Industriarbetarnas tidning

Viktigt minska skattefel – men för krångligt att räkna på fusket

11 januari, 2011

Skrivet av

Det är viktigt att minska skattefusket, tycker regeringens skatteexpert. Men att räkna ut hur stort fusket är, som man gör med bidragsfusket, verkar svårt.
– Jag tror jag får fundera lite på det.

Under 2000-talet låg samhällsdebattens fokus på de bidragsfuskande svenskarna. Dagens Arbete har granskat myten och jämfört bidragsfusket med skattefusket.

Det fusk som Försäkringskassans egna kontrollanter anmälde 2009 var värt 193 miljoner, medan Skatteverket beräknar att 133 miljarder skattekronor försvinner varje år.

Samtidigt inför regeringen regeländringar för företagen som förenklar för skattefuskare. Till exempel beräknas den slopade revisionsplikten för små företag kosta skattebetalarna 1,3 miljarder i skattefusk varje år.

Dagens Arbete har under lång tid försökt få svar på våra frågor om regeringens syn på bidrags- och skattefusk. Trots upprepade påstötningar har vi inte fått någon intervju med finansminister Anders Borg. I stället fick vi till sist prata med ministerns statssekreterare Hans Lindberg, nationalekonom och regeringens skatteexpert. Här kan du läsa hela intervjun med honom.

Är det viktigt att minska skattefusket?
– Ja det tycker jag är jätteviktigt, både svartarbete och annat skattefusk är utomordentligt allvarligt för samhället.

Varför?
– Det gäller ju att man behåller legitimiteten i skattesystemet. Att folk känner att det de betalar betalas av andra också, och att man får någonting tillsammans för de pengarna.

Skatteverket uppskattar ju att skattefelet är 133 miljarder, är det en rimlig uppskattning tycker du?
– Ja, det är nog den bästa uppskattning man kan göra, Skatteverket har ju gått igenom det där väldigt grundligt.

Vad tycker du om siffran?
– Den är ju på tok för hög naturligtvis, den måste vi plocka ner, vi har ju bedrivit ett enträget arbete åt det hållet, om man ska bedriva det där arbetet framgångsrikt är det väl kanske tre saker som måste vara på plats. Först ska ju skatterna ligga på en rimlig nivå som folk anser legitim, och så måste vi ha enkla och tydliga skatteregler, och sedan måste naturligtvis Skatteverket ha en bra kontroll.

Har regeringen något mål när det gäller skattefelet?
– Nej, vi har inget siffersatt mål, utan ambitionen är naturligtvis att successivt sänka skattefelet, och tittar man på de åtgärder som vi har vidtagit på olika områden de senaste åren finns det många exempel på det, personalliggare, kassaregister, alla såna här informationsutbytesavatal som vi har slutit med andra länder under senare år.

Varför ger inte regeringen Skatteverket i uppdrag att avgöra hur stort fusket är, det här är ju ett så kallat skattefel, alltså både avsiktliga och oavsiktliga fel.
– Fusket, avgöra hur stort fusket är … Jag undrar om man kan bestämma det.

Man har ju till exempel gett Försäkringskassan i uppgift att avgöra hur stort bidragsfusket är. Varför inte samma sak med skatterna?
– Ja, det var en intressant fråga, jag tror jag får fundera lite på det.

Du har inget svar egentligen.
– Jag utesluter inte att det, det kan nog vara vettigt på sätt och vis att göra det. Men jag antar att Skatteverket har nog en bra bild av hur man med kontroll- och serviceverksamhet kan minska skattefelet på olika områden.

Skatteverket säger ju att de inte gör någon uppskattning av hur stort fusket är. Vore inte det bra för samhället att veta?
– Det skulle naturligtvis vara bra på olika sätt. Sen känner inte jag till de metodmässiga svårigheterna med att bestämma fuskets storlek.

Det borde väl inte vara svårare än att avgöra hur stort bidragsfusket är?
– Det är ungefär som Skatteverket säger om de 133 miljarderna, att osäkerhetsmarginalerna är väldigt stora. Och jag tror det viktigaste, det absolut viktigaste, är nog inte att veta om felet är 133 eller 135 miljarder, utan det är faktiskt att vidta åtgärder där man ser att här får vi effekt. Att inkomsterna ökar.

Men är det inte väldigt viktigt att avgöra vad som är slarv och vad som är fusk för att kunna vidta rätt åtgärder?
– Det tror jag nog att Skatteverket måste ha en bra bild av på de olika områden där man höjer kontrollen på.

