Industriarbetarnas tidning

Granskningar

För Dagens Arbete är den grävande journalistiken ett signum. Här listar vi våra främsta granskningar.

Knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Här både säljs och brukas droger. Ibland för att orka med ett hårt arbete. Polisen står handfallen.

Granskningen av knarket i industrin kan få Tidskriftspriset

Dagens Arbetes avslöjanden om knarket i industrin kan bli Årets granskning, i konkurrens med tre andra bidrag.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen.
Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

Marie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem.
Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Christoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

Volvos personalbil användes vid knarkbrott

Volvos personalbil användes för att frakta stora mängder knark. Det är inte första gången Volvos personalbilar används vid brott, enligt polisen.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Skyddslösa arbetare river asbest

När det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Splittrad insats mot kriminella företagare

Kriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

Bonus i industrin

Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

Är din ­arbetslust till salu?

Ett upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nöj er med bonusen”

Saxade citat ur från DA:s undersökning om bonussystem i industrin.

”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”

”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Vakter som hatar

De som ska öka säkerheten i samhället kan i själva verket vara ett hot. Dagens Arbete och Expressen avslöjar i en gemensam granskning att organiserade nazister och grova brottslingar jobbar på välkända vaktbolag. En av dem skulle vakta DA:s chefredaktör Helle Klein.

Hennes livvakt var en näthatare

DA:s chefredaktör Helle Klein har sedan länge vant sig vid att leva med hat och hot. Nu fick plötsligt högerextrema åsikter ett ansikte på mycket nära håll – hennes egen livvakt.

Nazister och våldsdyrkare jobbar som vakter

Det finns i dag fler väktare och ordningsvakter än poliser i Sverige. Men de som ska öka allas vår säkerhet kan i själva verket vara ett hot. Dagens Arbete och Expressen avslöjar att organiserade nazister jobbar på välkända vaktbolag.

Livvakten: ”Det är min rätt att få uttrycka mina åsikter”

Helle Kleins tidigare livvakt säger att han har grundlagsskyddad rätt att uttrycka åsikter i dialog med andra, och att hans kommentarer är tagna ur sitt sammanhang.

”Det du beskriver är direkt olämpligt skrivet”

Marcus Uggeldahl, säkerhetschef på DA:s tidigare säkerhetsbolag Avarn, hänvisar till sekretess runt fallet med Helle Klein. Han säger dock att det som livvakten skrivit på Facebook strider mot företagets värdegrund.

Bevaknings­branschen drar ifrån polisen

Den svenska bevakningsbranschen omsätter 17 miljarder kronor årligen, och växer. Och antalet väktare och ordningsvakter är nu större än antalet poliser.

Sälj inte ut vår säkerhet

Vaktbolagen måste granskas. Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin.

120 personer är dömda för grova brott

Dagens Arbetes och Expressens fortsatta granskning avslöjar att 120 personer som är anställda i säkerhetsbranschen har dömts för allvarliga brott. Det handlar bland annat om våldtäkt, rån och mordförsök.

Nu ska branschen kollas

Personer med kriminell bakgrund får inte jobba på bevakningsföretag. Men branschen har dålig koll. Därför har länsstyrelserna sjösatt en nationell granskning.

Farliga vibrationer

Ingen skulle behöva ­skadas av vibrerande verktyg. Tekniken finns. Ändå är det Sveriges i särklass vanligaste arbetssjukdom. Unga i industrin hinner bara börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Ett livslångt lidande

Vibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Vibrationer skadar även under gränsvärdet

Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Efter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”

”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.”  Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

Robotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Så skyddas du från farliga vibrationer

Vitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.

”Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan”

Både staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.

Industri på högvarv

Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar.

Bilboom – och trasiga kroppar

Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”

Svensk industri håller ångan uppe

Den svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.

Vad tycker du om att jobba övertid?

Det höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.

”Inför gränsvärden för belastning”

”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

”Det är förbannat lätt att ryckas med”

”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.

”Skyddsombud, agera”

Industriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.

Vad är ett vanligt jobb?

När du varit sjukskriven ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete”. Men ingen vet vad det betyder. Ing-Britt Vikström bestämde sig för att tvinga fram ett svar.

