”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Plantans pris

Sveaskog kan inte ta över entreprenörernas arbetsgivaransvar, säger Karin Ericsson, personalchef, och Anders Johansson, personalspecialist på Sveaskog. Foto: OLA HÅKANSSON

Sveaskog trygg med sin kontroll

Statliga Sveaskogs underentreprenör bryter mot kollektivavtalet och utreds för lagbrott. Och ett år efter dödsolyckan har inget av bolagen hjälpt rumänerna att få ut sina svenska försäkringspengar. Ansvaret ligger hos underentreprenören, säger Sveaskog.

Ett drygt år har gått sedan två skogsarbetare som satte plantor på Sveaskogs mark omkom i en trafikolycka i Markitta i Norrbotten. De anhöriga och skadade i Umbraresti i Rumänien har fortfarande inte fått ersättning från den svenska försäkringen.

– Det är väldigt tråkigt att det har tagit så lång tid. Det är beklagligt, säger Anders Johansson, personalspecialist på Sveaskog.

Trots omfattande och, enligt Sveaskog, väldigt öppen kommunikation med underentreprenören Skogstjanst är det först efter Dagens Arbetes frågor som de får veta vad som hänt med de drabbade, att försäkringsfrågan inte är löst. De visste inte heller att ärendet har legat still ända sedan olyckan hände för över ett år sedan. Sveaskog gjorde ingen uppföljning.

– Det har vi inte gjort, men det kommer vi att göra nu, säger Anders Johansson.

Om rumänerna hade varit anställda direkt av Sveaskog, hade de fortfarande väntat på försäkringspengarna?

– Det är en väldigt bra fråga. Jag tror ju inte det, säger Anders Johansson.

Något moraliskt ansvar att aktivt gå in och hjälpa till anser de inte att Sveaskog har.

– Vi kan inte ta över deras arbetsgivaransvar. Vårt ansvar är att se till att vi anlitar seriösa entreprenörer, säger Karin Ericsson, personalchef i Sveaskog.

Sveaskogs ansvar sträcker sig till att kräva att entreprenören lever upp till de lagar och avtal som gäller. Finns där brister som inte rättas till kan Sveaskog säga upp entreprenören eller välja att inte anlita den igen, förklarar Karin Ericsson och Anders Johansson.

Hur säkerställer ni att entreprenörer och underentreprenörer lever upp till era krav?

– Vi har dels en checklista som ska fyllas i innan vi skriver avtal med entreprenören. Den är en del av den leverantörsbedömning som vi gör. De senaste två åren har vi fokuserat på leverantörsbedömningen och utbildat våra kontraktstecknare i att fånga upp signaler, säger Anders Johansson.

Vilken typ av signaler?

– Ekonomiska bedömningar till exempel. Vi tittar på nyckeltal som kan vara vägledande och som kanske innebär att vi undersöker mer.

– Sen gör vi också stickprov i form av sociala kontroller två gånger i varje arbetslag. Då tar vi kontakt med entreprenören och frågar var de jobbar nästa dag. Eller så tittar vi på körschemat från plantskolan för att få reda på var de kan tänkas vara.

Vad går den sociala kontrollen ut på?

– Då jämför vi de namnlistor vi har fått in tidigare och kollar att de stämmer överens med vilka som jobbar på plats. Vi kollar att det inte finns några arbetsmiljörisker eller brister och att de har rätt instruktioner för sitt uppdrag.

Pratar ni med skogsarbetarna om löner och villkor också?

– Inte om avtalsenliga villkor, det gör vi inte. Får vi indikationer om att något inte är okej så har vi möjlighet genom de avtal vi har med entreprenören att ställa krav på verifiering.

Vad betyder det?

– Då kan vi begära in anställningsavtal och så vidare, svarar Karin Ericsson.

Finns det någon anledning till att ni inte pratar med de anställda?

