När kostnaden för sjukskrivningarna rusade iväg till 132 miljarder i början av 2000-talet hotades statsfinanserna enligt flera debattörer. Färre bryr sig om att 133 skattemiljarder aldrig når statskassan varje år. Dagens Arbete och Dagens Arena avslöjar hur litet sjukfusket är, och vart de stora pengarna försvinner.
Nära hälften (10 000 per år) av alla fuskanmälningar till Försäkringskassan kommer från privatpersoner som anmäler sina grannar. Bara en bråkdel av de anmälda visar sig ha fuskat. Men misstänksamheten är stor.
Kanske är det inte så konstigt med tanke på hur debatten har sett ut. I slutet av nittiotalet exploderade Sveriges sjukskrivningskostnader, steg från 75 till 132 miljarder på fem år. Siffran hotade statsfinanserna, menade flera debattörer. Svenskt Näringsliv och tidningars ledarsidor eldade på debatten, och inställningen att svenska folket var ett gäng slappisar med dålig attityd bredde ut sig.
Bland politiker växte inställningen att sjukförsäkringen inte fungerade. Och år 2008 klubbades en hårt uppstramad sjukförsäkring igenom av den borgerliga majoriteten i riksdagen.
Vår granskning visar att fusket förra året bara utgjorde 0,04 procent av alla utbetalningar inom socialförsäkringssystemet.
Skattefusket, däremot, är ett större problem. ”En samhällsfarlig verksamhet”, säger en tjänsteman på Skatteverket som inte vill skylta med sitt namn. Han talar om organiserad brottslighet.
– Den ekonomiska brottsligheten galopperar. Det finns enorma pengar att hämta, vi har inte sett vidden av det här ännu.
En annan tjänsteman pratar om gemene mans småfiffel:
– Vi måste våga diskutera och tydliggöra gränserna för vad som är acceptabelt. Annars kan vi hamna i samma situation som i Sydeuropa, där man jobbar svart för att det andra systemet inte fungerar. Då får du en ond cirkel, där du mutar dig fram både som företag och privatperson.
Allt ringas in i en förlorad pott på 133 miljarder kronor om året. Det är de pengar som aldrig når statskassan, enligt Skatteverket. Beräkningen är inte vattentät, fusk och fel mäts med de uppgifter och kartläggningar som finns, resten gissas fram. Men enligt Skatteverket räknas alla osäkra delar av skattefelet ner för att inte överdriva.
Sedan 2007 har Försäkringskassan varje år fått i uppdrag av regeringen att avgöra hur stort fusket är. Resultatet blir en osäker mörkertalsberäkning, eller ”best guess” enligt Joakim Jarneryd, tidigare chef på kontrollenheten. Förra året landade gissningen på 5,5 miljarder. Den avser inte bara sjukfuskets storlek, utan fusket inom hela socialförsäkringssystemet.
Men trots intensivt arbete, och över 20 000 fuskutredningar, kunde Försäkringskassans kontrollenhet bara hitta misstänkt fusk i 1 419 fall förra året. Dessa fall polisanmäldes och Försäkringskassan ställde återkrav på sammanlagt 193 miljoner – vilket alltså utgör 0,04 procent av alla utbetalningar inom socialförsäkringssystemet.
Samma år ledde endast 320 polisanmälningar till dom eller strafföreläggande. Det motsvarar ungefär 1,3 procent av alla fuskutredningar.
Försäkringskassans speciella kontrollenhet har jobbat intensivt med att jaga fuskare sedan den kom till för fyra år sedan. Men hittills har den inte hittat fusk för mer pengar än vad enheten totalt har kostat.
Skatteverket, däremot, gör inga uppskattningar på hur mycket pengar som fuskas bort – och det är heller ingenting regeringen begär.
Enligt generaldirektör Ingemar Hansson är det mesta av de 133 miljarderna av skattefelet avsiktliga fel (fusk alltså), eftersom de oavsiktliga felen ”tenderar att jämna ut sig”. Ibland betalar de skattskyldiga för mycket pengar, ibland för lite.
Ändå använder Skatteverket ordet ”fel”, istället för ”fusk”.
– Även om merparten är fusk är det inte alltid så. Därför har vi valt en mjukare formulering, säger Ingemar Hansson.
Listan på hur skattefusk kan se ut är lång. Bara den del som utgör det olagliga sparandet utomlands uppskattas till 7,5 miljarder om året. Och bara det är alltså två miljarder mer än Försäkringskassans gissning av fusket inom hela socialförsäkringssystemet.
Skattefusk debatteras när politiker visar sig ha anställt hantverkare och barnflickor svart. När var och en kan se hur frisörer och restauranger rör sig från ljusgrått till becksvart. Men då förkastas inte moralen och attityden. I stället talar man om att branscher behöver skyddas från osund konkurrens.
När uppmärksamheten riktades mot sjukfuskarna byggdes en kontrollenhet upp och sjukförsäkringen stramades åt. När svartjobbet kom på tapeten föddes rut-avdrag för de serverade och personalliggare för de serverande.
En av dem som reagerar på varför inte skattefusket debatteras mer är Försäkringskassans egen överdirektör, Stig Orustfjord:
– Det är jävla konstigt egentligen. Jag kan bara spekulera i varför. Det kan vara så att många fler har erfarenhet av skattefusket än av bidragsfusk. Det är mer allmänt förekommande och fler är liksom själva moraliskt indragna i det.
Att de höga sjuksiffrorna under 2000-talet hade med fusk och slapp attityd att göra har avslöjats som en myt, bland annat av Björn Johnson, forskare på Malmö högskola.
F-kassans uppskattning av felaktiga utbetalningar
Försäkringskassan (FK) har på regeringens uppdrag tagit fram beräkningar där man inkluderade mörkertalet för hur stora de felaktiga utbetalningarna är inom socialförsäkringarna.
”Det är ju såklart att göra det omöjliga. Men det här är våran ’best guess’”, säger Joakim Jarneryd, tidigare chef på kontrollenheten.
Felet beräknas till 16,4 miljarder, varav 5,5 miljarder bedöms kunna vara fusk. Resten anses bero på oavsiktliga fel gjorda av FK och försäkringstagarna.
Metoden som användes går ut på att 5–7 experter analyserar kontroller, granskningar och undersökningar. Deras individuella bedömningar vägs sedan samman. Kritik har riktats mot siffrorna, främst eftersom de anses vara mycket osäkra men behandlas som hårda fakta i debatten. Det som FK faktiskt har begärt in i bedömda fuskpengar är 193 miljoner.
Siffrorna avser 2009.
Skatteverkets uppskattning av skattefelet
Skattefelet på 133 miljarder har uppskattats med data och beräkningar från flera år, och är alltså ingen ögonblicksbild.
Skatteverket (SKV) har tagit fram en ”Skattefelskarta” (rapport 2008:1) där de olika felen ringas in. Där redovisas hur alla beräkningar är gjorda. Osäkerheten i beräkningarna är stora, och SKV understryker att bedömningarna varit försiktiga. Om osäkerheten för att bedöma felet inom ett område varit stor, har man hellre lagt sig för lågt än för högt.
SKV gör ingen uppskattning hur stort fusket kan vara, mer än att det ”i huvudsak handlar om avsiktliga fel”.
De nationalekonomer DA har talat med anser inte att beräkningen är kontroversiell, konstaterar att den är osäker, men säger samtidigt att 133 miljarder är en försiktig skattning.