Industriarbetarnas tidning

Bengt Andersson svarar på kritiken

30 november, 2009

Skrivet av

Bengt Andersson på Hans Andersson Group tycker att koncernens arbetsmiljöbrister är pinsamma. Själv vill han inte sortera papper bland döda djur och möglig mat.
Men han anser att Samhallanställda passar bra för tråkiga och ensidiga arbeten.

Vilka är de främsta arbetsmiljöproblemen i återvinningsbranschen?
– Förslitningsskador och tillfälligheter som händer. Vi har själva haft en dödsolycka för många år sedan.

Hur arbetar Hans Andersson group med arbetsmiljöfrågor?
– Jag jobbar inte operativt med detta. Det är klart att vi går skyddsronder och har skyddsombud. Varje gång det händer försöker vi prata om det och lyfter upp problemet till ytan. Det är definitivt inget vi accepterar.
– Vi har ingen nerskriven policy men vi har en väldigt människovänlig värdering. När det händer olyckor lyfter vi frågan och försöker ventilera. Det är ett ständigt arbete.

Hur kommenterar du att ett Hans Anderssonföretag fällts i tingsrätten för arbetsmiljöbrott efter olyckan i Staffanstorp 2007?
– Ja, jag känner till det där. Jag har egentligen inga detaljer. Jag vet inte exakt var i anläggningen det hände. Vi har haft en mindre incident där tidigare. Ett skydd ska sitta på maskinen. Vid vissa tillfällen när det kommer in skräp måste man ta bort det. Då har man tillverkat ett skydd med kontaktorer så när man lyfter bort det så stänger hela maskinen. Av någon anledning var det förbikopplat eller inte färdiginkopplat och då hände olyckan.

Redan 2005 inträffade en liknande olycka. Då bestämdes att skydd skulle monteras på maskinerna. Ändå inträffar olyckan. Vad är din kommentar?
– Det var det jag refererade till tidigare. Det är en brist som vi får ta på oss på ett eller annat sätt.

Hur känns det att en sådan här olycka har inträffat på ert företag?
– Det känns fruktansvärt. Vi har nolltolerans för olyckor. Olyckor får inte hända. Jag har varit med om olyckor själv. Jag har en klämskada i min högerarm, som jag fick när jag fastnade med overallen i en rem. Jag vet hur lätt det är om man inte är försiktig.

Kommer ni att överklaga domen?
– Vad jag har förstått så kommer vi inte att överklaga. Vi har fått det rådet från juristen som bistått oss i ärendet.

Arbetsmiljöverket har konstaterat en rad brister på H.A i Spånga. Bland annat frånvaro av skydd på maskiner. Hur förklarar du det?
– Det känner jag inte till. Men jag kommer att ta reda på vad som hänt där. Men jag vet att åker man runt och tittar så hittar man sånt här. Vi har skyddsronder men ibland så blir man hemmablinda och missar någonting. Jag åker ut med försäkringsbolaget. Då lägger jag två veckor och besöker alla företag med skadereglerare och brandingenjör för att titta på sådana här saker. De här killarna pratar även om arbetsmiljö.

På H.A i Stockholm utförs manuell papperssorteringen av funktionshindrade från Samhall. Varför?
–Det är ett arbete som man från Samhall gör ganska bra. Det är ett monotomt och ett tråkigt arbete, i många avseenden. De här killarna är jätteduktiga när det gäller enklare sortering, då är de fruktansvärt noga. De är nästan lite för noga, nästan så de blir långsamma. Men det är positivt för båda parter att kommer ut på en normal arbetsplats.

Enligt Arbetsmiljöverkets regler ska denna typ av manuellt arbete endast utföras fyra timmar om dagen. De gör det åtta timmar om dagen. Varför?
– Det här har diskuterats och jag vet inte var det slutade någonstans. Jag kan inte det eftersom jag själv inte sitter operativt i det. Vad jag förstår så får de jobba som de gör idag. Samhall kontrollerar också vad deras killar får göra och inte göra.

På vilka anläggningar har ni inhyrda från Samhall?
– I princip bara på Lunda och Västberga.

