”Bekväma tider föder veka människor”

Det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Illustration:ROBERT HILMERSSON

Helt sjukt om fusk och fel

När kostnaden för sjukskrivningarna rusade iväg till 132 miljarder i början av 2000-talet hotades statsfinanserna enligt flera debattörer. Färre bryr sig om att 133 skattemiljarder aldrig når statskassan varje år. Dagens Arbete och Dagens Arena avslöjar hur litet sjukfusket är, och vart de stora pengarna försvinner.

Läs en längre version av granskningen här.

Nära hälften (10 000 per år) av alla fuskanmälningar till Försäkringskassan kommer från privatpersoner som anmäler sina grannar. Bara en bråkdel av de anmälda visar sig ha fuskat. Men misstänksamheten är stor.

Kanske är det inte så konstigt med tanke på hur debatten har sett ut. I slutet av nittiotalet exploderade Sveriges sjukskrivningskostnader, steg från 75 till 132 miljarder på fem år. Siffran hotade statsfinanserna, menade flera debattörer. Svenskt Näringsliv och tidningars ledarsidor eldade på debatten, och inställningen att svenska folket var ett gäng slappisar med dålig attityd bredde ut sig.

Bland politiker växte inställningen att sjukförsäkringen inte fungerade. Och år 2008 klubbades en hårt uppstramad sjukförsäkring igenom av den borgerliga majoriteten i riksdagen.

Vår granskning visar att fusket förra året bara utgjorde 0,04 procent av alla utbetalningar inom socialförsäkringssystemet.

Skattefusket, däremot, är ett större problem. ”En samhällsfarlig verksamhet”, säger en tjänsteman på Skatteverket som inte vill skylta med sitt namn. Han talar om organiserad brottslighet.

– Den ekonomiska brottsligheten galopperar. Det finns enorma pengar att hämta, vi har inte sett vidden av det här ännu.

En annan tjänsteman pratar om gemene mans småfiffel:

– Vi måste våga diskutera och tydliggöra gränserna för vad som är acceptabelt. Annars kan vi hamna i samma situation som i Sydeuropa, där man jobbar svart för att det andra systemet inte fungerar. Då får du en ond cirkel, där du mutar dig fram både som företag och privatperson.

Allt ringas in i en förlorad pott på 133 miljarder kronor om året. Det är de pengar som aldrig når statskassan, enligt Skatteverket. Beräkningen är inte vattentät, fusk och fel mäts med de uppgifter och kartläggningar som finns, resten gissas fram. Men enligt Skatteverket räknas alla osäkra delar av skattefelet ner för att inte överdriva.

Sedan 2007 har Försäkringskassan varje år fått i uppdrag av regeringen att avgöra hur stort fusket är. Resultatet blir en osäker mörkertalsberäkning, eller ”best guess” enligt Joakim Jarneryd, tidigare chef på kontrollenheten. Förra året landade gissningen på 5,5 miljarder. Den avser inte bara sjukfuskets storlek, utan fusket inom hela socialförsäkringssystemet.

Men trots intensivt arbete, och över 20 000 fuskutredningar, kunde Försäkringskassans kontrollenhet bara hitta misstänkt fusk i 1 419 fall förra året. Dessa fall polisanmäldes och Försäkringskassan ställde återkrav på sammanlagt 193 miljoner – vilket alltså utgör 0,04 procent av alla utbetalningar inom socialförsäkringssystemet.

Samma år ledde endast 320 polisanmälningar till dom eller strafföreläggande. Det motsvarar ungefär 1,3 procent av alla fuskutredningar.

Försäkringskassans speciella kontrollenhet har jobbat intensivt med att jaga fuskare sedan den kom till för fyra år sedan. Men hittills har den inte hittat fusk för mer pengar än vad enheten totalt har kostat.

Skatteverket, däremot, gör inga uppskattningar på hur mycket pengar som fuskas bort – och det är heller ingenting regeringen begär.

Enligt generaldirektör Ingemar Hansson är det mesta av de 133 miljarderna av skattefelet avsiktliga fel (fusk alltså), eftersom de oavsiktliga felen ”tenderar att jämna ut sig”. Ibland betalar de skattskyldiga för mycket pengar, ibland för lite.

Ändå använder Skatteverket ordet ”fel”, istället för ”fusk”.

– Även om merparten är fusk är det inte alltid så. Därför har vi valt en mjukare formulering, säger Ingemar Hansson.

Listan på hur skattefusk kan se ut är lång. Bara den del som utgör det olagliga sparandet utomlands uppskattas till 7,5 miljarder om året. Och bara det är alltså två miljarder mer än Försäkringskassans gissning av fusket inom hela socialförsäkringssystemet.

