Döper sonen efter sin Skellefteå-vän: ”Han ska heta Hans”
Tillbaka i Uganda efter Northvoltkonkursen Söker nya jobb i Sverige ”Hans har betytt mycket för mig”
Publicerad 2012-09-25, 15:41 Uppdaterad 2015-02-09, 11:16
MÖTE MEDI början av september drar en fjärdedel av LKAB:s anställda ut i skogarna för att jaga älg. För huvudskyddsombudet Roger Niemi läggs det fackliga på hyllan för ett par veckor. Men sammanhållningen och säkerhetstänket följer med från gruvan ut i skogen.
Älgjakten är en viktig del av Norrbottens jaktkultur. Årligen fälls cirka 10 000 älgar i länet. Årets jaktsäsong startar den 3 september och varar med några veckors uppehåll till slutet av november.
Björnjakten inleddes den 21 augusti och varar fram till den 30 september. Jakten omfattar högst 90 björnar med undantag för honor som åtföljs av ungar.
Jag har fått tips om att du är en riktig storjägare?
– Nja, inte är jag någon storjägare inte. Men björn och älg, det jagar jag ju. Först är det björnjakt och sedan blir det älgjakt. Så nu flyttar jag ut i jaktkojan för ett par veckor.
Hur många säsonger har du jagat?
– Oj … Det är en del.
När var första gången?
– Det törs jag inte tala om … Haha. Fast det kanske är preskriberat vid det här laget. Officiellt har jag väl jagat i tjugofem år sådär.
Är ni många gruvarbetare som åker ut?
– Nog är det många. Jakten är ju helig här, så är det ju. Men det är inte lika många som det var säg tjugo år tillbaka. Då var kanske 50 procent av LKAB:s anställda ute och jagade. I dag är det kanske 25–30 procent.
Vart bär det av i år?
– Jag jagar i Kaunisvaara där Northland resources håller på att etablera den nya gruvan.
Är det hotade jaktmarker?
– Inte än så länge. Men grannjakt-laget har däremot tappat en hel del av sina jaktmarker.
Vad är det bästa med jakten?
– Det är sammanhållningen och att få ett tillfälle att träffa gamla vänner och bekanta. Vi är ju annars utspridda över landet ända ner till Växjö. Sen är det ju såklart naturen. Jag jagar med hund också så det är extra kul. När hunden får ståndskall på en älg, då är det spännande.
Hur tror du att det går i år?
– Jag tror det blir bra. Jag sköt ju en förra året. Det brukar vara att man skjuter en nästan varje år. Förra året tog hunden upp en björn. Den sprang framför mig en 30–40 meter med hunden efter sig. Men jag hann inte skjuta för det gick så jävla fort.
Det fackliga får ta en liten paus nu?
– Ja, det får det. Men man är ju alltid tillgänglig på telefon om det skulle vara något. De viktiga numren känner jag igen, så då svarar jag.
Finns det några likheter mellan
facket och jaktlaget?
– Det tycker jag. Det är ju sammanhållning och gemenskapen. Och säkerheten som vi tänker mycket på. Det är ju samma. Det är ju viktigt med säkerheten så att vi inte vådaskjuter varandra. Sen har vi mycket kontakt ute i skogen så att det inte är någon som ramlat och brutit benet eller nåt och så samlar vi upp alla på kvällen och ser till så att alla kommer hem levande och friska.
Precis som i gruvan då?
– Ja, precis så.
Mikael Färnbo