Femskift i vapenfabriken: ”Här avgörs industrikriget”
Publicerad 2024-02-24, 07:09 Uppdaterad 2024-10-02, 13:39
Fabriken i Karlskoga går dygnet runt för att öka produktionen av Ukrainakrigets mest eftertraktade ammunition. Men det är ändå långt ifrån att möta behoven vid fronten.
Rysslands krig mot Ukraina kallas för ett industrikrig. Den sida som har mest vapen och ammunition vinner. I Karlskoga vet man att industrikriget avgörs på verkstadsgolvet.
Där har industriarbetarna sedan mitten av februari gått upp i femskift och jobbar dygnet runt för att tillverka krigets mest eftertraktade ammunition, en 155 millimeters artillerigranat.
– Det är här det avgörs, säger Martin Stang, platschef på Nammo, samtidigt som han slår ut armarna i luften.
Han står i Nammos gjuteri i utkanten av industriområdet Björkborn omgiven av cirka 900 byggnader, de flesta mindre och avlånga med välvda tak. Flera med skyddsvallar runt. På 40-talet fick man lära sig den hårda vägen om sprängverkans kedjeeffekter, då en explosion ledde till att 11 industriarbetare dog och ett 40-tal skadades.
Hela gjuteriet är byggt efter artillerigranaten 155 mm. Från entrén genom fabriken följer man granatens väg i u-formade passager omgivna av en och en halvmeter tjocka väggar i betong med ett mellanskikt av sand. Om en explosion skulle uppstå ska tryckvågen pressas uppåt.
– Lokalerna är slitna och byggda i början av 80-talet, för tre år sedan regnade det in genom taket. Mycket har hänt sedan dess, säger Martin Stang.
Nu rustar de upp och gör plats för fler anställda och nya maskiner.
Nammo
- Nammos fabrik Karlskoga byggdes på 1980-talet efter att Bofors fått en jätteorder från Indien på kanoner och ammunition.
- Nammo ägs av norska staten och det finska bolaget Patria, som kontrolleras av finska staten.
- Nammo i Karlskoga är en av Västeuropas fyra tillverkare av artillerigranaten 155 mm.
- Antal anställda: cirka 130.
Märkt en attitydförändring
I mitten av gjuteriet hettas sprängmedel upp till cirka 90 grader och blir en ljusgul röra. Varje dygn fylls granatkroppar med sprängmedel. Vissa moment görs fortfarande för hand. Målet är att fördubbla produktionen under året.
För att det ska vara möjligt har man gått från 12 till 130 anställda de senaste fem åren.
– Vi vet vad vi gör här, tillverkar granater som skadar. Men jag mår inte dåligt av det. Jag tänker att det är människan bakom vapnet som skadar, säger Tommy Larsson, ordförande i IF metalls lokala fackklubb.
Gjutaren Charalambos Nakos har märkt av en attitydförändring till att arbeta i försvarsindustrin.
– Det är inte längre tabu att tillverka vapen och ammunition, säger han.
På kort tid har han fått över 40 nya kollegor. En av dem är Emelie Pettersson, som bytte jobbet i matvaruaffären mot försvarsindustrin.
– Bättre arbetstider, mer ledighet och trevliga arbetskamrater var några argument.
Men det räcker inte med att bara anställa mer personal för att vinna ett industrikrig. I december avfyrade Ukraina 2 000 garanter per dag, medan Ryssland använde fem gånger så många.
EU har som mål att skänka en miljon artillerigranater till Ukraina innan mars är slut. Men kommer bara lyckas uppbringa hälften.
Läs också
Här finns de nya jobben i försvarsindustrin
Den svenska försvarsindustrin har i dag cirka 25 000 anställda. Karta: Här finns företagen.
Långa leveranstider
Och det är inte bara Ukraina som vill ha ammunition. Förra året beställde Sverige, Norge och Danmark artillerigranater från Nammo. Senast någon av länderna beställde något från företaget var 1992.
Före krigets utbrott den 24 februari 2022 kunde Nammo leverera nya granater på 10 månader.
– Nu är leveranstiden fem till sex år, efter att man lagt beställning, säger Martin Stang.
Den som köper i dag får kanske sina granater 2030. Så länge vill inte ett land som blivit anfallet vänta.
Därför har Nammo planer på att bygga ut fabriken och sökt bidrag från EU:s så kallade Asap-program för stöd till ammunitionstillverkning. Besked kommer under våren.
BAE Systems nyanställer
En bit därifrån på BAE Systems Bofors är golven blankpolerade, en högteknologisk försvarsindustri. Där tillverkas bland annat artilleripjäsen Archer, ett av världens mest avancerade artillerisystem som kan skjuta åtta till nio skott i minuten med upp till fem mils räckvidd. Sverige har skickat totalt åtta Archersystem till Ukraina och under december användes sex av dem i strid. Förra året beställde även Försvarets materielverk 48 pjäser av artillerisystemet, för runt fem miljarder kronor.
