Industriarbetarnas tidning

”Släktskapet har gjort mig ödmjuk”

15 oktober, 2015

Skrivet av

När Maja-Malin Ekelöf skriver rapporter gör hon det inte från en skurhink, utan vid ett skrivbord på IF Metall. Men från ett tidningsklipp på väggen påminner farmor Maja om arvet från förr.

”Att vara fattig är att jämt ha en stor klump i bröstet. Att jämt ha dåligt samvete då man röker eller ödslar tid på något sätt.”

Orden är signerade Maja Ekelöf, en av de kvinnor som porträtteras i 2016 års upplaga av Arbetarrörelsens arkivs väggkalender. Hon är mest känd för boken Rapport från en skurhink (1970), byggd på dagboksanteckningar från livet som städerska, bland annat på Bofors i Karlskoga.

Majas sondotter skulle i sin tur ha hetat Malin Ekelöf med Maja som mellannamn, och föddes i mars 1989. Under sommaren som följde gick Maja bort.

– Då ville min pappa att Maja skulle bli ett tilltalsnamn, så jag fick heta Maja-Malin.

I dag är Maja-Malin Ekelöf 26 år, utbildad nationalekonom och anställd utredare på IF Metall. Hon vet att livet påverkas av att dela namn med en känd farmor. Känslan av gemenskap blir påtaglig när folk känner igen namnkombinationen och frågar. Relationen till Maja fick hon dels på detta sätt, dels genom berättelser från pappa och andra släktingar. Och naturligtvis genom sin farmors egna texter.

Hur har släktskapet påverkat dig?

– Det låter väl pretentiöst. Men jag tror att släktskapet har gjort mig ödmjuk inför att vi människor har så olika villkor. Min farmor hade läshuvud, och om hon hade fått de förutsättningar jag har fått så hade hon inte behövt städa hela livet. Det är en viktig insikt för mig. Alla har inte samma möjligheter, även om det ska vara så.

Bilden av Maja Ekelöfs liv är dubbelbottnad. En fembarnsmor som slets ner av hårt arbete med dåligt betalt. Samtidigt någon som lyckas mot oddsen, som bildar sig på egen hand, blir publicerad och prisad.

– Ja, hon lyckades. Samtidigt tog hon sig inte upp ur fattigdomen förrän på slutet. Hon fick några priser då, och eftersom boken dessutom sålde bra kunde hon ta förtidspension. Men medan hon satt och skrev rent sina texter på nätterna har jag ett jobb där jag kan skriva på arbetstid. Det är ett faktum som ger oss väldigt olika förutsättningar att utvecklas och vara kreativa.

I somras dök Maja-Malin Ekelöf upp i Dagens Arbete. Artikeln handlade om en rapport om löneskillnader mellan män och kvinnor som hon skrivit för IF Metalls räkning. ”Vi har ett problem att jobba med”, sa hon då.

Har din farmor också påverkat ditt engagemang för jobbet, tror du?

– Ja – på flera olika sätt. Det som farmor, pappa och hans syskon växte upp i, det har ju påverkat mina värderingar. Tankarna om jämlikhet och solidaritet, allt det där bär jag med mig.

– Det låter säkert larvigt, men det är faktiskt också så att min förra chef gav mig ett tidningsutklipp som jag har på min vägg. Det är ett porträtt av farmor och rubriken lyder ”Maja – städerskan som vaskade guld ur städhinken”. Så jag ser henne varje dag, här på jobbet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.