Skatteverket har ju som mål att halvera skattefelet, men det är omöjligt med de anslag de har fått, varför ger inte regeringen mer pengar till Skatteverket? Det innebär i stället att de måste skära ner.
– Vi har precis gjort det, vi tillför 200 miljoner på tilläggsbudget i år, dessutom får de permanent nivåhöjning från och med nästa år på 115 miljoner kronor (se fotnot).

Men för att halvera skattefelet skulle de behöva mer pengar än så.
– Skatteverket får om jag minns rätt 6,7 miljarder, så det är inga småpengar de rör sig med. Och jag skulle säga att det är två krafter man ska titta på när det gäller skattefelet på grov nivå. Globaliseringen bidrar till att öka skattefelet, skattebaserna blir svårare att kontrollera. Men sen så har vi faktiskt både lagstiftningsmässigt och kontrollmässigt vidtagit massor med åtgärder som går i andra riktningen, så om något skulle jag säga att om vi tittar på de här krafterna så har våra åtgärder övertaget, åtminstone nu.

Med det extra tillskottet, behöver inte Skatteverket skära ner?
– Nu känner inte jag till i detalj hur deras personalsituation ser ut, men gissningsvis kommer de i varje fall kunna nyanställa personal.

Så då behöver de inte skära ner då, om de dessutom kan nyanställa?
– Det har naturliga avgångar också antar jag, men det innebär att de kan expandera. Om man tittar på hela den offentliga sektorn har vi ju ett produktivitetskrav på oss, vi ska bli duktigare och duktigare och mer produktiv, och det innebär att för alla myndigheter …

Men analysen var ju att de skulle behöva säga upp mellan femtio och hundra personer, och nu måste de inte göra det?
– Nej, innan de här pengarna kom pratade Skatteverket om att de skulle behöva säga upp hundratals.

Men med pengarna?
– Jag vet inte exakt hur nettot ser ut däremellan, det får du fråga Skatteverket om.

Så du vet inte hur långt de här pengarna räcker, om de måste skära ner, det måste ju de ha berättat för dig?
– Ja, men det viktiga är vad man får för pengarna i slutändan. Det jag är intresserad av är: blir vår serviceverksamhet bättre eller sämre, blir vår kontrollverksamhet bättre eller sämre.

Men om man måste skära ner på folk så är det väl ganska troligt att det blir sämre?
– Det behöver ju inte vara så i offentlig verksamhet.

Men hur är det i det här fallet?
– Tidigare var jag generaldirektör på Ekonomistyrningsverket till exempel. Då hade jag ett produktivitetskrav på mig som generaldirektör. Det försvann en två, tre procent av budgeten hela tiden, och då var jag tvingad att effektivisera verksamheten. Och det kan man göra i stor utsträckning på grund av att man tillämpar nya metoder.

Men när det gäller Skatteverket, konkret, innebär det att de inte behöver skära ner och att de har tillräckliga resurser för att minska skattefelet?
– Ja, de kommer att ha tillräckliga resurser för att minska skattefelet. Med de här pengarna har vi faktiskt fört Skatteverket från en dålig ekonomisk situation till en situation där man faktiskt kan förbättra serviceverksamheten och förbättra kontrollverksamheten också. För utöver de här medlen som Skatteverket tillförs så rationaliserar man på olika sätt. Men det där vet Ingemar Hansson mer om (Skatteverkets generaldirektör, red kommentar).

Om vi går över till att titta på skattefelskartan då. Företagens fusk är ju ganska stort. 103 miljarder sammanlagt anses företagen fuska och fela för. Ändå inför regeringen nya regler som gör det enklare för de som skulle vilja fuska att göra det. Till exempel slopad revisionsplikt för vissa små företag. Varför gör man det?
– Till att börja med om man går tillbaka till de 133 miljarderna och skär i olika delar är det ungefär 66-67 miljarder som är svartarbete. I den skärningen dyker svartarbetspengarna upp i de här raderna där du ser företag. Så till att börja med kan man fråga sig, vad har vi gjort för att försvåra svartarbete i ekonomin? Och som jag nämnde tidigare har vi kassaregistren, personalligare som riktar sig mot olika branscher, sen har vi rut- och rotavdraget, åtgärder som tvättar förhållandevis svarta sektorer rena.

Om vi går tillbaka till slopad revisionsplikt. Varför genomför man det när regeringen själv gör analysen; vi kommer att förlora 1,3 miljarder i fusk?
– Det är ju en balans mellan vad man vill uppnå. Här vill man, å ena sidan underlätta för företagande och minska de administrativa kostnaderna, samtidigt så konstaterar vi på finansdepartementet att ja, det kan innebära att skattefelet växer, men vad gör vi då, vi tillför Skatteverket resurser.

