Bergsprängare inför rätta: Byggde bomber på beställning med stulen dynamit
Enligt åtalet – fick instruktioner i chattar av mellanhand: ”vill ha en bilbomb som verkligen blåser bort folket i bilen”
För Dagens Arbete är den grävande journalistiken ett signum. Här listar vi våra främsta granskningar.
Vill du se granskningarna som nominerats till Guldspaden? Klicka här.
DA granskar sprängdåden
Dagens Arbete har i en serie artiklar granskat sprängdåden i Sverige. Du hittar alla artiklar här.
Företaget läcker dynamit till kriminella – flera bergsprängare dömda
200 kilo dynamit har försvunnit från Uppländska berg. Trots det har de inte polisanmält och kontrollen har brustit.
Uppländska berg: ”Det stämmer att det varit en hel del brister”
Bekräftar: Inga polisanmälningar gjorda ”eftersom personerna blivit dömda”.
Uppländska berg kan fortsätta spränga trots indraget tillstånd
Har överklagat i Norrtälje. Men Storstockholms brandförsvar drar in tillståndet direkt när Dagens Arbete ställer frågor.
S-kritik efter DA:s avslöjande: ”Vi har oskyldiga människor som dör”
Så vill S stoppa sprängningarna – regeringen för saktfärdig enligt Shekarabi.
Dagens Arbete granskar sprängdåden
Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Här sammanfattar vi de tidigare delarna i granskningen.
Så vill justitieministern stoppa sprängdåden
Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden.
Stulet: Halvt ton sprängmedel
Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.
Det ohållbara modet
Modeföretagen tar avstånd från skadliga kemikalier. Ändå köper de viskos från indiska fabriker som använder hälsofarliga ämnen. Kemikalierna har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Råvaran är trämassa från Domsjö.
Den stora modebluffen
När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska modeföretag som H&M att det är nytt och fräscht?
Livsfarligt arbete i viskosfabriken
Mukesh Pant var bemanningsanställd i den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. En smutsig och hård arbetsmiljö. ”Jag har sett arbetskamrater svimma på jobbet”, säger han.
Miljökritiken mot fabriken – hot om nedstängning
Lokala miljömyndigheten hotade att stänga den indiska fabriken som H&M köper viskosfiber av. Boende säger att fabrikens vatten- och luftföroreningar gjort dem och deras barn sjuka.
”Fabriken förorenar inte floden”
Företaget har alltid följt lagar och föreskrifter, säger hållbarhetschefen Surya Valluri.
H&M: Kemikaliekraven måste följas
H&M väljer att svara skriftligt på kritiken och hänvisar till en undersökning som gjorts på fabriken. Nu ska de följa upp resultatet.
Här är företagen som köper viskos av Aditya Birla
Dagens Arbete avslöjade att H&M köper viskosfiber från en kritiserad fabrik i Indien. Men det finns fler kunder. Här är några av företagen som köper av viskosjätten Aditya Birla.
Så skadas arbetare och miljö i Indien
Granskningen i korthet: Indiska Aditya Birla köpte svenska Domsjö. Men när massan som produceras där blir till viskos i Indien görs det med kemikalier som är farliga för både människa och miljö.
Hållbart mode visar sig ohållbart
Viskosen är livsfarlig. H&M måste stoppa miljökatastrofen i Indien, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
DA granskar skuggsamhället
Dagens Arbete belyser skuggsamhället och situationen för människor som kommit hit för att arbeta men utnyttjas av oseriösa bolag. Nu senast med fokus på städbranschen.
Vi städar Sverige – utanför lagen
Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder.
Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.
Så har skuggsamhället vuxit fram
En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.
Smutsigt städjobb i maktens centrum
Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.
Magdalena Anderssons städerska får vänta – rättegång inställd för tredje gången
”Målet kommer upp på min skamlista”, säger tingsrättens domare till Dagens Arbete.
Så ska Sverige få kontroll över fusket i arbetslivet
Genom regionala ”Akrim-center”, liknande dem i Norge, vill regeringen städa upp på svensk arbetsmarknad.
”Hela branscher korrumperas”
Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet.
Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster
Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”
Chilo kan utvisas innan hon fått möta sin arbetsgivare i rätten
Unik rättegång – men ”statsministerns städerska” hotas av utvisning innan hon fått föra sin talan.
Mordet på facktopparna
Dagens Arbetes reporter Mikael Färnbo söker svaret på en 30 år gammal mordgåta. Vad hände fackföreningsledarna Bertil Whinberg och Ove Fredriksson som hittades mördade i Tallinn 1991?
Mordgåtan i Tallinn
Fackförbundsledarna Bertil Whinberg och Ove Fredriksson mördades i Tallinn 1991. I 30 år har det cirkulerat rykten och frågor kring vad som egentligen hände.
De anhöriga: ”Vi har aldrig fått några svar”
Den sovjetiska förklaringen till mordet på de svenska facktopparna har alltid framstått som obegriplig för de anhöriga.
Svenska polisen ser fallet som olöst
De svenska poliser som åkte till Tallinn fick inte bedriva eget spaningsarbete. De fick inte heller tillgång till utredningens dokument, berättar mordutredaren Johnny Beverhjelm.
Facktopparnas mördare var elitutbildad Spetsnaz-soldat
En av de män som dömdes för mordet på fackledarna Bertil Whinberg och Ove Fredriksson var elitutbildad av den sovjetiska militära underrättelsetjänsten, GRU.
Avsnitt 1: Döden i Sovjet
I 30 år har anhöriga till de mördade fackledarna Bertil Whinberg och Ove Fredriksson levt med frågorna om vad som egentligen hände deras makar och fäder.
Avsnitt 2: Den tredje mannen
Vid bordet i nattklubben på hotell Viru satt även en tredje svensk man. Han har en annan teori om vad som hände.
Avsnitt 3: Den hemliga våningen
Efter att upprepade gånger ha kritiserat det sovjetiska våldet i Baltikum var den fackliga delegationen osäker på om den skulle släppas in i Estland.
Avsnitt 4: ”Bad things for her”
En stormig kärlekshistoria pågick samtidigt som mordet skedde i Tallinn. Den visade sig ha en svart baksida.
DA granskar Nano
Nanoteknik skapar nya produkter och nya jobb. Men kan också skörda liv. I arbetsmiljön kan partiklarna vara lika farliga som asbest. Ändå saknas gränsvärden. Och lagstiftning.
Nano – hälsofarlig superteknik
Forskare: ”Det här att använda nya häftiga material utan att tänka sig för, det bör vi inte göra igen.”
