur Ericsson övergivit produktionen på ort efter ort. På mindre än tjugo år har nästan 16 000 industrijobb försvunnit.

Interaktiv karta (Mars 2015)

Så mycket har Ericsson dragit ner i Sverige

Klicka på punkterna för att läsa mer.

sverigekarta14

Trenden fortsätter med det nya sparpaketet, som innebär att Katrineholmsfabriken bara fick bli 69 år gammal.

Talet om återindustrialisering av Sverige går inte alltid i takt med företagens strävan efter bästa lönsamhet. Den motsättningen går att sätta i blixtbelysning genom tre olika datum den senaste tiden:

  • Måndagen den 23 februari: Ericssons vd Hans Vestberg presenteras som en av ledamöterna i Stefan Löfvens nya innovationsråd. Rådet har bland annat till uppgift att ”stärka Sveriges konkurrenskraft” och vara ”en komponent för att öka tillväxten och skapa jobb”.
  • Onsdagen den 11 mars: Ericsson offentliggör en neddragning på 2200 anställda, och 800 konsulter. Minskningen drabbar framförallt produktion och forskning och utveckling. Åtgärden ingår i ett besparingspaket om 9 miljarder till och med 2017.
  • Måndagen 16 mars: Ericsson köper ett kinesiskt it-bolag, vilket innebär 1000 nya anställda.

Under Hans Vestbergs drygt fem år som vd har Ericsson ökat antalet anställda med mer än 35 000 personer, men i Sverige har siffran sjunkit en aning, till drygt 17500. Det innebär samtidigt en dryg halvering på 13 år. Produktion har flyttats utomlands, liksom FoU, samtidigt som företaget blivit alltmer inriktad på mjukvara och service, vilket kräver mer kodknackning och mindre hopsättning.

Och trenden fortsätter med det nya paketet, med neddragning på 7 orter. För Katrineholm, Ericssons första fabrik på landsorten som skulle fylla 70 nästa år, blir förändringen digital: Från på till av, från 450 jobb till inga alls – vid årsskiftet ska fabriken vara tom och dess innehåll flyttat till bland annat Polen. Från nästa år finns bara två fabriker kvar, i Borås och Kumla.

– Det finns väl alla möjliga reaktioner, från lättnad över ett besked till ren ilska. Men framförallt första veckan var det väldigt deprimerat, då var det många som inte ville vara kvar på fabriken. De flesta har jobbat här 10–20 år, en del 45 år, säger Ola Orre, verkstadsklubbens ordförande i Katrineholm.

Han fortsätter:

– Vi har väl haft på känn att något skulle hända, vi har inte haft riktigt fullt att göra för alla människor, det har funnits övertalighet bland tjänstemännen. Men vi anade nog inte det här.

I Katrineholm görs produkter för i huvudsak det fasta telefoninätet, en del av dem kallar Ola Orre ”gamla” och ”halvgamla” produkter med vikande försäljning.

– Men vi hade hoppats att få ett inflöde av nya saker i stället, så har vi gjort förut, vi kan tillverka det mesta här. Katrineholm har ju varit med att utveckla nya molntjänstprodukten, men nu kommer den fortsatta industrialiseringen ske någon annan stans.

I Katrineholm jobbar 450 personer, 50 av dem är inhyrda från Adecco och Manpower. Av de 400 fast anställda finns cirka 140 inom kollektivområdet. Formellt är dock själva nedläggningsbeslutet inte färdigförhandlat och det ska komma in en löntagarkonsult.

– Men vi är realister, och har börjat skissa på vilka krav vi ska ställa på stödpaket för medlemmarna. Vi har tittat på nedläggningarna i Gävle och Hudiksvall, och vill nog ha lite mer med tanke på hur detta slår i staden och regionen. Det handlar om arbetsbefriad uppsägningstid, utbildning med mera.

–En slags tröst är väl att ska man bli uppsagd ska man bli uppsagd av Ericsson, de har hjälpt till bra förut.