Man räknar ändå på 1,3 miljarder. Skulle man inte kunna hjälpa de här företagen på något annat sätt? Det är väl rimligt att man lämnar in sina papper för kontroll?
– Till att börja med så är det vi som har räknat fram de här siffrorna. Det handlar om en avvägning mellan de administrativa vinsterna och risken för att det blir ett skattebortfall. Och skattebortfallet, ja det måste vi naturligtvis följa upp och se hur det utvecklas. Och om nödvändigt så får vi naturligtvis öka kontrollinsatserna. Netto för samhället kan vi se: ja, den innebär stor administrativ förbättring.

Men du sa ju själv att det är så viktigt att minska skattefelet för att människor måste ha förtroende för systemet. När vi har skrivit om det här så är det väldigt många av våra läsare, och vi har ju läsare som är anställda, som har betalat skatt hela livet, som ser de här siffrorna på företagens skatterfusk, och som ser att regeringen räknar med att den slopade revisionsplikten kommer att ge 1,3 miljarder till på den här stapeln, deras förtroende är ju verkligen naggat i kanten.
– Men då skulle jag vilja säga så här; återigen om vi tar ett helikopterperspektiv på det hela. Om vi tar rot och rut, så har det mångdubbelt minskat skattefelet jämfört med hur revisionsplikten kan slå i andra ändan. Och revisionsplikten har andra positiva fördelar. Så netto så är jag övertygad om att vi är på väg i rätt riktning.

Men att man kan redovisa moms mer sällan, att man tar bort revisionsplikten, det är ju att ta bort en kontroll på de här företagen, som förenklar för dem att fuska. Det sticker ju verkligen i ögonen på dem som ser att skattefelet redan är så stort för de här företagen.
– Det är bra att du tog upp det här med momsen. Saker och ting är ju inte så enkla va, för att å ena sidan så kan man säga att de ändrade reglerna gör det enklare för företag att fuska. Å andra sidan; med enklare regler är det lättare för företag att förhålla sig till reglerna och kunna efterleva dem. Så förenkling i sig gör det enklare för företagen att leva upp till reglerna, det gör det enklare att reglerna efterlevs.

Men de som arbetar med det här säger att de oseriösa företagen uppstår, och så försvinner de kvickt tills det är dags att betala in momsen. Vad ska man göra åt det?
– Det finns flera olika åtgärder. Det finns något som kallas för omvänd skatteskyldighet vid momsbetalningar. Och det använder man på vissa områden inom EU nu och även i Sverige för att bekämpa den typen av beteende. Då lägger man momsbetalningarna på köparen i stället så att man slipper den här typen av saker.

Slopad revisionsplikt, moms, och förenklingar att få F-skattsedel. Det kommer att öka företagens skattefusk. Och då finns det läsare som undrar: ”Hur är det möjligt, här får min arbetskamrat lämna in blankett till dagis för vab medan företagen inte ens behöver lämna in sina räkenskaper för kontroll. Det finns ingen tredje part som kontrollerar de här företagen. Jag tappar förtroendet för både bidrags- och skattesystemet.” Vad säger du till dem undrar jag.
– Jo, till att börja med, företagen deklarerar ju precis som alla andra. Man lämnar in papper till Skatteverket, och det är ingenting som kommer att ändras i det. Och Skatteverket kan gå ut och kontrollera. Och har dessutom fått mer resurser.

Men varför ska man då ta bort revisionsplikten om Skatteverket ändå ska utföra samma kontroll av företagen?
– Skatteverket gör stickprov naturligtvis.

Då måste ju kontrollen bli sämre.
– Det behöver den nödvändigtvis inte bli om den sköts på ett bra sätt.

Du menar att kontrollen är likvärdig, fast man tar bort revisionsplikten.
– Jag skulle säga så här att de siffror vi har angett, de är naturligtvis korrekta. Och sen så tillför vi kontrollmedel i den utsträckning det är nödvändigt för att hålla koll på det där.

Fotnot: Det pengar som diskuteras är de som sköts till av regeringen i budgeten. Skatteverket har gått back de senaste åren och lämnade i mars in en handlingsplan till riksdagen. Där står att man tvingats skära i verksamheten och har ”haft otillräckliga förutsättningar att minska skattefelet”. Skatteverket bad om 400 miljoner kronor extra för att komma till rätta med underskottet och klara av att minska skattefelet. I stället gav regeringen hälften, och en utfästelse om 115 miljoner kommande år.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.