Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Illustration:ROBERT HILMERSSON

Helt sjukt om fusk och fel

När kostnaden för sjukskrivningarna rusade iväg till 132 miljarder i början av 2000-talet hotades statsfinanserna enligt flera debattörer. Färre bryr sig om att 133 skattemiljarder aldrig når statskassan varje år. Dagens Arbete och Dagens Arena avslöjar hur litet sjukfusket är, och vart de stora pengarna försvinner.

Läs en längre version av granskningen här.

Nära hälften (10 000 per år) av alla fuskanmälningar till Försäkringskassan kommer från privatpersoner som anmäler sina grannar. Bara en bråkdel av de anmälda visar sig ha fuskat. Men misstänksamheten är stor.

Kanske är det inte så konstigt med tanke på hur debatten har sett ut. I slutet av nittiotalet exploderade Sveriges sjukskrivningskostnader, steg från 75 till 132 miljarder på fem år. Siffran hotade statsfinanserna, menade flera debattörer. Svenskt Näringsliv och tidningars ledarsidor eldade på debatten, och inställningen att svenska folket var ett gäng slappisar med dålig attityd bredde ut sig.

Bland politiker växte inställningen att sjukförsäkringen inte fungerade. Och år 2008 klubbades en hårt uppstramad sjukförsäkring igenom av den borgerliga majoriteten i riksdagen.

Vår granskning visar att fusket förra året bara utgjorde 0,04 procent av alla utbetalningar inom socialförsäkringssystemet.

Skattefusket, däremot, är ett större problem. ”En samhällsfarlig verksamhet”, säger en tjänsteman på Skatteverket som inte vill skylta med sitt namn. Han talar om organiserad brottslighet.

– Den ekonomiska brottsligheten galopperar. Det finns enorma pengar att hämta, vi har inte sett vidden av det här ännu.

En annan tjänsteman pratar om gemene mans småfiffel:

– Vi måste våga diskutera och tydliggöra gränserna för vad som är acceptabelt. Annars kan vi hamna i samma situation som i Sydeuropa, där man jobbar svart för att det andra systemet inte fungerar. Då får du en ond cirkel, där du mutar dig fram både som företag och privatperson.

Allt ringas in i en förlorad pott på 133 miljarder kronor om året. Det är de pengar som aldrig når statskassan, enligt Skatteverket. Beräkningen är inte vattentät, fusk och fel mäts med de uppgifter och kartläggningar som finns, resten gissas fram. Men enligt Skatteverket räknas alla osäkra delar av skattefelet ner för att inte överdriva.

Sedan 2007 har Försäkringskassan varje år fått i uppdrag av regeringen att avgöra hur stort fusket är. Resultatet blir en osäker mörkertalsberäkning, eller ”best guess” enligt Joakim Jarneryd, tidigare chef på kontrollenheten. Förra året landade gissningen på 5,5 miljarder. Den avser inte bara sjukfuskets storlek, utan fusket inom hela socialförsäkringssystemet.

Men trots intensivt arbete, och över 20 000 fuskutredningar, kunde Försäkringskassans kontrollenhet bara hitta misstänkt fusk i 1 419 fall förra året. Dessa fall polisanmäldes och Försäkringskassan ställde återkrav på sammanlagt 193 miljoner – vilket alltså utgör 0,04 procent av alla utbetalningar inom socialförsäkringssystemet.

Samma år ledde endast 320 polisanmälningar till dom eller strafföreläggande. Det motsvarar ungefär 1,3 procent av alla fuskutredningar.

Försäkringskassans speciella kontrollenhet har jobbat intensivt med att jaga fuskare sedan den kom till för fyra år sedan. Men hittills har den inte hittat fusk för mer pengar än vad enheten totalt har kostat.

Skatteverket, däremot, gör inga uppskattningar på hur mycket pengar som fuskas bort – och det är heller ingenting regeringen begär.