Peter Edqvist
Peter Edqvist

Den passningen går till Peter Edqvist, som är den som ska genomföra nedläggningen åt Ericsson. Han har tidigare avvecklat fabriken i Gävle, där de uppsagda fick stöd med i snitt motsvarande en årslön. Ännu något bättre har det blivit för dem på kabelfabriken i Hudiksvall – där för övrigt vd Hans Vestberg startade sin karriär med att kolla reseräkningar.

– I Gävle nådde vi en lösningsgrad på 90 procent, alltså att folk hade anställning eller bedrev studier på minst ett halvår eller drev egna företag när stödåtgärderna tog slut. Det är extremt bra, i Hudiksvall når vi inte lika långt, där är till exempel pendlingsmöjligheterna sämre, säger Peter Edqvist.

Vad är speciellt med Katrineholm?

– Medelåldern är runt 40 år, det är tio år lägre än i Gävle, vilket gör att jag tror att det här handlar mer om att folk vill byta bana eller börja plugga. Vår utgångspunkt är medarbetarna, kan stöden också gynna regionen är det bara fine, säger Peter Edqvist.

Vad krävs för att det ska lyckas?

– Att många aktörer – allt från kommunen och facken till yrkeshögskolor och gymnasier – drar åt samma håll. Det har varit framgångsgångsfaktorer i både Gävle och Hudiksvall.

Men det går att komma längre?

– Ja. Ett problem är att Arbetsförmedlingens interna regler säger att man inte får sätta in det riktiga artilleriet förrän folk arbetslösa är på riktigt. Vi vill ha med AF från dag 1, det ska lyckas i Katrineholm.

– En annan bra sak med tanke på de stora pensionsavgångarna vore om Ericssonanställda kunde gå bredvid någon i kommun eller landsting under ett år och sedan kanske kunde få anställning när det är dags. Det har vi inte klarat av förut.

En kommentar till “16 000 industrijobb bort på 18 år

  • Såg på Uppdrag Granskning igår att VD:ar fick bonusar för att avveckla företag. Ju sämre resultat desto högre bonus!

Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”En servicecentral för de uppsagda”

”En servicecentral för de uppsagda”

I dag invigs Framtidscentret i Katrineholm, där 400 Ericssonanställda ska kunna få hjälp med utbildning eller nya jobb. En av dem som ska deltaga är IF Metalls klubbordförande Ola Orre.

”Måste nog säga att jag är nöjd”

Facken vid Ericsson i Katrineholm, som ska läggas ned, har landat ett av Sveriges hittills bästa stödpaket.

Ericsson lägger ned i Katrineholm

400 anställda berörs när telekomkombolaget Ericsson lägger ner fabriken i Katrineholm.

”Det är självklart jättejobbigt”

”Det är självklart jättejobbigt”

Pappers i Ortviken förhandlar nu med SCA-ledningen om hur nedläggningen ska gå till.

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Uppsagda – så gick de vidare

Uppsagda – så gick de vidare

160  000 industriarbetare har blivit av 
med jobbet de senaste femton åren. Anette, Thomas, Lars, Conny, Niklas och Caroline berättar om hur de tog en ny väg i livet.

Borås: Dämpat men väntat

På Ericssons anläggning i Borås har 460 varslats i dag, däribland 170 som är medlemmar i IF Metall.

”Det är Ericsson som fattar besluten”

”Det är Ericsson som fattar besluten”

Statsminister Stefan Löfven vill att Ericsson behåller tillverkning i Sverige, men värjer sig för att staten ska gå in och påverka: ”Det är Ericsson som fattar besluten”, säger han i en intervju med DA.

Varslade ska få hjälp av samordnare

Varslade ska få hjälp av samordnare

Näringsminister Mikael Damberg tillsatte i dag två samordnare, som ska hjälpa de drabbade Ericsson-anställda ska få hjälp att hitta nya jobb. Det blir dock inga stödpengar från regeringen, Damberg förväntar sig i stället att Ericsson tar stort ansvar.

Byt medicin, Ericsson

Byt medicin, Ericsson

”Ericsson har klarat teknikskiften förr, då man också hade en industrialists syn på företagande och inte en kvartalskapitalists”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.