Fick dödlig cancer av första jobbet
Nyss fyllda fyrtio fick Dan Henriksen diagnosen mesoteliom, en aggressiv cancer som beror på asbest. Farliga fibrer tillhör inte historien. Det lär han nu unga på skolor – och politiker i EU-parlamentet.
Han har full koll på nanohotet
Thomas Timan borrar i material till flygplan. Förut var partiklarna överallt i rummet. Men som skyddsombud fick han Atlas Copco att bygga bort riskerna.
Så jobbar nanoforskarna
I Sverige sker forskning om nanoteknikens risker vid olika institutioner. Det saknas samordning. Här ger landets ledande forskare sin bild.
Nano kan bli en ny asbestskandal
Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
”Det behövs särskilda gränsvärden för nanopartiklar”
Eftersom det saknas kunskap om långtidseffekter vid exponering av nanopartiklar så måste försiktighet råda. Ta avstamp i de åtgärder som redan är vidtagna i andra länder, skriver fyra arbetsmiljöforskare.
Falska truckkort
Olyckor mörkas, fusk och livsfara. DA granskar truckbranschen. I snitt inträffar tre olyckor per dag med truckar. Ändå saknas tydliga kunskapskrav för truckförare och vem som får utbilda förare. Det har öppnat upp för en marknad där personer tjänar tusentals kronor på att sälja falska truckkort och undermåliga utbildningar.
Så lätt är det att skaffa truckkort
Kan man verkligen skaffa truckkort på bara ett par timmar? DA tog reda på det.
Falska truckkort pumpas ut
Olyckor, fusk och livsfara. Efter DA:s granskning vittnar flera om livsfarlig arbetsmiljö med truckar.
Farligt fusk med truckkort
I ett skåp i Mellansverige finns en pärm. Den är fylld av falska truckkort. Men de flesta kort finns hos förare som kör utan att veta hur.
Arbetsmiljöverket ska se över reglerna
Antalet olyckor ökar. Samtidigt pågår ett omfattande fusk med truckkort.
”Vi ser mycket allvarligt på att obehöriga kör truck”, säger Torben Vincentsen på Arbetsmiljöverket.
Sjuka Samhall
Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.
Jolyne tog sitt liv med Samhallkläderna på
Jolyne drömde om ett fast jobb på Samhall. Men efter förvirrande bud om var han skulle städa orkade han inte längre. Kvar finns mamma Josefine med alla frågor.
Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig
Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.
Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna
Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.
”Det fanns de som inte ville leva”
Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.
Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall
Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.
Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen
De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.
Samhallanställda känner sig svikna av facket
År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.
”Jag är så arg på att facket inte agerar”
Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.
Döden på jobbet
Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.
De kom inte hem från arbetet
Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.
Föräldrarna: Man vittrar sönder
Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.
Utdragen väntan för de anhöriga
Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.
Hon startar en minnesfond för anhöriga
Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.
M: Det behövs mer pengar till rättsväsendet
Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.
”Arbetsplatserna ser inte ut som när lagarna skrevs”
Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.
Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid
Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefsåklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.
Så löser Norge brotten på halva tiden
Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.
Knarket i industrin
Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Här både säljs och brukas droger. Ibland för att orka med ett hårt arbete. Polisen står handfallen.
Dödshot efter drogtest på Volvo
En bil sprängs. En anställd mordhotas. Och allt börjar med ett slumpmässigt drogtest på arbetsplatsen.
Oro på Volvo efter bilbomben
För flera på Volvo kom bilbomben som en chock. För andra var det bara en tidsfråga innan drogerna på arbetsplatsen skulle få konsekvenser.
Fler positiva drogtest på SSAB Borlänge
Efter att droger hittades på en toalett inne på SSAB Borlänge förra året, införde företaget fler slumpmässiga drogtest.
”Samtalen efter drogtester kräver utbildning”
Svåra samtal i samband med drogtester kräver utbildning. Det anser Pappers avdelning 3 på Billerud Korsnäs i Gävle, som nu lyft frågan till arbetsgivaren.
Dagens Arbete granskar knarket i industrin
Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen.
Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.
Efter överdosen – här möts Viktor och Marie
Marie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.
”Drogtester är som ett lotteri”
Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem.
Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.
Granskningen av knarket i industrin kan få Tidskriftspriset
Dagens Arbetes avslöjanden om knarket i industrin kan bli Årets granskning, i konkurrens med tre andra bidrag.
Läderindustrin i Bangladesh
Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvudstaden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.
Miljökatastrofen som flyttade
Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvudstaden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.
DA:s prover avslöjar gifter i vattnet
Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof.
Han vill starta ett miljövänligt garveri
Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljövänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.
Bonus i industrin
Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.
Är din arbetslust till salu?
Ett upplägg för fjäsk, eller en anledning att spotta i nävarna? Dagens Arbete har i en stor undersökning kartlagt bonusen på industrigolvet. Vi har hittat system som forskare varnar för – men också pengar till en tryggare pension.
Slopad bonus blev flextid
På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.
Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen
På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.
Astra Zenecas kommunikationsdirektör: ”Man kan ta det som en sporre”
Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.
”Nöj er med bonusen”
Saxade citat ur från DA:s undersökning om bonussystem i industrin.
”Bra löner kommer inte från direktörernas välvilja”
”Att säga blankt nej till pengar är i de flesta fall inte någon möjlig facklig hållning. Men vi behöver förstå vad företaget vill med olika lönesystem och bonusar”, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.
”Nästa gång skär någon av sig handen”
Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.
Vakter som hatar
De som ska öka säkerheten i samhället kan i själva verket vara ett hot. Dagens Arbete och Expressen avslöjar i en gemensam granskning att organiserade nazister och grova brottslingar jobbar på välkända vaktbolag. En av dem skulle vakta DA:s chefredaktör Helle Klein.
Hennes livvakt var en näthatare
DA:s chefredaktör Helle Klein har sedan länge vant sig vid att leva med hat och hot. Nu fick plötsligt högerextrema åsikter ett ansikte på mycket nära håll – hennes egen livvakt.
Nazister och våldsdyrkare jobbar som vakter
Det finns i dag fler väktare och ordningsvakter än poliser i Sverige. Men de som ska öka allas vår säkerhet kan i själva verket vara ett hot. Dagens Arbete och Expressen avslöjar att organiserade nazister jobbar på välkända vaktbolag.
Livvakten: ”Det är min rätt att få uttrycka mina åsikter”
Helle Kleins tidigare livvakt säger att han har grundlagsskyddad rätt att uttrycka åsikter i dialog med andra, och att hans kommentarer är tagna ur sitt sammanhang.
”Det du beskriver är direkt olämpligt skrivet”
Marcus Uggeldahl, säkerhetschef på DA:s tidigare säkerhetsbolag Avarn, hänvisar till sekretess runt fallet med Helle Klein. Han säger dock att det som livvakten skrivit på Facebook strider mot företagets värdegrund.