– Den uppgiften, det är ju en arbetsgivarfråga. Vi vill säkerställa mot entreprenören att de följer de avtal vi har. Så vi tar det den vägen i dialog med entreprenören, säger Anders Johansson.

– De ska kunna presentera för oss att det finns avtal och så vidare, säger Karin Ericsson.

Anders Johansson tillägger att checklistan ständigt utvecklas. Men att Sveaskog hellre vill fokusera på att göra bättre upphandlingar för att i förväg säkra att entreprenörerna är seriösa. Sveaskog ska känna förtroende istället för att bli en kontrollerande polismyndighet, förklarar han.

Sveaskog har också infört en interaktiv utbildning som alla anställda hos entreprenörer och underentreprenörer ska genomföra. Där får de bland annat information om villkor, kollektivavtal och lagar.

Under den sociala kontroll som Sveaskog utförde av Skogstjanst våren 2011 upptäcktes inga brister. Efter Dagens Arbetes uppgifter om att skogsarbetarna inte fått lönespecifikationer, att de inte vet ifall de betalat skatt, samt att deras kontrakt inte hittas hos den lokala myndigheten i Rumänien, har Sveaskog inlett en extra kontroll av företaget. Det innebär att de begär in dokument som anställningskontrakt och lönespecifikationer från underentreprenören.

I somras anställde Sveaskog 120 ungdomar i skogen. Kan inte Sveaskog anställa även utländsk arbetskraft?

– Det är två parallella saker. Vi vill att fler svenska ungdomar ska välja skogen. Då måste de få komma ut och pröva jobbet i skogen, säger Karin Ericsson.

Men varför kan man inte direktanställa även utländsk arbetskraft?

– Det är klart att vi skulle kunna, men en entreprenör som vi lejer har inte bara Sveaskog som uppdragsgivare i ett geografiskt område. De har en helt annan möjlighet till flexibilitet och att få längd och omfattning på anställningarna, säger Anders Johansson.

Att direktanställa skulle väl eliminera riskerna för att skogsarbetare utnyttjas eller råkar illa ut på Sveaskogs mark?

– Skulle vi se att det här är utbrett då måste vi söka nya vägar, säger Karin Ericsson och tillägger att Sveaskog hela tiden stramar åt sina rutiner.

– Vi jobbar ständigt med de här bitarna, framför allt i upphandlingsfaserna. Vi ska inte behöva upptäcka saker i kontrollerna. Det är innan vi lejer någon som vi ska känna oss säkra, inflikar Anders Johansson.

Tycker ni att er kontroll är tillräcklig?

– Det är en hypotetisk fråga. Jag känner mig trygg med på vilket sätt vi jobbar med frågorna, säger Anders Johansson.

Peter Bergström är besviken på ert gensvar efter att han tipsat om hur en av era entreprenörer har agerat.

– Det är så med säsongsantällningar att både säsongens början och slut kan variera. Vi inväntar förhandlingen mellan GS och företaget. Har företaget gjort fel måste vi påtala det, säger Anders Johansson.

Texten är kompletterad 6 september 2012.

Marie Edholm och Anna Tiberg

Läs mer på samma tema:

Det var 18-årige Adrian Ojocs första resa utanför hemlandet Rumänien. Han drömde om pengarna han skulle tjäna på att plantera tall och gran åt det statliga bolaget Sveaskog. Men mellan Gällivare och Överkalix tog allting slut. (Bilden är ett montage.)     Foto: SCANPIX och ANDREI ASTEFANESEI

Adrians död – ingens ansvar

Guldspadenominerad 2012Fem män från Umbraresti i Rumänien kom till 
Sverige med en dröm. 18-årige Adrian Ojoc var 
en av dem.

  DA nr 7 2012

20 000 kr efter sonens död

Ett och ett halvt år efter trafikolyckan som tog två 
rumänska skogsarbetares liv i norra Sverige har de efterlevande nu fått delar av sin försäkringsersättning.

