”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

Plantans pris

Sveaskog kan inte ta över entreprenörernas arbetsgivaransvar, säger Karin Ericsson, personalchef, och Anders Johansson, personalspecialist på Sveaskog. Foto: OLA HÅKANSSON

Sveaskog trygg med sin kontroll

Statliga Sveaskogs underentreprenör bryter mot kollektivavtalet och utreds för lagbrott. Och ett år efter dödsolyckan har inget av bolagen hjälpt rumänerna att få ut sina svenska försäkringspengar. Ansvaret ligger hos underentreprenören, säger Sveaskog.

Ett drygt år har gått sedan två skogsarbetare som satte plantor på Sveaskogs mark omkom i en trafikolycka i Markitta i Norrbotten. De anhöriga och skadade i Umbraresti i Rumänien har fortfarande inte fått ersättning från den svenska försäkringen.

– Det är väldigt tråkigt att det har tagit så lång tid. Det är beklagligt, säger Anders Johansson, personalspecialist på Sveaskog.

Trots omfattande och, enligt Sveaskog, väldigt öppen kommunikation med underentreprenören Skogstjanst är det först efter Dagens Arbetes frågor som de får veta vad som hänt med de drabbade, att försäkringsfrågan inte är löst. De visste inte heller att ärendet har legat still ända sedan olyckan hände för över ett år sedan. Sveaskog gjorde ingen uppföljning.

– Det har vi inte gjort, men det kommer vi att göra nu, säger Anders Johansson.

Om rumänerna hade varit anställda direkt av Sveaskog, hade de fortfarande väntat på försäkringspengarna?

– Det är en väldigt bra fråga. Jag tror ju inte det, säger Anders Johansson.

Något moraliskt ansvar att aktivt gå in och hjälpa till anser de inte att Sveaskog har.

– Vi kan inte ta över deras arbetsgivaransvar. Vårt ansvar är att se till att vi anlitar seriösa entreprenörer, säger Karin Ericsson, personalchef i Sveaskog.

Sveaskogs ansvar sträcker sig till att kräva att entreprenören lever upp till de lagar och avtal som gäller. Finns där brister som inte rättas till kan Sveaskog säga upp entreprenören eller välja att inte anlita den igen, förklarar Karin Ericsson och Anders Johansson.

Hur säkerställer ni att entreprenörer och underentreprenörer lever upp till era krav?

– Vi har dels en checklista som ska fyllas i innan vi skriver avtal med entreprenören. Den är en del av den leverantörsbedömning som vi gör. De senaste två åren har vi fokuserat på leverantörsbedömningen och utbildat våra kontraktstecknare i att fånga upp signaler, säger Anders Johansson.

Vilken typ av signaler?

– Ekonomiska bedömningar till exempel. Vi tittar på nyckeltal som kan vara vägledande och som kanske innebär att vi undersöker mer.

– Sen gör vi också stickprov i form av sociala kontroller två gånger i varje arbetslag. Då tar vi kontakt med entreprenören och frågar var de jobbar nästa dag. Eller så tittar vi på körschemat från plantskolan för att få reda på var de kan tänkas vara.

Vad går den sociala kontrollen ut på?

– Då jämför vi de namnlistor vi har fått in tidigare och kollar att de stämmer överens med vilka som jobbar på plats. Vi kollar att det inte finns några arbetsmiljörisker eller brister och att de har rätt instruktioner för sitt uppdrag.

Pratar ni med skogsarbetarna om löner och villkor också?

– Inte om avtalsenliga villkor, det gör vi inte. Får vi indikationer om att något inte är okej så har vi möjlighet genom de avtal vi har med entreprenören att ställa krav på verifiering.

Vad betyder det?

– Då kan vi begära in anställningsavtal och så vidare, svarar Karin Ericsson.

Finns det någon anledning till att ni inte pratar med de anställda?

– Den uppgiften, det är ju en arbetsgivarfråga. Vi vill säkerställa mot entreprenören att de följer de avtal vi har. Så vi tar det den vägen i dialog med entreprenören, säger Anders Johansson.

– De ska kunna presentera för oss att det finns avtal och så vidare, säger Karin Ericsson.

Anders Johansson tillägger att checklistan ständigt utvecklas. Men att Sveaskog hellre vill fokusera på att göra bättre upphandlingar för att i förväg säkra att entreprenörerna är seriösa. Sveaskog ska känna förtroende istället för att bli en kontrollerande polismyndighet, förklarar han.