Har ni praktikanställda från Arbetsförmedlingen?
– Jag kan inte svara på det. Men vi har inte så himla många från Arbetsförmedlingen. Vi har inte så jättestor omsättning på personal.

Vart har ni manuell sortering?
– Vi ska inte glömma att vi gör en mekanisk sortering först. Sedan gör vi en enkel manuell kontroll där vi också gör en sortering. Vi gör det i Västberga, Spånga, Göteborg och Trollhättan.

Hur ser deras arbetsmiljö ut?
– Jag tycker att den är rätt okej.

När det började brinna i Spånga och räddningstjänsten ryckte ut visste de inte ens om att Samhall jobbade där, kommentar?
– Vad jag förstår var det en brand i det jag kallar en pappersutlösare. De här killarna står i samma lokal men de står en bit ifrån.

Efter en branden fick Samhallarbetarna själva sanera sin arbetsplats. Hur kommenterar du det?
– De här killarna som jobbar med sortering står inne i en speciell lokal. Nu känner jag inte till detaljerna, men där inne brinner det inte, det kommer in lite rök. Den ventileras ut. Har det skett en brand vid en arbetsplats gör inte räddningstjänsten någon sanering. Någon får städa och tvätta upp efteråt. Om det är Samhall eller våra killar som är delaktiga i arbetsuppgifterna på en arbetsplats så är det egentligen inga konstigheter med det.

På minst tre av era anläggningar finns omfattande brister i arbetsmiljön. Ser det annorlunda ut på era andra anläggningar?
– Nu åker jag runt med försäkringsbolaget och kommer att besöka Spånga och Västberga. Och jag kommer definitivt ta upp de här frågorna med dem. Vi har en delegering, vi har killar som är ansvariga på varje anläggning. När vi diskuterar frågorna får vi besked om att allt är okej.

En studie visar att var fjärde som jobbar med pappersåtervinning har problem med astma. Hur förebygger ni det bland era anställda?
– Det känner jag till. I princip på alla anläggningar där det dammar mycket är det vid pappersupplösaren, vid lufttransporter och där man lastar om från band till band. Vi har idag dammavsug vid de här ställena. Det finns alltid personlig skyddsutrustning att tillgå.

I somras fick Samhallarbetarna i Spånga bordsfläktar i sin lokal. Då blev det ändå mera dammigt. Ska det gå till så?
– (Skratt) Det låter ungefär som någon haft ambitionen att göra det lite svalare men inte tänkt på dammet i den situationen.

Det kan komma döda djur, sprutor och möglig mat på löpande bandet. Vet du om det?
– Sprutor har vi inte haft. Det har man ibland haft när man sorterar hårda plastförpackningar. Som det ser ut idag har jag ingen information om sprutor. Döda djur var mycket vanligare förr när vi hade stora hål till inkasten vid återvinning av tidningar. I synnerhet vid älgjakten fick vi in styckningsrester av älgar. Men det här har inte hänt de sista 15 åren, när vi gick ifrån öppna behållare till brevlådeinkast.

Skulle du själv kunna tänka dig att sortera papper vid ett löpande band där det kommer döda djur, möglig mat och sprutor?
– Nej. Men det här måste på något sätt undvikas. Det viktigaste är att se till att det inte kommer in i behållarna vid återvinningsstationer.

Varför har inte de Samhallanställda som sorterar manuellt munskydd och handskar?
– När de är hos oss så har de en förman från Samhall. Och de har tillgång till all den skyddsutrustning de behöver. Sedan är det upp till deras förman att se till att de använder det. Det är en sådan överenskommelse vi har med Samhall. Det är förmannen som är ansvarig för killarna och ser till att de har rätt grejer.

Vad är ert ansvar?
– Det är klart att vi har ett ansvar. Vi har inte möjlighet att kontrollera detta eftersom det är deras arbetsledare som finns på plats. Vårt ansvar, att vi i den mån vi kan, berättar att skydd ska användas. Och se till att det finns utrustning.