Bevakningsbranschen drar ifrån polisen
Den svenska bevakningsbranschen omsätter 17 miljarder kronor årligen, och växer. Och antalet väktare och ordningsvakter är nu större än antalet poliser.
Sälj inte ut vår säkerhet
Vaktbolagen måste granskas. Kopplingarna till högerextremism är en fara för demokratin.
120 personer är dömda för grova brott
Dagens Arbetes och Expressens fortsatta granskning avslöjar att 120 personer som är anställda i säkerhetsbranschen har dömts för allvarliga brott. Det handlar bland annat om våldtäkt, rån och mordförsök.
Nu ska branschen kollas
Personer med kriminell bakgrund får inte jobba på bevakningsföretag. Men branschen har dålig koll. Därför har länsstyrelserna sjösatt en nationell granskning.
Farliga vibrationer
Ingen skulle behöva skadas av vibrerande verktyg. Tekniken finns. Ändå är det Sveriges i särklass vanligaste arbetssjukdom. Unga i industrin hinner bara börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.
Ett livslångt lidande
Vibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.
Vibrationer skadar även under gränsvärdet
Risken är stor att drabbas av vita fingrar eller nervskador om du dagligen jobbar med handhållna maskiner – även om vibrationerna ligger under gränsvärdet. Det visar en ny kunskapsöversikt.
Inga fler vita fingrar på gjuteriet
Efter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.
”Vibrationsskadade patienter är en del av vår vardag”
”Vibrationsskadorna vi återkommande ställs inför är helt onödiga och har uppkommit på grund av felaktig och ibland olaglig hantering av verktyg. Vi vill vädja till alla att ta problemet på allra största allvar.” Det skriver sex forskare i arbets- och miljömedicin.
Morgans mygga gör att ryggen pallar mer
Robotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.
Så skyddas du från farliga vibrationer
Vitna fingrar och domnande händer? Det kan vara tecken på vibrationsskador som kan leda till livslångt lidande. Vi listar riskerna – och hur du kan göra för att minska dem.
”Skärpta regler kan få bort vanligaste arbetsskadan”
Både staten och maskintillverkarna behöver ta ett betydligt större ansvar för att vibrationsskador inte ska uppstå, skriver en grupp forskare i en gemensam debattartikel angående att vibrationsskador blivit Sveriges vanligaste arbetssjukdom.
Industri på högvarv
Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar.
Bilboom – och trasiga kroppar
Svensk fordonsindustri går bättre än någonsin. Men framgången har en baksida. Det uppdrivna tempot leder till övertid och utslitna kroppar. Josefin Christensen hann bara göra några månader innan kroppen sade ifrån. ”Kanske jag kommer att ha smärtor i resten av livet.”
Svensk industri håller ångan uppe
Den svaga svenska kronan eldar på vår export, och många branscher producerar nu intill bristningsgränsen. Därför jobbar också många extra mycket övertid.
Vad tycker du om att jobba övertid?
Det höga tempot inom bland annat bilindustrin leder till övertid och utslitna kroppar. Vi frågar tre industriarbetare hur de ser på att övertiden.
”Inför gränsvärden för belastning”
”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.
”Det är förbannat lätt att ryckas med”
”Med svensk industri på högvarv så är mitt liv som ’utbränd överlevare’ en resa genom ett minfält av möjligheter.” Industriarbetaren Tony Fridh, som tidigare bloggat om stress, uppmanar oss att ta makten över vår egen tid – innan någon annan gör det.
”Skyddsombud, agera”
Industriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.
Vad är ett vanligt jobb?
När du varit sjukskriven ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete”. Men ingen vet vad det betyder. Ing-Britt Vikström bestämde sig för att tvinga fram ett svar.
Hon tar striden för din sjukpenning
När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.
Finns det ett jobb åt Ing-Britt?
Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.
Ing-Britt Vikström får rätt till sjukpenning
I dag kom domen som kan avgöra vem som får sjukpenning och inte. Ing-Britt Vikström fick rätt mot Försäkringskassan. ”Det är ofattbart nästan”, säger hon.
Få rätt pengar när du är sjuk
Har din arbetsplats kollektivavtal har du flera försäkringar automatiskt. Bland annat om du blir sjuk. Det är det många som missar.
”Jag försöker stötta dem så gott jag kan”
Jan-Olov Johansson har länge arbetat som försäkringshandläggare på IF Metall. Men jobbet har bara blivit svårare. Nu möter han så många som nekats sjukpenning att han är rädd att inte hinna hjälpa alla.
”Det är så otroligt korkat”
Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.
”Det finns en risk för rättsosäkerhet”
Utbrända och stressade människor riskerar att gå miste om sjukpenning på grund av dåliga förutsättningar för läkare och otydliga regler, hävdar Riksrevisionen i en ny granskning.
IF Metall: Sjukförsäkringen måste bli bättre
Sex av tio av IF Metalls medlemmar oroas enligt en ny undersökning för att inte klara ekonomin vid en längre tids sjukdom. ”Socialdemokraterna måste visa att vi kan lita på dem i den här frågan”, säger förbundsordförande Marie Nilsson.
DA granskar vuxenutbildningen
DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen skriker efter arbetskraft.
Elever på Lernia: oroliga att vi skadas
Slipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.
Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen
Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.
Stora brister i Lernias yrkesutbildning Liljeholmen
Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.
Stopp för nya deltagare på industriutbildningar
Efter DA:s granskning stoppar Arbetsförmedlingen nya elever till industriteknikutbildningen på 13 orter. Om de fyra utbildningsföretagen inte kan visa att man har tillräckligt bra svetsutbildning sägs avtalen upp.
Det stora slöseriet
Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen skriker efter arbetskraft.
Var tredje industriutbildning utan behörighet
Var tredje arbetsmarknadsutbildning i industriteknik saknar behörighet att utfärda diplom för svetsning, visar DA:s genomgång.
Nu skärps kraven på industriutbildningar
Arbetsförmedlingen skärper kraven när man nu köper upp ny industriutbildning: 60 procent av deltagarna ska klara kunskapstestet i slutet av utbildningen. För dåliga resultat kan leda till förlorat uppdrag.
Kompetensbrist – en överlevnadsfråga för industrin
”Tre av fyra teknikindustriföretag måste anpassa sin verksamhet efter bristen på kompetens. Det behövs bättre samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och företag och bättre kompetensutveckling för anställda”, skriver sex tunga företrädare för fack, industri och forskning.
Det nya Samhall
Tanken var att bygga upp människor med meningsfull sysselsättning. Nu bryts sjuka och arbetsskadade ner av stress och farliga jobb.