Sveaskog har också infört en interaktiv utbildning som alla anställda hos entreprenörer och underentreprenörer ska genomföra. Där får de bland annat information om villkor, kollektivavtal och lagar.

Under den sociala kontroll som Sveaskog utförde av Skogstjanst våren 2011 upptäcktes inga brister. Efter Dagens Arbetes uppgifter om att skogsarbetarna inte fått lönespecifikationer, att de inte vet ifall de betalat skatt, samt att deras kontrakt inte hittas hos den lokala myndigheten i Rumänien, har Sveaskog inlett en extra kontroll av företaget. Det innebär att de begär in dokument som anställningskontrakt och lönespecifikationer från underentreprenören.

I somras anställde Sveaskog 120 ungdomar i skogen. Kan inte Sveaskog anställa även utländsk arbetskraft?

– Det är två parallella saker. Vi vill att fler svenska ungdomar ska välja skogen. Då måste de få komma ut och pröva jobbet i skogen, säger Karin Ericsson.

Men varför kan man inte direktanställa även utländsk arbetskraft?

– Det är klart att vi skulle kunna, men en entreprenör som vi lejer har inte bara Sveaskog som uppdragsgivare i ett geografiskt område. De har en helt annan möjlighet till flexibilitet och att få längd och omfattning på anställningarna, säger Anders Johansson.

Att direktanställa skulle väl eliminera riskerna för att skogsarbetare utnyttjas eller råkar illa ut på Sveaskogs mark?

– Skulle vi se att det här är utbrett då måste vi söka nya vägar, säger Karin Ericsson och tillägger att Sveaskog hela tiden stramar åt sina rutiner.

– Vi jobbar ständigt med de här bitarna, framför allt i upphandlingsfaserna. Vi ska inte behöva upptäcka saker i kontrollerna. Det är innan vi lejer någon som vi ska känna oss säkra, inflikar Anders Johansson.

Tycker ni att er kontroll är tillräcklig?

– Det är en hypotetisk fråga. Jag känner mig trygg med på vilket sätt vi jobbar med frågorna, säger Anders Johansson.

Peter Bergström är besviken på ert gensvar efter att han tipsat om hur en av era entreprenörer har agerat.

– Det är så med säsongsantällningar att både säsongens början och slut kan variera. Vi inväntar förhandlingen mellan GS och företaget. Har företaget gjort fel måste vi påtala det, säger Anders Johansson.

Texten är kompletterad 6 september 2012.

Läs mer:

Marie Edholm och Anna Tiberg

Läs mer på samma tema:

Det var 18-årige Adrian Ojocs första resa utanför hemlandet Rumänien. Han drömde om pengarna han skulle tjäna på att plantera tall och gran åt det statliga bolaget Sveaskog. Men mellan Gällivare och Överkalix tog allting slut. (Bilden är ett montage.)     Foto: SCANPIX och ANDREI ASTEFANESEI

Adrians död – ingens ansvar

Guldspadenominerad 2012Fem män från Umbraresti i Rumänien kom till 
Sverige med en dröm. 18-årige Adrian Ojoc var 
en av dem.

  DA nr 7 2012

20 000 kr efter sonens död

Ett och ett halvt år efter trafikolyckan som tog två 
rumänska skogsarbetares liv i norra Sverige har de efterlevande nu fått delar av sin försäkringsersättning.

  Peter Bergström sade upp sig från jobbet som arbetsledare på ett svenskt skogsvårdsbolag. Han anser att de rumänska skogsarbetarna behandlades illa och att Sveaskog borde sluta anlita företaget.  Foto: FREDRIC ALM

Ingen lyssnade när Peter slog larm

Peter Bergström larmade om att rumäner anställda hos en annan av Sveaskogs entreprenörer lurades på pengar. Men Sveaskog 
visade inget större intresse, tycker den förre arbetsledaren. – Om så folk skulle dö skiter de i det. Bara de får sin plant i backen.

 

Läs mer från Dagens Arbete:

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Människovärdet står på spel

LEDAREKortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.

Coronakrisen

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

Tryggare med jobb hos bolagen

TRENDBROTT.Länge har många maskinförare varit anställda av entreprenörer som kör för skogsbolagen. Nu startar bolagen återigen egna maskinlag. 