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning

I dag kom domen som kan avgöra vem som får sjukpenning och inte. Ing-Britt Vikström fick rätt mot Försäkringskassan. ”Det är ofattbart nästan”, säger hon.

Få rätt pengar när du är sjuk

Har din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.

”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”

Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

”Det finns en risk för rättsosäkerhet”

Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.

IF Metall: Sjuk­försäkringen måste bli bättre

Sex av tio av IF Metalls medlemmar oroas enligt en ny undersökning för att inte klara ekonomin vid en längre tids sjukdom. ”Socialdemokraterna måste visa att vi kan lita på dem i den här frågan”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.

DA granskar vuxenutbildningen

DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen skriker efter arbetskraft.

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Slipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

Stopp för nya deltagare på industri­utbildningar

Efter DA:s granskning stoppar Arbetsförmedlingen nya elever till industriteknikutbildningen på 13 orter. Om de fyra utbildningsföretagen inte kan visa att man har tillräckligt bra svetsutbildning sägs avtalen upp.

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

Var tredje industri­utbildning utan behörighet

Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.

Nu skärps kraven på industri­utbildningar

Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.

Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin

”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning. 

Det nya Samhall

Tanken var att bygga upp människor med meningsfull sysselsättning. Nu bryts sjuka och arbetsskadade ner av stress och farliga jobb.

”Det känns som om det inte finns något slut”

Samhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

Här tog Samhall isär granaterna

Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

Skyddsombud larmar om arbetsmiljön  

Skyddsombud från hela landet har på olika sätt slagit larm om arbetsmiljön på Samhall.

Har jobb på Samhall – men får inget att göra

Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.

Samhall anlitar underentreprenörer

Samhall använder underentreprenörer för att klara av stora städkontrakt. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.

”Stämningen var jäkligt öppen”

Förtroendevalda på Samhall har i dag träffat ledningen på ett extrainsatt möte. ”Det tog till sig alla de negativa delarna som vi delgav dem”, säger Christer Eriksson från IF Metall.

Skyddsombudet: ”Inga förbättringar på Samhall”

Jari Skytt är huvudskyddsombud på Samhall för Fastighetsanställdas förbund i Göteborg. Två gånger har skrivit brev till Samhall om arbetsmiljön och också träffat dess högsta ledning. Han är besviken: ”Jag ser inte att de har genomfört någonting alls.”

Facket utbildar på Samhall

Sju LO-förbund gör en satsning på fackligt engagerade inom Samhall. Med start i mars kommer utbildningar att hållas på sex orter från norr till söder.

Facket för unga

Arbetsmarknaden har förändrats – men inte fackförbunden. Många unga har en lång väg till fast anställning och tar jobb jobb inom olika branscher. Vilket fackförbund ska de känna sig hemma i?

Vilse i den fackliga labyrinten

Påhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag – ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

LO: Klart att vi hjälper varandra

För fyra år sedan kallade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson organiseringen av osäkert anställda för ”ett jätteproblem”. Men så värst mycket verkar inte ha förändrats.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

”Det krävs en pragmatisk lösning”

Medlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.

”Det har inte gjorts tillräckligt”

Allt färre unga är med i facket. Det är ett facit på en organisatorisk brist. Ungdomsarbetet måste prioriteras i hela arbetarrörelsen, skriver IF Metalls Centrala Ungdomskommitté.

Facket måste våga förändring

De unga lär sig att facket inte är för dem. Det om något hotar den svenska modellen, skriver Helle Klein.

”Viktigt att vi pratar om de problem vi har”

DA frågade tre unga fackligt engagerade i tre förbund vad som krävs för att fler ska gå med och vad förbunden kan göra för dem som jobbar i flera branscher.

Det nya arbetslivet

För 20 år sedan användes inhyrning för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag.

Bemanningens pris

För 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Bakom den europeiska jobbexplosionen

Sedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.

”Krisen gav inget systemskifte i Sverige”

Det försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige – men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.

Många får jobb hos kundföretaget

Ungdomar och utlandsfödda har större chans att få jobb på bemanningsföretag än hos andra arbetsgivare. Många går snabbt vidare till jobb hos kundföretagen.

”Av 110 operatörer är 46 inhyrda”

Catharina Berlin var klubbordförande 1998 på Evox-Rifa i Gränna, där anställda sades upp för att ersättas med inhyrda dagen därpå. Vad hände sedan?