”Det känns som om det inte finns något slut”
Samhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.
Här tog Samhall isär granaterna
Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.
Skyddsombud larmar om arbetsmiljön
Skyddsombud från hela landet har på olika sätt slagit larm om arbetsmiljön på Samhall.
Har jobb på Samhall – men får inget att göra
Inge har varit anställd på Samhall i över 30 år, men det senaste året har han inte haft några arbetsuppgifter. Han mår dåligt av att inte få jobba, men företaget säger att det är ”väldigt svårt” att hitta något arbete att utföra, eftersom Inge är blind.
Samhall anlitar underentreprenörer
Samhall använder underentreprenörer för att klara av stora städkontrakt. ”Samhalls business kan inte vara att sysselsätta personal utan funktionshinder i privata företag”, säger Marco von Peltzer, vd i ett konkurrentbolag och ordförande i Almega FM-företagen.
”Stämningen var jäkligt öppen”
Förtroendevalda på Samhall har i dag träffat ledningen på ett extrainsatt möte. ”Det tog till sig alla de negativa delarna som vi delgav dem”, säger Christer Eriksson från IF Metall.
Skyddsombudet: ”Inga förbättringar på Samhall”
Jari Skytt är huvudskyddsombud på Samhall för Fastighetsanställdas förbund i Göteborg. Två gånger har skrivit brev till Samhall om arbetsmiljön och också träffat dess högsta ledning. Han är besviken: ”Jag ser inte att de har genomfört någonting alls.”
Facket utbildar på Samhall
Sju LO-förbund gör en satsning på fackligt engagerade inom Samhall. Med start i mars kommer utbildningar att hållas på sex orter från norr till söder.
Facket för unga
Arbetsmarknaden har förändrats – men inte fackförbunden. Många unga har en lång väg till fast anställning och tar jobb jobb inom olika branscher. Vilket fackförbund ska de känna sig hemma i?
Vilse i den fackliga labyrinten
Påhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag – ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.
LO: Klart att vi hjälper varandra
För fyra år sedan kallade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson organiseringen av osäkert anställda för ”ett jätteproblem”. Men så värst mycket verkar inte ha förändrats.
TCO: Viktigt att vi är flexibla
TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.
”Det krävs en pragmatisk lösning”
Medlemmar med flera olika jobb bör kunna vända sig till vilket fack som helst och få hjälp. Om inte förbunden kan lösa de byråkratiska problem som uppstår kommer facken att dö ut, skriver GS centrala ungdomskommitté.
”Det har inte gjorts tillräckligt”
Allt färre unga är med i facket. Det är ett facit på en organisatorisk brist. Ungdomsarbetet måste prioriteras i hela arbetarrörelsen, skriver IF Metalls Centrala Ungdomskommitté.
Facket måste våga förändring
De unga lär sig att facket inte är för dem. Det om något hotar den svenska modellen, skriver Helle Klein.
”Viktigt att vi pratar om de problem vi har”
DA frågade tre unga fackligt engagerade i tre förbund vad som krävs för att fler ska gå med och vad förbunden kan göra för dem som jobbar i flera branscher.
Det nya arbetslivet
För 20 år sedan användes inhyrning för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en evighet av osäkra uppdrag.
Bemanningens pris
För 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.
Bakom den europeiska jobbexplosionen
Sedan 2013 har det skapats 5,4 miljoner nya jobb enbart i de 19 euroländerna. Men fyra av fem av dem är deltidsarbeten eller tillfälliga anställningar – och mestadels lågavlönade. DA visar i ett reportage från journalistnätverket Investigate Europe baksidan av det som kallats det europeiska jobbmiraklet.
”Krisen gav inget systemskifte i Sverige”
Det försvann 70 000 industrijobb i ett slag i Sverige – men arbetsmarknadens regler förändrades inte, skriver DA:s Harald Gatu. Inhyrningen har ökat, men de korta, otrygga jobben är inte fler och kollektivavtalen har fått extra hängslen och livrem för nästa kris.
Många får jobb hos kundföretaget
Ungdomar och utlandsfödda har större chans att få jobb på bemanningsföretag än hos andra arbetsgivare. Många går snabbt vidare till jobb hos kundföretagen.
”Av 110 operatörer är 46 inhyrda”
Catharina Berlin var klubbordförande 1998 på Evox-Rifa i Gränna, där anställda sades upp för att ersättas med inhyrda dagen därpå. Vad hände sedan?
”Det blev för dyrt att hyra in personal”
För tre år sedan var varannan arbetare inhyrd på Hjältevadshus. När DA nu kollar igen finner vi att bilden förändrats helt.
Bemanningens baksida
Gillar du att arbeta i högt tempo under extrema förhållanden? Bemanningsföretag söker dig som är stark och snabb. Dagens Arbete och Handelsnytt granskar en bransch med rädda unga som blir av med jobbet när de slits ut.
”Personalen är vår viktigaste resurs”
– Det ser ju ut som om branschen skulle vara mer skadetyngd än övriga och det tror jag hänger ihop med att vi inte är en utan många branscher. Det säger Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, som välkomnar en genomlysning av arbetsmiljön.
Arbetsförmedlingens kontroller
Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.
Allt hårdare kontroll av arbetslösa
Dagens Arbetes granskning visar hur M- och S-ledda regeringar systematiskt stramat åt reglerna för arbetslösa. Samtidigt som fuskande företag kommer undan.
Utredare föreslår tuffare tag mot bidragsbrott
Dagens Arbete visade i en granskning i vintras hur arbetslösa jagas, samtidigt som bedrägliga företag kommer undan. Nu föreslår regeringens specielle utredares en rad nya åtgärder mot bidragsfusket – en del av dem kan vara på plats nästa år.
Fusk kan bli brottsligt även för företag
Under gårdagens debatt i riksdagen lyftes Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson öppnade upp för att se över bidragsbrottslagen så att den även gäller företag.
”Tuffare regler ger ingen självklar effekt”
Det finns en bild av att många arbetslösa inte tillräckligt aktivt söker jobb. Skärpta sanktioner mot ”lata” arbetslösa föreslås därför ofta. Tuffare regler verkar dock ha väldigt liten effekt på arbetslösheten, skriver Carlo Michael Knotz, statsvetare på Lunds universitet.
”Det krävs radikala åtgärder”
Stora belopp, falska och oriktiga intyg, företagskonkurser för att få nytt statligt stöd. Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén anser att den organiserade brottsligheten hotar våra välfärdssystem.