På golvet jobbar industriarbetarna fortfarande dagskift. Men förra året skalade man upp även här och anställde cirka 80 personer. I år räknar man med att anställa minst lika många. BAE har även startat ett utvecklingskontor i Karlstad för locka mer kompetens, bland annat fler ingenjörer.
Magnus är montör och arbetar med montering av hytten på en Archer. Ett jobb som tar cirka fem veckor.
– Det händer mer här nu och det är fler anställda än när jag började för fem år sedan, säger Magnus.
BAE Systems Bofors
- BAE Systems Bofors, ursprungligen AB Bofors, med anor från 1646, ägs av brittisk-amerikanska försvarsindustrikoncernen BAE Systems.
- Företaget utvecklar och integrerar vapensystem.
- Huvudsakliga produkter: Artillerisystemet Archer, sjövapen 57Mk3 och 40Mk4, intelligent ammunition Bonus, Excalibur och 3P och 40 mm – ett markbaserat luftförsvarssystem.
- Antal anställda: Cirka 600.
– Många tänker nog lite extra på vad vi bygger nu, med tanke på kriget och att våra produkter används i skarp läge. Men de flesta ser det som vilket jobb som helst.
Kollas noga vid anställning
Trots att branschen skriker efter arbetskraft är anställningsprocesserna mellan tre till sex månader. Det beror på omfattande bakgrundskontroller och skärpt säkerhet på grund av världsläget.
Under julveckorna siktades drönare över industriområden i Karlskoga, en typ av incidenter som ökat sedan krigets utbrott.
När något sådant sker rapporteras det till företagens säkerhetsavdelningar, som kontinuerligt informerar personalen om det är något särskilt som de bör tänka på med anledning av världsläget.
Ann-Charlotte har arbetat på BAE sedan i november och bygger växlar till BAE:s marina pjäser.
– Jag upplever att stödet från allmänheten för oss som arbetar i försvarsindustrin ökat. Nu får vi klappar på axeln för arbetet vi gör. Vi får se hur det blir sen.
Läs också
Hård kontroll av anställda i försvarsindustrin: ”Putin är även i Karlskoga”
Risk för infiltration och påtryckningar inom försvarsindustrin ställer höga krav på facket.
Försvarsindustrin i KarLskoga
Karlskoga är uppbyggt kring det svenska industriföretaget AB Bofors. Företaget grundades 1646 som ett järnbruk, blev ledande ståltillverkare under 1870-talet, och började producera kanoner 1883.
Mellan 1894-1896 var Alfred Nobel huvudägare.
1898 tillkom kruttillverkning som senare utökades till explosivämnen.
Under bolagets storhetstid, 1970-talet, var 10 000 anställda. Vid samma period fanns totalt 40 000 invånare i kommunen. Bofors hade egna förskolor och industriskolor, de hade även en egen affär och en bank.
Numera är bolaget uppdelat och uppköpt AB Saab Dynamics och BAE Systems Bofors.
Senaste stödpaketet från Sverige till Ukraina
I februari i år beslutade regeringen att skicka stödpaketet som omfattar totalt 7,1 miljarder kronor.
- 10 Stridsbåt 90
- 20 gruppbåtar
- Undervattensvapen, till exempel minor och torpeder
- Ett antal luftvärnssystem av typen Robot 70
- Pansarvärnsrobotar av modellen TOW
- Granatgevär med ammunition
- Artilleriammunition
- Handgranater
- Granatgeväret Carl Gustaf
- Sjukvårdsmateriel
- Sjuktransportfordon
- 1 miljard för att köpa in krigsmateriel genom olika fonder, samt 1 miljard för att beställa nya stridsfordon 90 till Ukraina
- 400 miljoner kronor till olika utbildningsinsatser för ukrainare
Med de tidigare stödpaketen som Sverige redan skickat till Ukraina har Sverige nu bidragit med totalt drygt 30 miljarder kronor.
Hoppas att jag har rätt att tycka saker och ting för det påstås att vi har demokrati och menskliga rättigheter. Tycker ni det är ok att sälja vapen till Ukraina för att förlänga kriget att barn kvinnor och gamla ska dödas och bli invalidiserade.
Varför ska USA bestämma över Sverige och hela Europa stt göra så, samt bestäm a över alla dom länder att ha sanktioner mot Ryssland som gör ingen nytta mot Ryssland men saboterar fär dom länder i Europa men USA har nytta av det säljer dyrare. Hur dumma europeiska regeringar är trir onte dom är dumma tror dom får pengar av USA.