”Det blev för dyrt att hyra in personal”

För tre år sedan var varannan arbetare inhyrd på Hjältevadshus. När DA nu kollar igen finner vi att bilden förändrats helt.

Bemanningens baksida

Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemannings­företag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.

”Personalen är vår viktigaste resurs”

– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.

Arbetsförmedlingens kontroller

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

Allt hårdare kontroll av arbetslösa

Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.

Utredare föreslår tuffare tag mot bidragsbrott

Dagens Arbete visade i en granskning i vintras hur arbetslösa jagas, samtidigt som bedrägliga företag kommer undan. Nu föreslår regeringens specielle utredares en rad nya åtgärder mot bidragsfusket – en del av dem kan vara på plats nästa år.

Fusk kan bli brottsligt även för företag

Under gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.

”Tuffare regler ger ingen självklar effekt”

Det finns en bild av att många arbetslösa inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot ”lata” arbetslösa föreslås därför ofta. Tuffare regler verkar dock ha väldigt liten effekt på arbetslösheten, skriver Carlo Michael Knotz, statsvetare på Lunds universitet.

”Det krävs radikala åtgärder”

Stora belopp, falska och oriktiga intyg, företagskonkurser för att få nytt statligt stöd. Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén anser att den organiserade brottsligheten hotar våra välfärdssystem.

”Skattepengarna ska användas rätt”

Dagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.

DA-granskning blir riksdagsfråga

Nu hamnar Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller i riksdagen. Ali Esbati(V) vill veta vad arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker göra för att förändra systemet med aktivitetsrapporter och för att skärpa kontrollen av fuskande företag.

Bidragen driver verkstaden

Arbetsförmedlingen står genom olika bidrag för 60 procent av personalkostnaderna i Johnny Nilssons verkstad. Men IF Metall kritiserar företaget för att ha en undermålig arbetsmiljö.

Återväxten i industrin

Ett industrigymnasium har fulla klassrum och topp­modern teknik. Ett annat kämpar för att locka elever och har knappt råd med plåt. DA:s granskning av industriutbildningarna växte till en debatt om återväxten. Hur lockar vi de unga till industrin?

Sveriges industriskolor i kris

Hälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Ont om tid när nya pappers­arbetare ska läras upp

Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

Mer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

En dag på bruket

Dagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.

Här sitter Pappers framtid

När många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.

”Ungdomarna är sugna på att jobba”

När äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgon­dagens pappersarbetare.

Så ska unga lockas till bruken

De närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.

”Lärlings­systemet måste anpassas till små företag”

Vid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.

Afa Försäkring

Arbetssjuka är chanslösa mot fackets jätte, försäkringsbolaget Afa. Samtidigt som få utslitna får del av pengarna betalar bolaget tillbaka miljarder till arbetsgivarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.

Kampen för att få hjälp

Afa har blivit del av ett system där skadade mals ner av tröga processer. Dagens Arbete har granskat ditt skyddsnät och hittat en alternativ värld där företag och konsulter tar betalt för att göra fackets jobb.

Arbetssjuka lämnas utan skydd

Facket och arbetsgivarna startade försäkringsbolag för att anställda som skadats på jobbet snabbt och enkelt skulle få ersättning. I dag har bolaget blivit en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som färre utslitna får del av pengarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.

”Hela tiden nya hinder”

”Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt.” Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

”Alla som har rätt till ersättning ska få det”

”Vi har ett tydligt uppdrag från våra ägare, arbetsmarknadens parter. Varje kund som har rätt till ersättning ska få det. Det är utifrån den devisen vi arbetar varje dag”, skriver Anders Moberg, VD för Afa Försäkring, angående vår granskning.

”Pinsam tondövhet, Afa Försäkring”

”Statistiken talar sitt tydliga språk. Medan Afa Försäkring samlar miljarder på hög och till och med ger tillbaka 40 miljarder till arbetsgivarna nekas allt fler arbetssjuka ersättning” skriver Helle Klein i ett ledare angående repliken från Afa Försäkring.