”Skattepengarna ska användas rätt”
Dagens Arbetes granskning visade att regeringar av olika färger trots flera förslag inte låtit bidragsbrottslagen gälla även fuskande företag. Men Alliansen driver frågan just nu, skriver den tidigare arbetsmarknadsministern Elisabeth Svantesson (M) som menar att bollen ligger hos regeringen.
DA-granskning blir riksdagsfråga
Nu hamnar Dagens Arbetes granskning av Arbetsförmedlingens kontroller i riksdagen. Ali Esbati(V) vill veta vad arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker göra för att förändra systemet med aktivitetsrapporter och för att skärpa kontrollen av fuskande företag.
Bidragen driver verkstaden
Arbetsförmedlingen står genom olika bidrag för 60 procent av personalkostnaderna i Johnny Nilssons verkstad. Men IF Metall kritiserar företaget för att ha en undermålig arbetsmiljö.
Återväxten i industrin
Ett industrigymnasium har fulla klassrum och toppmodern teknik. Ett annat kämpar för att locka elever och har knappt råd med plåt. DA:s granskning av industriutbildningarna växte till en debatt om återväxten. Hur lockar vi de unga till industrin?
Sveriges industriskolor i kris
Hälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.
Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp
Husum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.
”Snart försvinner det en massa kunniga människor”
Mer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?
En dag på bruket
Dagens Arbete bad 16-åriga August Wieser att själv dokumentera en av sina första praktikdagar på Billerud Korsnäs.
Här sitter Pappers framtid
När många äldre går i pension försvinner också flera som är fackligt aktiva. Därför storsatsar Pappers nu på förbundets ungdomar.
”Ungdomarna är sugna på att jobba”
När äldre lämnar måste yngre ta över – annars stannar industrin. Det har man förstått i Gävle, där skolas morgondagens pappersarbetare.
Så ska unga lockas till bruken
De närmaste tio åren kommer mer än var fjärde pappersarbetare att gå i pension. Nu gäller det att få in unga i branschen – frågan är bara hur. Vi frågade facket och arbetsgivarna.
”Lärlingssystemet måste anpassas till små företag”
Vid sidan av det avtal som IF Metall och Teknikföretagen tecknat behövs ett system, med eller utan kollektivavtal, som fungerar även för de mindre företagen, skriver Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund.
Afa Försäkring
Arbetssjuka är chanslösa mot fackets jätte, försäkringsbolaget Afa. Samtidigt som få utslitna får del av pengarna betalar bolaget tillbaka miljarder till arbetsgivarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.
Kampen för att få hjälp
Afa har blivit del av ett system där skadade mals ner av tröga processer. Dagens Arbete har granskat ditt skyddsnät och hittat en alternativ värld där företag och konsulter tar betalt för att göra fackets jobb.
Arbetssjuka lämnas utan skydd
Facket och arbetsgivarna startade försäkringsbolag för att anställda som skadats på jobbet snabbt och enkelt skulle få ersättning. I dag har bolaget blivit en jätte som betalar tillbaka miljarder till arbetsgivarna samtidigt som färre utslitna får del av pengarna. Dagens Arbete och Kommunalarbetaren har granskat sveket mot de arbetssjuka.
”Hela tiden nya hinder”
”Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt.” Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.
”Alla som har rätt till ersättning ska få det”
”Vi har ett tydligt uppdrag från våra ägare, arbetsmarknadens parter. Varje kund som har rätt till ersättning ska få det. Det är utifrån den devisen vi arbetar varje dag”, skriver Anders Moberg, VD för Afa Försäkring, angående vår granskning.
”Pinsam tondövhet, Afa Försäkring”
”Statistiken talar sitt tydliga språk. Medan Afa Försäkring samlar miljarder på hög och till och med ger tillbaka 40 miljarder till arbetsgivarna nekas allt fler arbetssjuka ersättning” skriver Helle Klein i ett ledare angående repliken från Afa Försäkring.
”Dags att reformera arbetsskadeförsäkringen”
Det finns fyra tunga argument för att slå samman arbetsskadeförsäkringen. Dagens uppdelning är tidskrävande och människor kan hamn mellan stolarna, alla täcks inte av avtalsförsäkringen, kostaderna för dålig arbetsmiljö döljs och företagen får inga incitament att förbättra den. Det skriver professor Eskil Wadensjö i dag på DA Debatt.
”Försäkringen har blivit en återvändsgränd”
”Det som skapades för att underlätta möjligheten att få ersättning har nu blivit en försäkring där ansvaret trollas bort”, skriver författaren Börje Eriksson och forskaren Töres Theorell i ett debattinlägg.
”Det är få som behöver vänta”
Lea Skånberg på IF Metall är oroad över handläggningstiderna på Afa och kommer att kräva åtgärder. Men försäkringsbolagets verksamhetschef, Eva Eriksson, ser inga problem. De som behöver vänta länge på svar är få, enligt henne.
DA granskar vården av lungsjuka
Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.
Så skadas dina lungor av ditt arbete
Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.
Vad är en arbetare värd?
”Det läggs mer resurser på att kringgå ansvaret än att förebygga ohälsa i arbetslivet. Det är för enkelt, billigt, att byta ut arbetskraft eller avsluta verksamhet”, skriver GS-ombudsmannen och regionala skyddsombudet Peter Lindström i ett debattinlägg.
Stendammet skördar nya offer
Kunskapen föll i glömska. Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.
Läkare missar att fråga om jobbet
Arbetsmiljön glöms bort. Skälen är flera: ”Nedmonterad företagshälsovård. Inget Arbetslivsinstitut längre, och Arbetsmiljöverket som jag rent ut sagt tycker är kasst på såna här frågor”, säger specialisten Jonas Brisman.
”Vi är några få kvar i landet som har kunskapen”
GS-fackets Peter Lindström har mött många sågverksarbetare som valsat runt i sjukvården i åratal för att kunskapen om trämögel gått förlorad.
”Förkylningen” som aldrig gav med sig
Rebecka bytte avdelning och hamnade i en dimma av skärvätska och polerolja. Hon fick hosta, feber och frossa, det blev tungt att andas. Läkaren sade förkylning, det var något helt annat.
Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!
Stå på dig! Inte alla läkare känner till att att jobbet kan vara orsak till dina lungbesvär. Här är frågorna din läkare ska ställa till dig.
”Orsakerna till astma lämnas därhän”
Många läkare behandlar astman, men bryr sig inte om ifall orsaken ligger i arbetsmiljön. Det kan ge kroniska skador, varnar professor Magnus Svartengren.
Asbest
Nästan tre gånger fler dör varje år av asbestcancer än i olyckor på jobbet. Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar Dagens Arbetes granskning.