Enligt generaldirektör Ingemar Hansson är det mesta av de 133 miljarderna av skattefelet avsiktliga fel (fusk alltså), eftersom de oavsiktliga felen ”tenderar att jämna ut sig”. Ibland betalar de skattskyldiga för mycket pengar, ibland för lite.

Ändå använder Skatteverket ordet ”fel”, istället för ”fusk”.

– Även om merparten är fusk är det inte alltid så. Därför har vi valt en mjukare formulering, säger Ingemar Hansson.

Listan på hur skattefusk kan se ut är lång. Bara den del som utgör det olagliga sparandet utomlands uppskattas till 7,5 miljarder om året. Och bara det är alltså två miljarder mer än Försäkringskassans gissning av fusket inom hela socialförsäkringssystemet.

Skattefusk debatteras när politiker visar sig ha anställt hantverkare och barnflickor svart. När var och en kan se hur frisörer och restauranger rör sig från ljusgrått till becksvart. Men då förkastas inte moralen och attityden. I stället talar man om att branscher behöver skyddas från osund konkurrens.

När uppmärksamheten riktades mot sjukfuskarna byggdes en kontrollenhet upp och sjukförsäkringen stramades åt. När svartjobbet kom på tapeten föddes rut-avdrag för de serverade och personalliggare för de serverande.

En av dem som reagerar på varför inte skattefusket debatteras mer är Försäkringskassans egen överdirektör, Stig Orustfjord:

– Det är jävla konstigt egentligen. Jag kan bara spekulera i varför. Det kan vara så att många fler har erfarenhet av skattefusket än av bidragsfusk. Det är mer allmänt förekommande och fler är liksom själva moraliskt indragna i det.

Att de höga sjuksiffrorna under 2000-talet hade med fusk och slapp attityd att göra har avslöjats som en myt, bland annat av Björn Johnson, forskare på Malmö högskola. Läs mer.

Läs hela Dagens Arbetes och Dagens Arenas granskning av sjukfusk och skattefusk här.

FAKTA/F-kassans uppskattning av felaktiga utbetalningar

Försäkringskassan (FK) har på regeringens uppdrag tagit fram beräkningar där man inkluderade mörkertalet för hur stora de felaktiga utbetalningarna är inom socialförsäkringarna.
”Det är ju såklart att göra det omöjliga. Men det här är våran ’best guess’”, säger Joakim Jarneryd, tidigare chef på kontrollenheten.

Felet beräknas till 16,4 miljarder, varav 5,5 miljarder bedöms kunna vara fusk. Resten anses bero på oavsiktliga fel gjorda av FK och försäkringstagarna.

Metoden som användes går ut på att 5–7 experter analyserar kontroller, granskningar och undersökningar. Deras individuella bedömningar vägs sedan samman. Kritik har riktats mot siffrorna, främst eftersom de anses vara mycket osäkra men behandlas som hårda fakta i debatten. Det som FK faktiskt har begärt in i bedömda fuskpengar är 193 miljoner.

Siffrorna avser 2009.

FAKTA/Skatteverkets uppskattning av skattefelet

Skattefelet på 133 miljarder har uppskattats med data och beräkningar från flera år, och är alltså ingen ögonblicksbild.

Skatteverket (SKV) har tagit fram en ”Skattefelskarta” (rapport 2008:1) där de olika felen ringas in. Där redovisas hur alla beräkningar är gjorda. Osäkerheten i beräkningarna är stora, och SKV understryker att bedömningarna varit försiktiga. Om osäkerheten för att bedöma felet inom ett område varit stor, har man hellre lagt sig för lågt än för högt.

SKV gör ingen uppskattning hur stort fusket kan vara, mer än att det ”i huvudsak handlar om avsiktliga fel”.

De nationalekonomer DA har talat med anser inte att beräkningen är kontroversiell, konstaterar att den är osäker, men säger samtidigt att 133 miljarder är en försiktig skattning.

Läs mer:

ANNA TIBERG MARCUS DERLAND

Läs mer från Dagens Arbete:

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.