Industriarbetarnas tidning

Slarvet kostade dem 200 000 kronor

13 mars, 2012

Skrivet av

Arbetsförmedlingen struntade i att kontrollera Claes försäkringar. När han dog gick änkan Anette miste om 200 000 kronor i ersättning. Myndigheten vägrar rätta till sitt misstag.

Mörkret föll över skånska Sösdala. I den blå höstkvällen skvallrade gluggar av ljus om vardagsliv som pågick innanför fönster och väggar.

Hos Anette Pernum infann sig en stunds lugn, något hon länge saknat. Det var som om någon – för en kort stund – lyckats bryta upp fingrarna på greppet av oro som pressat så hårt om hennes familj de senaste åren. Hennes man Claes hade ätit. Han, som sista tiden knappt fått i sig små klunkar av näringsdryck, hade fått i sig en hel skål av den hemlagade grytan.

Senare gick döttrarna upp på övervåningen. Claes la sig till rätta i sjuksängen som hade flyttats ner till vardagsrummet. Anette såg hur hans andning stabiliserades. Hon kröp ner i soffan intill, drog filten över sig och glömde oron för ett slag.

Ett krafsande ljud fick henne att titta upp. Det var Claes som ville ha uppmärksamhet. Han pratade genom syrgasmasken och skämtade.

–Ska jag massera dina fötter?

Anette drog på munnen, men sa åt honom att vila. Nästa dag väntade ett möte om deras behov av vård i hemmet. Hon sträckte ut armen för att hålla sin livskamrats hand. Snart sov de båda, medan höstvindarna tog fart över det skånska slättlandet och slog mot husfasaden.

Halv sju väcktes hon av dotterns skrik.

–Mamma! Mamma! Han har inte på sig syrgasmasken!

Anette förstod innan hon gnuggat sömnen ur ögonen. Nu var det över. Claes fanns inte längre.

Claes  Pernum hade arbetat många år som borrare i Malmfälten. Kanske var det jobbet som satte sig i lungorna till slut. Kanske var det något annat. Men bindväv och ärr växte där inne och gjorde motstånd varje gång Claes sög efter luft. Han led av lungfibros.

Jakten på ett lättare jobb för Claes tog hela familjen till Skåne. Arbetsförmedlingen ordnade arbetsträning på en cafeteria. Med tiden blev det en lönebidragsanställning.

Vad Claes inte visste var att han var oförsäkrad. Odjuret i lungorna svällde och snart var han tvungen att göra en lungtransplantation. När Claes återhämtat sig skickade han in papper till Afa Försäkring för att begära utfyllnad i sjukpenningen.

–Han hade varit sjukskriven tidigare och visste att man kunde få det, säger Anette.

Men den här gången blev svaret nej. Cafeterian, som fått lönebidrag för att anställa Claes, hade aldrig betalat för någon försäkring. Arbetsförmedlingen hade inte kontrollerat att Claes var försäkrad, trots skyldigheten att göra det. Arbetsförmedlingen erkände sitt misstag och Claes fick pengar från myndigheten som motsvarade försäkringen.

De hade annat att tänka på sen, familjen Pernum. Livet anpassades efter upp- och nedgångarna i Claes hälsa. Oftast gick det nedåt.

Och så kom höstmorgonen då han inte längre vaknade ur sin sömn. Det har gått ett och ett halvt år sedan dess, men Anette har inte inlett sitt sorgearbete än. Hon har haft annat att brottas med. Om Claes hade varit försäkrad på sitt jobb hade Anette fått närmare 200 000 kronor efter hans död. Men försäkringen fanns inte. Och nu ansåg inte längre Arbetsförmedlingen att de var skyldiga att betala för vad deras misstag lett till.

Flera experter ifrågasätter deras beslut.

–Arbetsförmedlingen erkände sitt fel när det gällde tillägget i sjukpenningen. Då borde de agera på samma sätt när det gäller dödsfallet, säger Annika Nilsson, ombudsman som jobbar med försäkringar på IF Metall.

Afa Försäkring, som administrerar arbetsmarknadsförsäkringarna, har tittat på Claes fall. Försäkringsspecialisten Hans Lennberg slår fast att om en försäkring hade funnits hade Anette utan tvekan haft rätt till ersättning.