Asbest dödar – igen
Asbest totalförbjöds för 33 år sedan, ändå minskar inte cancerfallen. När gamla hus renoveras släpps den sylvassa fibern lös.
”Vem står näst på tur?”
En efter en försvinner arbetskamraterna på varvet. Och Ingvar Mattisson vet. Fler kommer att dö. Om han inte slår larm. ”Det är ett ansvar jag har som äldre”, säger han.
Helenas ”diskbråck” var cancer
Helenas drabbades av asbestcancern mesoteliom. Tre gånger hade hade hon googlat och hamnat på det värsta, men läkaren envisades med diskbråck. Nu kan du lyssna till reportaget om Helena Peltola.
Asbest i elevernas dusch
Väggar med asbest av farligaste sorten revs upp medan barnen klädde om till gympan.
Så glömdes faran bort
Okunskapen om asbest är alarmerande stor i alla led, vittnar de få och snart pensionerade forskarna om. DA har tagit hjälp av experter för att reda ut riskerna.
”Att asbest diskuteras är struntprat”
”Att asbest diskuterats vid ett flertal tillfällen stämmer inte”, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman på Metall. Han menar också att det måste vara myndigheter – och inte företagen själva – som ska göra mätningar i gruvorna.
”Asbest i gruvorna har mörklagts”
Dagens Arbete kan genom egna analyser visa att det finns livsfarlig asbest i Dannemora gruva. Gruvarbetare har utsatts för ämnet utan att ha känt till riskerna.
Asbest dödar 100 000 personer årligen i världen
Det ansedda vetenskapsinstitutet Collegium Ramazzini kräver ett globalt förbud mot asbest. Utfasningen av det cancerogena ämnet har tappat fart enligt organisationen.
Tryckeriernas momshärva
Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.
De kan ta över Sörmlands Grafiska
Svenska V-Tab, danska Stibo Graphic och norska Ålgård Offset är intresserade av Sörmlands Grafiska, erfar Dagens Arbete. I morgon går anbudstiden ut.
Den stora momsdopningen
Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder i ett juridiskt kaos.
Sörmlands Grafiska i konkurs
Sörmlands Grafiska har begärts i konkurs efter Högsta domstolens besked att momsen ska betalas ut till tryckerikunderna.
Skatteverket: nu måste kunderna betala momsskulden
Skatteverket gav förra året anstånd med betalningen till de kunder som drabbats av tryckerimomshärvan. Nu upphävs anståndet – den som inte betalar sätts under indrivning.
Tryckerierna fick miljarder, kunderna fick notan
Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Vi förklarar tryckerimomshärvan genom två minuter animerad film.
Högsta Domstolen: Tryckerierna ska betala
Högsta domstolen ger kunderna rätt – tryckerierna är skyldiga att betala ut den så kallade tryckerimomsen.
”Troligt med förlikningar”
En ovanligt tydlig markering från HD som troligtvis kommer leda till många förlikningar. Det tror Mårten Schultz, professor i civilrätt.
Prisade på nytt för momsgranskning
Dagens Arbete har återigen belönats för sina granskningar av tryckerimomsen. Marie Edholm och Hans Strandberg får ett prestigefullt pris av Näringslivets skattedelegation.
När hjärnan tar stryk
Dagens Arbete har vänt på stenarna i den slimmade industrin. Huvudskyddsombuden på svenska storföretag larmar om stressen som en tickande bomb. Men vi fann också en vilja att börja göra något.
”Förr eller senare brister det”
Dagens Arbetes granskning visar att stressen sprider sig på de svenska industrigolven, många klagar på en alltmer slimmad organisation. Samtidigt fokuserar allt fler företag på den psykosociala arbetsmiljön.
Huvudskyddsombud larmar i DA:s enkät
”Människor går på knäna – det är en tickande bomb”, säger ett av huvudskyddsombuden i DA:s enkät om den psykosociala arbetsmiljön.
Lyssna till kroppens varningar
Gå in i väggen, utbränd, utmattad. Kropp och själ hänger inte med. Kolla om du är i farozonen.
”Vi latar oss för lite”
Hjärnforskaren Agneta Sandström om att att utbrändheten ökar i vårt supereffektiva samhälle: ”Schemalägg inaktivitet i ditt liv!”
Bloggen ger Tony ny kraft
Tony Fridh i Mellerud är en av många som slagits ut av stressen. Han hittade ett verktyg för att hantera själens kaos: att skriva.
Ta tempen på ditt jobb
Vi har listat faktorer som avgör om jobbet ska fungera för alla – och gjort ett bildspel om stress och mobbning.
Napo stressar runt
Kolla in den tecknade filmen om den sönderstressade Napo, som används i EU:s arbetsmiljöbyrås kampanj för mer humana arbetsplatser.
De lyfter frågan om stress och mobbing
I dag anordnar organisationen Gilla jobbet en heldag i Stockholm på temat ”Den hållbara arbetsplatsen”. Bland ämnena finns mobbing, stress och konflikter på jobbet.
Robotiseringen av arbetslivet
Både vän och fiende. En ny generation robotar är på väg in i industrin. Smartare, smidigare och billigare. De tar plats bredvid dig på bandet. De tar gamla jobb – men kan de också skapa nya?
Den automatiska revolutionen
En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb – men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.
Kamp för jobben i nya robotvågen
Maskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.
Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater
Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.
Här kan industriarbetare lära känna nyaste tekniken
På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.
Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen
Överge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.
AI kan öka stressen på jobbet
Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.
Robotiseringen som kom av sig
Svensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.
”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”
Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.
DA granskar Plymouthbröderna
Sekten Plymouthbröderna kontrollerar ett företagsimperium inom tillverkningsindustrin som är fientligt mot facket. 38 svenska företag kan knytas till sekten. Dagens Arbete har träffat John, en av få som lyckats slita sig loss från sekten som ofta isolerar barnen från yttre påverkan.
Så lyckades John lämna sekten
Plymouthbröderna är en sluten religiös sekt. Medlemmar driver en kritiserad friskola och kontrollerar ett industriimperium som är fientligt mot facket. Dagens Arbete har träffat John, en av få som lyckats slita sig loss från sekten.
Skolan tillåts isolera barnen
Kritiker menar att Laboraskolan är en skattefinansierad hjärntvätt där Plymouthbrödernas barn isoleras från övriga samhället.
Här är imperiets kärna
Dagens Arbete har kartlagt 38 svenska aktiebolag som kan knytas till Plymouthbröderna.
Plymouthföretagen svarar: ”Vi följer arbetsrätten”
”Vi vill klargöra att kyrkan inte äger, driver eller ha någon inverkan på företagen”, skriver företrädare för bolag ägda av Plymouthbröder.