  Peter Bergström sade upp sig från jobbet som arbetsledare på ett svenskt skogsvårdsbolag. Han anser att de rumänska skogsarbetarna behandlades illa och att Sveaskog borde sluta anlita företaget.  Foto: FREDRIC ALM

Ingen lyssnade när Peter slog larm

Peter Bergström larmade om att rumäner anställda hos en annan av Sveaskogs entreprenörer lurades på pengar. Men Sveaskog 
visade inget större intresse, tycker den förre arbetsledaren. – Om så folk skulle dö skiter de i det. Bara de får sin plant i backen.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktionsmöjligheter och bättre myndighetssamverkan måste till för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Men att strama åt den legala arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv.

Arbets­givaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

2

Alla artiklar om Skuggsamhället

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn? Reportaget finns även inläst.

Gustav Gustafsson med stor pappersrulle

Jakten på en fossilfri chipspåse

Plastens rykte har störtdykt. Suget efter förnybart material ökar och sätter press på förpackningsföretagen. OptiPack i Sunne satsar för att vara med i omställningen.

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Avtal 2020

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Vad är viktigast i avtalsrörelsen? Mejla våra reportrar!

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. En av dem har premiär i Göteborg på fredagskvällen – med industriarbetaren Micke Holm på scenen.

Kängor

Ta hand om kängorna i vinter

Proffset tipsarEtt par läderkängor kan hålla i många år om du sköter dem rätt. Hovets stövelmakare Mark Beabey förklarar vad som krävs för att de ska överleva snö, slask och lera. 

Dagens Arbete skrev om Mark Beabey och hans arbete med hovets drabantstövlar i nummer 1 2016.

”Ärligt talat hade jag nog tröttnat lite”

Vad hände senMark Beabey arbetade som CNC-operatör och tillverkade stövlar till hovets drabanter hemma i källaren.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

”Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag”

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1
Susanna Alakoski. Foto: Lisa Arfwidson

Mormors liv i bomullsfabriken

KVINNORNA I FOKUSFörfattaren Susanna Alakoski visste att hennes mormors liv var en stor, oberättad historia. Ändå tog det henne flera decennier att skriva om de tusentals kvinnor som arbetade i bomullsfabriken.

Ladda ner Dagens Arbete nr 9 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3
Foto: Anders Hansson

Den sista torsken

BildreportagetFotografen Anders Hansson skildrar torskfiskarnas vardag i Östersjön.

Se alla bildreportage

”Det är stort att få göra det lilla”

Vad hände sen?Vi återvänder till Erica Selander, som 2016 drog i gång gympapass i asylboendets idrottshall. Hon träffade Rasha, som blev en vän för livet, men det var ovisst om hon skulle få stanna i Sverige. Läs om hur det gått.

Battlefield 3

När fabriken invaderas av fiender

Industrin i tv-spel.Smältugnar, kraftstationer och maskinverkstäder. Ibland hämtar tv-spelen inspiration från välkända fabriksmiljöer.

Får de tala om vem som är sjuk?

FRÅGA DA | INTEGRITETVad säger GDPR om att en arbetsgivare skickar ut e-post till alla avdelningar på arbetsplatsen med diverse information, exempelvis frånvaro? Juristen Henrik Ask reder ut.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Halkig väg till pengarna

KOLL PÅ | EFTER OLYCKANCyklar du omkull på väg till jobbet? Eller halkar på gångbanan? Du kan ha rätt till ersättning – men reglerna är krångliga.

100 får gå från Lindbäcks

VarselTrähusproducenten Lindbäcks Bygg i Piteå drar ner kapaciteten tillfälligt. Men redan 2021 räknar vd Stefan Lindbäck med att behöva anställa igen.

Varannan ung tycker att jobbet är tungt

ArbetsmiljöUnga industriarbetare har svårare än äldre att säga i från, visar IF Metalls arbetsmiljöundersökning. De tycker att arbetet är tyngre, mer enformigt och känner mer olust inför jobbet än sina äldre jobbarkompisar.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.