Statliga Sveaskogs underentreprenör bryter mot kollektivavtalet och utreds för lagbrott. Och ett år efter dödsolyckan har inget av bolagen hjälpt rumänerna att få ut sina svenska försäkringspengar. Ansvaret ligger hos underentreprenören, säger Sveaskog.
Ett drygt år har gått sedan två skogsarbetare som satte plantor på Sveaskogs mark omkom i en trafikolycka i Markitta i Norrbotten. De anhöriga och skadade i Umbraresti i Rumänien har fortfarande inte fått ersättning från den svenska försäkringen.
– Det är väldigt tråkigt att det har tagit så lång tid. Det är beklagligt, säger Anders Johansson, personalspecialist på Sveaskog.
Trots omfattande och, enligt Sveaskog, väldigt öppen kommunikation med underentreprenören Skogstjanst är det först efter Dagens Arbetes frågor som de får veta vad som hänt med de drabbade, att försäkringsfrågan inte är löst. De visste inte heller att ärendet har legat still ända sedan olyckan hände för över ett år sedan. Sveaskog gjorde ingen uppföljning.
– Det har vi inte gjort, men det kommer vi att göra nu, säger Anders Johansson.
Om rumänerna hade varit anställda direkt av Sveaskog, hade de fortfarande väntat på försäkringspengarna?
– Det är en väldigt bra fråga. Jag tror ju inte det, säger Anders Johansson.
Något moraliskt ansvar att aktivt gå in och hjälpa till anser de inte att Sveaskog har.
– Vi kan inte ta över deras arbetsgivaransvar. Vårt ansvar är att se till att vi anlitar seriösa entreprenörer, säger Karin Ericsson, personalchef i Sveaskog.
Sveaskogs ansvar sträcker sig till att kräva att entreprenören lever upp till de lagar och avtal som gäller. Finns där brister som inte rättas till kan Sveaskog säga upp entreprenören eller välja att inte anlita den igen, förklarar Karin Ericsson och Anders Johansson.
Hur säkerställer ni att entreprenörer och underentreprenörer lever upp till era krav?
– Vi har dels en checklista som ska fyllas i innan vi skriver avtal med entreprenören. Den är en del av den leverantörsbedömning som vi gör. De senaste två åren har vi fokuserat på leverantörsbedömningen och utbildat våra kontraktstecknare i att fånga upp signaler, säger Anders Johansson.
Vilken typ av signaler?
– Ekonomiska bedömningar till exempel. Vi tittar på nyckeltal som kan vara vägledande och som kanske innebär att vi undersöker mer.
– Sen gör vi också stickprov i form av sociala kontroller två gånger i varje arbetslag. Då tar vi kontakt med entreprenören och frågar var de jobbar nästa dag. Eller så tittar vi på körschemat från plantskolan för att få reda på var de kan tänkas vara.
Vad går den sociala kontrollen ut på?
– Då jämför vi de namnlistor vi har fått in tidigare och kollar att de stämmer överens med vilka som jobbar på plats. Vi kollar att det inte finns några arbetsmiljörisker eller brister och att de har rätt instruktioner för sitt uppdrag.
Pratar ni med skogsarbetarna om löner och villkor också?
– Inte om avtalsenliga villkor, det gör vi inte. Får vi indikationer om att något inte är okej så har vi möjlighet genom de avtal vi har med entreprenören att ställa krav på verifiering.
Vad betyder det?
– Då kan vi begära in anställningsavtal och så vidare, svarar Karin Ericsson.
Finns det någon anledning till att ni inte pratar med de anställda?
– Den uppgiften, det är ju en arbetsgivarfråga. Vi vill säkerställa mot entreprenören att de följer de avtal vi har. Så vi tar det den vägen i dialog med entreprenören, säger Anders Johansson.
– De ska kunna presentera för oss att det finns avtal och så vidare, säger Karin Ericsson.
Anders Johansson tillägger att checklistan ständigt utvecklas. Men att Sveaskog hellre vill fokusera på att göra bättre upphandlingar för att i förväg säkra att entreprenörerna är seriösa. Sveaskog ska känna förtroende istället för att bli en kontrollerande polismyndighet, förklarar han.
Sveaskog har också infört en interaktiv utbildning som alla anställda hos entreprenörer och underentreprenörer ska genomföra. Där får de bland annat information om villkor, kollektivavtal och lagar.
Under den sociala kontroll som Sveaskog utförde av Skogstjanst våren 2011 upptäcktes inga brister. Efter Dagens Arbetes uppgifter om att skogsarbetarna inte fått lönespecifikationer, att de inte vet ifall de betalat skatt, samt att deras kontrakt inte hittas hos den lokala myndigheten i Rumänien, har Sveaskog inlett en extra kontroll av företaget. Det innebär att de begär in dokument som anställningskontrakt och lönespecifikationer från underentreprenören.
I somras anställde Sveaskog 120 ungdomar i skogen. Kan inte Sveaskog anställa även utländsk arbetskraft?
– Det är två parallella saker. Vi vill att fler svenska ungdomar ska välja skogen. Då måste de få komma ut och pröva jobbet i skogen, säger Karin Ericsson.
Men varför kan man inte direktanställa även utländsk arbetskraft?
– Det är klart att vi skulle kunna, men en entreprenör som vi lejer har inte bara Sveaskog som uppdragsgivare i ett geografiskt område. De har en helt annan möjlighet till flexibilitet och att få längd och omfattning på anställningarna, säger Anders Johansson.
Att direktanställa skulle väl eliminera riskerna för att skogsarbetare utnyttjas eller råkar illa ut på Sveaskogs mark?
– Skulle vi se att det här är utbrett då måste vi söka nya vägar, säger Karin Ericsson och tillägger att Sveaskog hela tiden stramar åt sina rutiner.
– Vi jobbar ständigt med de här bitarna, framför allt i upphandlingsfaserna. Vi ska inte behöva upptäcka saker i kontrollerna. Det är innan vi lejer någon som vi ska känna oss säkra, inflikar Anders Johansson.
Tycker ni att er kontroll är tillräcklig?
– Det är en hypotetisk fråga. Jag känner mig trygg med på vilket sätt vi jobbar med frågorna, säger Anders Johansson.
Peter Bergström är besviken på ert gensvar efter att han tipsat om hur en av era entreprenörer har agerat.
– Det är så med säsongsantällningar att både säsongens början och slut kan variera. Vi inväntar förhandlingen mellan GS och företaget. Har företaget gjort fel måste vi påtala det, säger Anders Johansson.
Texten är kompletterad 6 september 2012.