”Jag berättar för att rädda barnen”
I förmiddags var John, som hoppat av från sekten Plymouthbröderna med i Malou efter tio i TV4.
– Jag försökte få fram att det är fel att sekten får driva skola, sa John efteråt.
Stäng sektskolan!
När kan en skola stängas? Uppenbart kan skolor konkursas och privata ägare plötsligt ta sin hand ifrån eleverna. Det har vi sett flera exempel på i vinstmaximeringens tid. Men när kan staten av kvalitetsskäl stänga en skola?
Plymoutbröderna svarar på sektkritiken
”Beskrivningen stämmer dåligt in”
”Laboraskolan har inte förändrats på djupet”
Skolinspektionen har fler gånger kritiserat Laboraskolan. Skolan har varje gång åtgärdat bristerna. – Jag kan nu konstatera att förändringarna inte har skett på djupet, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolinspektionen.
Nystartsjobb
Yussuf blev lurad på lön och vann i tingsrätten. Ändå fortsätter Arbetsförmedlingen att betala ut bidrag till arbetsgivaren. Dagens Arbete har granskat nystartsjobben.
”Vi utnyttjas – ingen bryr sig”
Allonias Sebhartu slog larm. Facket slog larm. Yussuf blev lurad på lön och vann i tingsrätten. Ändå fortsätter Arbetsförmedlingen att betala ut bidrag till arbetsgivaren.
Yussuf blev lurad på 80 000
Yussuf skulle äntligen kunna skaffa en egen bostad. Men nystartsjobbet på bilverkstaden blev inte som han tänkt sig, han fick inte den lön han hade rätt till. Här berättar Yussuf.
Ministern: ”Jag kommer aldrig acceptera fusk”
Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson överväger åtgärder för att minska risken för felaktiga utbetalningar.
Chefen vägrar att betala trots domen
– De som säger att jag betalat för lite lön ljuger. Jag lurar inte dem som jobbar åt mig, säger Ekrem Ardil, Yussufs tidigare chef och ägare till Ardil Transport AB. Han vägrar att följa tingsrättens dom.
Arbetsmiljöbrott
Den som blir dömd för att ha orsakat någons död på jobbet kan räkna med att få ett lindrigt straff. 60 dagsböter och villkorlig dom är genomsnittet – ett straff man också kan få för att exempelvis fildela eller stjäla en mobil.
Orsaka dödsolycka – inte värre än att stjäla mobil
Den som blir dömd för att ha orsakat någons död på jobbet kan räkna med ett lindrigt straff. 60 dagsböter och villkorlig dom är genomsnittet – ett straff man också kan få för att exempelvis stjäla en mobil.
Så straffas företag vid dödsolyckor
Företagen betalar i snitt 1,3 miljoner kronor i böter. Räknat på genomsnittsomsättningen motsvarar det 0,05 procent.
”Summan spelar ingen roll för företagen”
Företagsbot är en vanlig påföljd när någon dör på sitt jobb. Åsikterna om det går isär. Vissa tycker att boten är ett mer rättvist straff än det personliga ansvaret, medan andra menar att den tar udden ur allvaret att bryta mot arbetsmiljöbestämmelserna.
Kriminologen: ”Väldigt milt straff för så grovt brott”
DA:s granskning visar att genomsnittstraffet för vållande till annans död i arbetsolycka är 60 dagsböter och villkorlig dom.
Politikerna svarar: ska straffet för arbetsmiljöbrott skärpas?
Val 2014 Johan Linander, Centerpartiet: – Generellt är det ett problem att domstolarna dömer i den nedre delen av straffskalan. Vi vill också se att polisen blir bättre på att utreda de här brotten. När det kommer till företagsbot vill vi att den ska baseras på företagens ekonomi – den ska vara lika kännbar […]
Rätt livränta
Johnny fick 2,7 miljoner. Stina fick 1,7 miljoner, Berndt 1 miljon. Det kan låta som om de vunnit på Lotto. Det har de inte. Slump, envishet och rätt kontakter gjorde att de fick pengar de gått miste om i många år.
Snårig väg till pengarna
Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.
Regeringen ändrar reglerna för nollklassning
Regeringen inför ett rådrum på 25 dagar för att arbetslösa inte ska åka ur sjukförsäkringen. ”Det nuvarande systemet skapar helt orimliga konsekvenser”, kommenterar socialminister Annika Strandhäll.
Ny dom slår fast hur livränta ska beräknas
Livräntan ska beräknas på inkomsten som personen hade då skadan uppstod, oavsett hur lång tid som har gått. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i två domar.
Endast den starke vinner
Det är orimligt att ansvaret läggs på den drabbade. Facket måste hjälpa de arbetsskadade att få rätt livränta.
Ta kommandot över dina försäkringar
Krångliga förkortningar och invecklade blanketter. Fackets försäkringar kan verka snåriga, men det kan finnas pengar att hämta. Här får du hjälp med ditt skyddsnät vid allt från uppsägning och olyckor till föräldraledighet och dödsfall.
”Man har ju också ett egenansvar”
Det är den arbetsskadade som måste hålla koll på att livräntan blir uppräknad. Varken fack eller arbetsgivare vill ändra det systemet.
Så gör du för att få rätt ersättning
Misstänker du att din livränta inte hängt med i inkomstutvecklingen? DA hjälper dig att få de pengar du förtjänar.
Därför kan livräntan vara för låg
Johnny fick länge lägre ersättning än vad han hade rätt till. Hur är det möjligt? Förklaringen är att livräntan inte tar hänsyn till att lönerna stigit kraftigt de senaste åren.
Skärvätskor
I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.
Sjuk av skärvätskor
I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor.
Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.
”Vi måste satsa på att hålla alla friska”
Indexator Rotator Systems i Vindeln är bäst i Sverige på säker kemikaliehantering. Nu prisas de för sitt jobb med skärvätskor.
Så sköter du skärvätskan
Överallt i verkstadsindustrin används skärvätskor. Av dimman som skapas kan luftvägarna ta stryk. Men det finns sätt att skydda sig. DA guidar dig fram till de bästa råden.
TSL
Travkväll på Solvalla, datorer och SM-slutspel i hockey. Dagens Arbete avslöjar en mutkultur där omställningsföretag smörjer fackets ombudsmän i jakten på uppdrag.
Företag mutar för dina pengar
Travkväll på Solvalla, datorer och SM-slutspel i hockey. Dagens Arbete avslöjar en mutkultur där omställningsföretag smörjer fackets ombudsmän i jakten på uppdrag.