DA granskar skuggsamhället

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

”Vargarna tog mina hästar”

DA MÖTERNorr om Mongoliets huvudstad Ulan Bator, en mil från närmsta granne, bor skogvaktaren Bayaraa i ett hus som han timrat själv. Alla dagar i veckan spanar han efter tjuvhuggare och skogsbränder. Ett jobb med flera risker.

40 000 fotbollsplaner brann upp

Riskfyllt städjobbI somras kämpade Magnus Björk för att stoppa eldens framfart. Nu är han en av alla skogsmaskinförare som fäller miljontals svartbrända stammar. Ett sorgligt arbete som kräver extra säkerhetsrutiner.

Bloggrubrik

Skogsarbetarkamp i Sollefteå

Den globala textilindustrin

Livet bortom lyxen

TextilindustriDet är vi i rika väst som bär märkeskläderna - men de tillverkas i en helt annan miljö. DA:s Marcus Derland och David Lundmark har besökt Mauritius och Madagaskar och berättar om anställda som plötsligt får sparken och migrantjobbare som måste lämna in sina pass.

900 miljoner till gröna jobb

Drygt 5 000 nyanlända och långtidsarbetslösa ska få arbete genom en satsning på gröna jobb. De kommande tre åren lägger regeringen närmare en miljard kronor på projektet.

2

Ordlös bok ska öka säkerheten

SpråkstödHur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

Arbetsmiljöverket rättar säkerhetsbroschyr

I flera år har Arbetsmiljöverkets broschyr om säkert skogsarbete prytts av en man med motorsåg – men utan säkerhetsbyxor. Efter DA:s påpekande är omslaget ändrat.

Här är det farligast att jobba fackligt

Hot, våld, dödsfall, polisräder. Det internationella facket ITUC har rankat 139 länder utifrån hur farligt det är att vara fackligt engagerad. Värst är det i Nordafrika och Mellanöstern, men även några europeiska länder får bottenbetyg.

Rättegången mot Skogsnicke AB

Hovrätten prövar Skogsnickefallet

Sju skogsarbetere från Kamerun fick inte ut sina löner från företaget Skogsnicke. Nu ska fallet tas upp i hovrätten.

Skogsarbetarna får rätt – men inga pengar

Det blir inga pengar för den GS-medlem från Kamerun som tillsamman med sex landsmän stämt skogsbolaget Skogsnicke – trots att tingsrätten slår fast att de har rätt till ersättning. "Det här sätter fingret på ett problem", säger GS ombudsman Magnus Lindberg.

5

Skogsarbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

1

Industrin och integrationen

De tar skogsvägen till jobben

Ett pilotprojekt i Småland som blandar teori, praktik och svenskundervisning för invandrare har blivit en stor framgång. Nu sprids arbetssättet över Sverige.

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”De här partierna är här för att stanna”

De populistiska, invandrarkritiska partierna är här för att stanna, det var en av slutsatserna under en debatt på Migrationsdagen. Över hela Europa har partierna blivit alltmer proffsiga och rent av dugliga att regera.

”Kostnaderna hotar inte välfärden”

Tar de nyanlända våra jobb, hur bidrar de till vår ekonomi, har vi råd med vår flyktingpolitik, som kostade 50 miljarder i fjol? DA ställde frågorna till migrationsforskaren Joakim Ruist. På den senaste svarar han: "Det är mycket pengar, men ändå långt ifrån några summor som kan förändra välfärdsmodellen."

”Äntligen måste migrationen ses som en möjlighet”

Flyktingkrisen i har både i Sverige och EU framställts som en dyr börda som kostar. Men den har ökat tillväxten och visat att det finns alternativ till åtstramningspolitiken, säger professor Peo Hansen. Han hävdar att EU:s flyktingsamarbete inte alls handlar om mänskliga rättigheter.

Röster från Migrationsdagen

”Det händer så mycket så fort och vi kan bara tyda möjliga utvecklingar” Här samlar vi röster från den pågående migrationsdagen. Följ med!

DA anordnar heldag om migration

Följ med i rapporteringen från vår heldag om migration, en av våra verkliga ödesfrågor. Dagens Arbete anordnar konferensen tillsammans med Institutet för framtidsstudier och tidningen Forskning & Framsteg.

2

Migrationen och den svenska modellen

”Sänkta löner fel väg att gå”

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1

”Vi behöver sänka timkostnaden”

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

2

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

Gästkrönika"Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?", skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

GästkrönikaVad står egentligen uttrycket "Svenska modellen" för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

7
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.