Skattefusk debatteras när politiker visar sig ha anställt hantverkare och barnflickor svart. När var och en kan se hur frisörer och restauranger rör sig från ljusgrått till becksvart. Men då förkastas inte moralen och attityden. I stället talar man om att branscher behöver skyddas från osund konkurrens.

När uppmärksamheten riktades mot sjukfuskarna byggdes en kontrollenhet upp och sjukförsäkringen stramades åt. När svartjobbet kom på tapeten föddes rut-avdrag för de serverade och personalliggare för de serverande.

En av dem som reagerar på varför inte skattefusket debatteras mer är Försäkringskassans egen överdirektör, Stig Orustfjord:

– Det är jävla konstigt egentligen. Jag kan bara spekulera i varför. Det kan vara så att många fler har erfarenhet av skattefusket än av bidragsfusk. Det är mer allmänt förekommande och fler är liksom själva moraliskt indragna i det.

Att de höga sjuksiffrorna under 2000-talet hade med fusk och slapp attityd att göra har avslöjats som en myt, bland annat av Björn Johnson, forskare på Malmö högskola. Läs mer.

Läs hela Dagens Arbetes och Dagens Arenas granskning av sjukfusk och skattefusk här.

FAKTA/F-kassans uppskattning av felaktiga utbetalningar

Försäkringskassan (FK) har på regeringens uppdrag tagit fram beräkningar där man inkluderade mörkertalet för hur stora de felaktiga utbetalningarna är inom socialförsäkringarna.
”Det är ju såklart att göra det omöjliga. Men det här är våran ’best guess’”, säger Joakim Jarneryd, tidigare chef på kontrollenheten.

Felet beräknas till 16,4 miljarder, varav 5,5 miljarder bedöms kunna vara fusk. Resten anses bero på oavsiktliga fel gjorda av FK och försäkringstagarna.

Metoden som användes går ut på att 5–7 experter analyserar kontroller, granskningar och undersökningar. Deras individuella bedömningar vägs sedan samman. Kritik har riktats mot siffrorna, främst eftersom de anses vara mycket osäkra men behandlas som hårda fakta i debatten. Det som FK faktiskt har begärt in i bedömda fuskpengar är 193 miljoner.

Siffrorna avser 2009.

FAKTA/Skatteverkets uppskattning av skattefelet

Skattefelet på 133 miljarder har uppskattats med data och beräkningar från flera år, och är alltså ingen ögonblicksbild.

Skatteverket (SKV) har tagit fram en ”Skattefelskarta” (rapport 2008:1) där de olika felen ringas in. Där redovisas hur alla beräkningar är gjorda. Osäkerheten i beräkningarna är stora, och SKV understryker att bedömningarna varit försiktiga. Om osäkerheten för att bedöma felet inom ett område varit stor, har man hellre lagt sig för lågt än för högt.

SKV gör ingen uppskattning hur stort fusket kan vara, mer än att det ”i huvudsak handlar om avsiktliga fel”.

De nationalekonomer DA har talat med anser inte att beräkningen är kontroversiell, konstaterar att den är osäker, men säger samtidigt att 133 miljarder är en försiktig skattning.

ANNA TIBERG MARCUS DERLAND

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Oacceptabelt med oseriösa arbetsgivare”

SkuggsamhälletArbetsmarknadsutskottets ledamot Mats Green (M): Problemet är att de lagar vi har inte följs och tillämpas. Han vill förändra sekretesslagstiftningen så att myndigheterna ska kunna samköra register.

Anna Johansson (S)

”Det ska vara svårt, dyrt och krångligt att fuska”

SkuggsamhälletNu svarar politiker i arbetsmarknadsutskottet på frågor om arbetslivskriminalitet och skuggsamhället. Först ut är utskottets ordförande Anna Johansson (S).

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Bortstädad: Mannen som försvann

BortstädadHan kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKA | INDUSTRIN OCH KLIMATETSe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Debatt arbetsmiljö

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Avtal 2020

Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2
Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

ArbetsmiljöUnga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Gruvarbetare kommer upp ur gruvan

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Nedlagda gruvorVem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

1

”Det är ungefär som att fiska”

PROFILENMikael Rönnvall hade aldrig kört motorsåg tidigare. Men för tre år sedan bestämde han sig för att testa motorsågskonst.

Ring of fire

ÖGONBLICKET  Klockan är 16.48 i den brandskadade skogen i Kårböle i Hälsingland.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.