”Dags att reformera arbetsskade­försäkringen”

Det finns fyra tunga argument för att slå samman arbetsskadeförsäkringen. Dagens uppdelning är tidskrävande och människor kan hamn mellan stolarna, alla täcks inte av avtalsförsäkringen, kostaderna för dålig arbetsmiljö döljs och företagen får inga incitament att förbättra den. Det skriver professor Eskil Wadensjö i dag på DA Debatt.

”Försäkringen har blivit en återvändsgränd”

”Det som skapades för att underlätta möjligheten att få ersättning har nu blivit en försäkring där ansvaret trollas bort”, skriver författaren Börje Eriksson och forskaren Töres Theorell i ett debattinlägg.

”Det är få som behöver vänta”

Lea Skånberg på IF Metall är oroad över handläggningstiderna på Afa och kommer att kräva åtgärder. Men försäkringsbolagets verksamhetschef, Eva Eriksson, ser inga problem. De som behöver vänta länge på svar är få, enligt henne.

DA granskar vården av lungsjuka

Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.

Så skadas dina lungor av ditt arbete

Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.

Vad är en arbetare värd?

”Det läggs mer resurser på att kringgå ansvaret än att förebygga ohälsa i arbetslivet. Det är för enkelt, billigt, att byta ut arbetskraft eller avsluta verksamhet”, skriver GS-ombudsmannen och regionala skyddsombudet Peter Lindström i ett debattinlägg.

Stendammet skördar nya offer

Kunskapen föll i glömska. Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.

Läkare missar att fråga om jobbet

Arbetsmiljön glöms bort. Skälen är flera: ”Nedmonterad företagshälsovård. Inget Arbetslivsinstitut längre, och Arbetsmiljöverket som jag rent ut sagt tycker är kasst på såna här frågor”, säger specialisten Jonas Brisman.

”Vi är några få kvar i landet som har kunskapen”

GS-fackets Peter Lindström har mött många sågverksarbetare som valsat runt i sjukvården i åratal för att kunskapen om trämögel gått förlorad.

”Förkylningen” som aldrig gav med sig

Rebecka bytte avdelning och hamnade i en dimma av skärvätska och polerolja. Hon fick hosta, feber och frossa, det blev tungt att andas. Läkaren sade förkylning, det var något helt annat.

Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!

Stå på dig! Inte alla läkare känner till att att jobbet kan vara orsak till dina lungbesvär. Här är frågorna din läkare ska ställa till dig.

”Orsakerna till astma lämnas därhän”

Många läkare behandlar astman, men bryr sig inte om ifall orsaken ligger i arbetsmiljön. Det kan ge kroniska skador, varnar professor Magnus Svartengren.

Asbest

Nästan tre gånger fler dör varje år av asbestcancer än i olyckor på jobbet. Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar Dagens Arbetes granskning.

Asbest dödar – igen

Asbest totalförbjöds för 33 år sedan, ändå minskar inte cancerfallen. När gamla hus renoveras släpps den sylvassa fibern lös.

”Vem står näst på tur?”

En efter en försvinner arbetskamraterna på varvet. Och Ingvar Mattisson vet. Fler kommer att dö. Om han inte 
slår larm. ”Det är ett ansvar jag har som äldre”, säger han.

Helenas ”diskbråck” var cancer

Helenas drabbades av asbestcancern mesoteliom. Tre gånger hade hade hon googlat och hamnat på det värsta, men läkaren envisades med diskbråck. Nu kan du lyssna till reportaget om Helena Peltola.

”Asbest i gruvorna har mörklagts”

Dagens Arbete kan genom egna analyser visa att det finns livsfarlig asbest i Dannemora gruva. Gruvarbetare 
har utsatts för ämnet utan att ha känt till riskerna.

Asbest dödar 100 000 personer årligen i världen

Det ansedda vetenskapsinstitutet Collegium Ramazzini kräver ett globalt förbud mot asbest. Utfasningen av det cancerogena ämnet har tappat fart enligt organisationen.

”Att asbest diskuteras är struntprat”

”Att asbest diskuterats vid ett flertal tillfällen stämmer inte”, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman på Metall. Han menar också att det måste vara myndigheter – och inte företagen själva – som ska göra mätningar i gruvorna.