Trixande med statistik bakom coachföretags fina jobbsiffror
Omställningsföretagens resultat höjs till skyarna av fack och arbetsgivare: ”8 av 10 arbetare får nytt jobb” Men statistiken är missvisande. Många får tillbaka sitt gamla jobb. Andra erbjuds inhopp på bemanningsföretag.
”Det är vi som ska sätta villkoren”
Låt omställningsstödet TSL drivas av en leverantör, i stället för en mängd olika bolag. Konkurrensen fungerar ändå inte. Det säger ombudsman Ola Sjösten som vill att frågan tas upp på IF Metalls kongress i vår.
TSL: Vi försöker inte dölja något
TSL tar till sig av kritiken mot deras statistik. – Säger man jobb ska man veta vad det är för jobb, säger Kajsa Thunholm, kommunikationsansvarig.
Antenn: ”Det kanske finns en kultur”
Antenns vd bekräftar att företaget bjuder på idrottsevenemang. Hon ser inget konstigt med att fackliga företrädare och säljare gör något trevligt tillsammans.
”Man vill vara vänlig tillbaka”
Bjudmiddagar och gratisbiljetter påverkar beteendet, ofta omedvetet. Man vill vara vänlig tillbaka. Det säger Ulf Åsgård, psykiatriker och expert på gärningsmannaprofiler.
Kornboden: ”Vi försöker inte smörja någon”
Företaget Kornboden bjuder på mat och öl till fotboll på storbildsskärm. – Vi vill skapa relationer till fackliga företrädare, säger Hans-Olof Jonsson, ansvarig för omställning på företaget.
Lågprislandet
Lönsamma, effektiva fabriker stängs i Sverige. Dagens Arbete kan berätta hur direktörerna resonerar. De undviker att lägga ner i länder med bråkiga fack och där det är dyrt att säga upp.
Arbetarna inväntar företagets hållbara lösning
I går kom beskedet att Electrolux stänger kylskåpstillverkningen i Mariestad. Samtidigt lovar företaget att hitta en ”hållbar lösning” för fabriken. Spåren efter nedläggningarna i Västervik och Motala förskräcker.
Electroluxfacket: Vi vill se konkreta förslag
Electrolux lovar ”en fortsatt hållbar verksamhet” vid fabriken i Mariestad när produktionen flyttas till Ungern. Men facket menar att de ännu inte fått se något konkret.
”Att dra ner här var betydligt smidigare”
Lönsamma, effektiva fabriker stängs i Sverige. I går Gislaved och Västervik. I dag Tranås och Långshyttan. Dagens Arbete kan berätta hur direktörerna resonerar.
Plantans pris
Fem män från Umbraresti i Rumänien kom till Sverige med en dröm. 18-årige Adrian Ojoc var en av dem. Han drömde om pengarna han skulle tjäna på att plantera tall och gran åt det statliga bolaget Sveaskog. Men mellan Gällivare och Överkalix tog allting slut.
Adrians död – ingens ansvar
Fem män från Umbraresti i Rumänien kom till Sverige med en dröm. 18-årige Adrian Ojoc var en av dem.
Ingen lyssnade när Peter slog larm
Peter Bergström larmade om att rumäner anställda hos en annan av Sveaskogs entreprenörer lurades på pengar. Men Sveaskog visade inget större intresse, tycker den förre arbetsledaren. – Om så folk skulle dö skiter de i det. Bara de får sin plant i backen.
20 000 kr efter sonens död
Ett och ett halvt år efter trafikolyckan som tog två rumänska skogsarbetares liv i norra Sverige har de efterlevande nu fått delar av sin försäkringsersättning.
Sveaskog trygg med sin kontroll
Statliga Sveaskogs underentreprenör bryter mot kollektivavtalet och utreds för lagbrott. Och ett år efter dödsolyckan har inget av bolagen hjälpt rumänerna att få ut sina svenska försäkringspengar. Ansvaret ligger hos underentreprenören, säger Sveaskog.
De dolda olyckorna
Arbetsförmedlingen skickar praktikanter till livsfarliga jobb. Krossade ben och stympade kroppsdelar är inget ovanligt. Men skadorna syns inte i statistiken. Olyckorna göms och glöms bort.
Praktikplats blev slutet för pappa
Arbetsförmedlingens praktikplats blev Håkans död. Han skickades ut till Sveriges farligaste jobb med en motorsåg i handen. Ett år senare väntar döttrarna fortfarande på svar. Varför dog pappa?
Hit skickas arbetslösa
Maskinerna är livsfarliga, personal slutar på löpande band, miljoner i skatteskulder och hundratals betalningsanmärkningar. Hit skickar Arbetsförmedlingen arbetslösa och bjuder på arbetsgivaravgiften.
Tv-inslag efter DA:s avslöjande
I januari avslöjade Dagens Arbete att Håkan Altin dog efter skador han fick på en praktikplats på Gävle kommun. Nu har Rapport gjort ett reportage där Håkan Altins döttrar intervjuas om deras pappas tragiska dödsolycka.
Skadorna osynliga i statistiken
Arbetsförmedlingen skickar praktikanter till livsfarliga jobb. Krossade ben och stympade kroppsdelar är inget ovanligt. Men skadorna syns inte i statistiken. Olyckorna göms och glöms bort.
Efter DA:s avslöjande: Myndigheter börjar samarbeta
”Skriverierna i Dagens Arbete har gjort att vi tagit initiativet”, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, om att de inleder ett samarbete med Arbetsförmedlingen.
Vita dukar – svart tvätt
De rika köpte champagne för 75 000 kronor flaskan på Stureplans nattklubbar. Svartarbetarna tvättade deras dukar för 35 kronor i timmen. Dagens Arbete har granskat tvätteribranschen i Stockholm.
VITA DUKAR – SVART TVÄTT
De rika köpte champagne för 75 000 kronor flaskan på Stureplans nattklubbar. Svartarbetarna tvättade deras dukar för 35 kronor i timmen. Dagens Arbete har granskat tvätteribranschen i Stockholm.
”Det var slavjobb”
Matrester från direktörerna på Svenskt Näringsliv tvättades av papperslösa Carlos Miguel för en svältlön. Dagarna var minst tio timmar långa och arbetsveckan slutade aldrig. Klagade han hotade chefen med polisen.
Arbetsförmedlingen stöder svarta tvätterier
Lågbetalt svartarbete. Slavliknande förhållanden. Ändå skickade flera arbetsförmedlingar gratis arbetskraft till tvätterierna.
”Vi är arbetare utan rättigheter”
All industritvätt når inte ens tvätterierna. En gång i veckan släpar Chinbat Najmne, 43 år, restaurangens säckar genom stan till en kompis tvättstuga. Proceduren tar minst fyra timmar. I gengäld får han en hundring och lite tvättmedel.