LO-TCO Rättsskydds enhetschef Claes Jansson har granskat Arbetsförmedlingens avslag.

–Juristen som skrivit det här verkar inte känna till reglerna. Beslutet är helt åt pepparn, säger han.

Han skakar på huvudet.

–Arbetsförmedlingen tar inga risker när de fattar sådana här korkade beslut. De går ju inte att överklaga.

För Anette återstår bara att stämma Arbetsförmedlingen inför tingsrätten. Men till det har hon inga pengar. Hon lutar sig över köksbordet och knäpper händerna framför sig.

–När jag fick besked att det inte blir några pengar skrattade jag. Orkade inte ens gråta.

Hade hon fått ut försäkringspengarna skulle hon slippa oroa sig för ekonomin, för sin egen sjukskrivning och a-kassedagarna som är på väg att ta slut. Hon hade kunnat ta hand om huset som är eftersatt. Köksrenoveringen som inleddes för tre år sedan hade kunnat slutföras. Värmen som havererat hade gått att fixa och de hade sluppit frysa i vinter.

Men pengarna är slut och Arbetsförmedlingen har fattat sitt beslut.

– Jag har så svårt att förstå. De har ju redan erkänt sitt misstag en gång.

Arbetsförmedlingen erkänner att man gjorde ett misstag när Claes försäkringar inte kontrollerades. Men myndigheten försvarar sitt beslut att inte betala ut skadestånd till Anette.

–Regeln om försäkringar avsåg att skydda honom och därför bedömde vi att skadestånd kunde betalas till honom men inte till hans efterlevande, säger Joanna Berlin, tillförordnad chef på Arbetsförmedlingens juristavdelning.

–Att det begåtts ett fel i handläggningen innebär inte per automatik att skadestånd ska betalas ut, säger hon.

Du kanske också vill läsa…

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Skyddslösa arbetare river asbest

När det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här tog Samhall isär granaterna

Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

När jobbet skadar själen

Lasse orkade inte mer

Lasse blev sjuk av jobbet – men han dog hemma i sin egen garderob. Dagens Arbete och Atlas förlag ger ut en bok om ett självmord som skakat om svenskt arbetsliv. Läs eller lyssna till ett utdrag ur boken.

Asbest dödar – igen

Asbest totalförbjöds för 33 år sedan, ändå minskar inte cancerfallen. När gamla hus renoveras släpps den sylvassa fibern lös.

Om Gustaf, Johan och det nya arbetslivet

Elinor Torp har skrivit en bok om det nya arbetslivet och olyckan som aldrig hade behövt hända.

Det var 18-årige Adrian Ojocs första resa utanför hemlandet Rumänien. Han drömde om pengarna han skulle tjäna på att plantera tall och gran åt det statliga bolaget Sveaskog. Men mellan Gällivare och Överkalix tog allting slut. (Bilden är ett montage.)     Foto: SCANPIX och ANDREI ASTEFANESEI

Adrians död – ingens ansvar

Fem män från Umbraresti i Rumänien kom till 
Sverige med en dröm. 18-årige Adrian Ojoc var 
en av dem.

”Hon är driftig, ger sig inte”, säger Tore om sin fru Madeleine, Madde. ”Utan henne och barnen hade det varit svårt att leva vidare.” En havsörn har alldeles nyligen passerat över deras huvuden.  Foto: KARL MELANDER

”Maddes mod höll mig uppe”

Ingen trodde att det skulle gå att övertyga domstolen. Det var en fruktansvärd olycka. Absolut. Men kunde den ge så mycket skam att det inte gick att jobba? Tore Hägbom vet. Han bestämde sig för att kämpa.

Foto: ROGER SCHEDERIN

Återvinnarna är förlorarna

Sverige är världsbäst på återvinning. Företagsledarna tjänar mångmiljonbelopp. Men samhällets svaga betalar priset för vårt rena samvete. Funktionshindrade från Samhall sorterar skräp vid livsfarliga maskiner, i giftig dieselrök. Oskyddade. Utnyttjade. Osynliga.

VITA DUKAR – SVART TVÄTT

De rika köpte champagne för 75 000 kronor flaskan på Stureplans nattklubbar. Svartarbetarna tvättade deras dukar för 35 kronor i timmen. Dagens Arbete har granskat tvätteribranschen i Stockholm.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.