Samhall meddelar att det säger upp kontraktet med er, de kan inte ha en kund som bryter mot lagen. Kommentar?
– Samhall vill säga upp kontraktet och förhandla om det. Men de vill fortsätta ha ett nytt kontrakt. Det är klart att vi inte kan bryta mot lagen. Om de inte tycker att sin situation är bra så har de all rättighet att säga upp kontraktet. Men det har inte med saken att göra. Vi ska inte bryta mot någon lag ändå. Det är två helt skilda frågor.

Hur känns det att Samhall överväger att avsluta samarbetet?
– För det första är det frågan om vi bryter mot lagen. Vi har fått ett påpekande på att vi har en brist. Sen kan den bristen åtgärdas. Ingen är fullkomlig. Det förekommer att vi har brister ute. Det handlar om människor. Det finns ingen anställd som döljer en brist bara för att vi skulle tjäna mer pengar. Definitivt inte. Det existerar inte på kartan. Jag har varit med länge, jag har gjort allt det här som du kallar lite enklare arbeten. Jag har sorterat tidningar. Jag vet vad det handlar om. Det finns ingen som ska känna sig osäker på arbetsplatsen.

Om det nu är så att ni har brister?
– Då är det en brist och det måste vi åtgärda.

Hur då?
– Om det gäller Spånga så känner jag inte till frågan men jag ska ta reda på det. Men när jag åker runt och besöker alla anläggningar så är det klart att det här samtalet tar jag med mig.

Sa Samhall ingenting om brister i arbetsmiljön som bakgrund till att kontraktet sägs upp?
– Så har inte jag fått det men det är mycket möjligt att det ligger med i bakgrunden.

Om det är brister i arbetsmiljön som ligger bakom. Är det pinsamt för er?
– Klart det är det. Då får vi titta på vad vi kan göra åt det. Självfallet.
En sån här artikel kan göra att man fokuserar mer på arbetsmiljön. Jag har inget emot det. Tvärtom. Det viktiga är att det leder till att vi får en bättre arbetsmiljö.

Har ni problem att kommunicera hur arbetsmiljöarbetet ska fungera i koncernen?
– Det trodde jag inte att vi hade. Men jag kommer att ta reda på det.

Varför satsar ni inte mer på arbetsmiljön?
– Jag vill hävda att vi gör det. De ventilations- och filteranläggningar vi satt in är hyfsat avancerade. Jag vågar påstå att många av våra kollegor inte har det. Vi har gjort det för att bli av med damm. Jag har varit med i den här branschen jättelänge. Tyvärr förekommer det att det händer olyckor. Men det finns ingenting som försvarar en olycka.

Är det svårt att rekrytera arbetskraft till de enklare manuella sysslorna?
– Om du syftar på sortering så kan det ibland vara svårt. Hade vi kunnat automatisera på ett effektivt sätt så hade vi gjort det. För det är ett tråkigt arbete.

Är det höga kostnader att investera i anläggningar som tar bort dammet?
– Ja på en anläggning som den i Spånga kostar en ventilations och dammanläggning 500 000 – 600 000 kronor. Det är en investering i arbetsmiljö.

Har er bransch drabbats av finanskrisen?
– O ja. Vi handlar med råvaror. Vissa råvaror går inte ens att sälja.

Har det påverkat att ni inte satsar på arbetsmiljön?
– Om vi säger så här. Direkta åtgärder för att förhindra en olycka, så förändrar det inte saken överhuvudtaget. Vi har gjort mätningar på damm och ligger en bra bit ifrån gränsvärden. Men vi har ändå installerat dammavsug. Under tider då vi har ett generellt investeringsstopp och man samtidigt ligger en bit ifrån gränsvärden, då kanske man skjuter på investeringen. Vi har inte haft ett verkligt fall där vi ställts inför frågan. När det gäller att avhjälpa olyckor, då finns det inget investeringsstopp.

Du och din bror har ändå kunnat plocka ut 28 miljoner i aktieutdelning de senaste åren?
– Men samtidigt har vi gjort stora investeringar. Men det är inte en ekonomisk fråga att åtgärda arbetsmiljöproblem.