Gruv­industrin: ”Frågan är ständigt närvarande”

Debatten om asbest är välkommen, kunskapen om riskerna får inte försvinna, skriver företrädare för gruvbranschen. ”Vi jobbar ständigt med att förbättra säkerheten och rutinerna vid gruvarbete.”

”Med sorg i hjärtat ser jag historien upprepa sig”

”Man skyller på radon, kvarts och dieselavgaser som orsak till all lungcancer, men håller tyst om det mest cancerframkallande ämnet i gruvorna – asbest. Det är inte vetenskapligt och i mitt tycke lika allvarligt som att ljuga”, anser Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman på IF Metall.

Tryckeriernas momshärva

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

De kan ta över Sörmlands Grafiska

Svenska V-Tab, danska Stibo Graphic och norska Ålgård Offset är intresserade av Sörmlands Grafiska, erfar Dagens Arbete. I morgon går anbudstiden ut.

Den stora momsdopningen

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.

Sörmlands Grafiska i konkurs

Sörmlands Grafiska har begärts i konkurs efter Högsta domstolens besked att momsen ska betalas ut till tryckerikunderna.

Skatte­verket: nu måste kunderna betala momsskulden

Skatteverket gav förra året anstånd med betalningen till de kunder som drabbats av tryckerimomshärvan. Nu upphävs anståndet – den som inte betalar sätts under indrivning.

Tryckerierna fick miljarder, kunderna fick notan

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Vi förklarar tryckerimomshärvan genom två minuter animerad film.

Högsta Domstolen: Tryckerierna ska betala

Högsta domstolen ger kunderna rätt – tryckerierna är skyldiga att betala ut den så kallade tryckerimomsen.

”Troligt med förlikningar”

En ovanligt tydlig markering från HD som troligtvis kommer leda till många förlikningar. Det tror Mårten Schultz, professor i civilrätt.

Prisade på nytt för momsgranskning

Dagens Arbete har återigen belönats för sina granskningar av tryckerimomsen. Marie Edholm och Hans Strandberg får ett prestigefullt pris av Näringslivets skattedelegation.

När hjärnan tar stryk

Dagens Arbete har vänt på stenarna i den slimmade industrin. Huvudskyddsombuden på svenska storföretag larmar om stressen som en tickande bomb. Men vi fann också en vilja att börja göra något.

Robotiseringen av arbetslivet

Både vän och fiende. En ny generation robotar är på väg in i industrin. Smartare, smidigare och billigare. De tar plats bredvid dig på bandet. De tar gamla jobb – men kan de också skapa nya?

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Kamp för jobben i nya robotvågen

Maskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

Överge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

Robotiseringen som kom av sig

Svensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

DA granskar Plymouthbröderna

Sekten Plymouthbröderna kontrollerar ett företagsimperium inom tillverkningsindustrin som är fientligt mot facket. 38 svenska företag kan knytas till sekten. Dagens Arbete har träffat John, en av få som lyckats slita sig loss från sekten som ofta isolerar barnen från yttre påverkan.

Arbetsmiljöbrott

Den som blir dömd för att ha orsakat någons död på jobbet kan räkna med att få ett lindrigt straff. 60 dagsböter och villkorlig dom är genomsnittet – ett straff man också kan få för att exempelvis fildela eller stjäla en mobil.

Rätt livränta

Johnny fick 2,7 miljoner. Stina fick 1,7 miljoner, Berndt 1 miljon. Det kan låta som om de vunnit på Lotto. Det har de inte. Slump, envishet och rätt kontakter gjorde att de fick pengar de gått miste om i många år.

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

Regeringen ändrar reglerna för nollklassning

Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. ”Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser”, kommenterar socialminister Annika Strandhäll.

Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas

Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.

Endast den starke vinner

Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.

Ta kommandot över dina försäkringar

Krångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.

”Man har ju också ett egenansvar”

Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.

Därför kan livräntan vara för låg

Johnny fick länge lägre ersättning än vad han hade rätt till. Hur är det möjligt? Förklaringen är att livräntan inte tar hänsyn till att lönerna stigit kraftigt de senaste åren.

Så gör du för att få rätt ersättning

Misstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.

TSL

Travkväll på Solvalla, datorer och SM-slutspel i hockey. Dagens Arbete avslöjar en mutkultur där omställningsföretag smörjer fackets ombudsmän i jakten på uppdrag.