Beskedet: Senior backar om metylenklorid
Ändrar sina planer Ska använda ny teknik ”Kämpat för det här i två år”
Publicerad 2013-01-22, 09:42 Uppdaterad 2015-02-09, 11:15
När Elitfönster varslade 75 anställda hade närmare 100 arbetskamrater redan gått hem i det tysta. Visstids- jobben försvinner utan att märkas i varselstatistiken.
Källa: SCB
Visstid kan bli fast jobb
Källa: Arbets förmedlingen
Kurvan har pekat uppåt i många år – de tillfälliga jobben blir allt fler. Allra vanligast är det inom hotell- och restaurangnäringen, men även tillverkningsindustrin har ökat andelen tillfälligt anställda. Men nu sjunker nivån igen, precis som vid krisen 2008. Tredje kvartalet 2011 hade 9 procent av alla anställda i tillverkningsindustrin ett tillfälligt jobb. Ett år senare var de knappt 8 procent.
När produktionen sjunker försvinner de tillfälligt anställda. Först därefter kommer varslen, och tidningsrubrikerna.
– Vi har dragit ner beläggningen successivt och sett erfarna visstidsanställda tvingas gå. Det är ungefär 100 i hela koncernen som har försvunnit utan att det märks i media.
Annika Nicklasson är klubbordförande på Elitfönster i Vetlanda. I slutet av november varslade företaget 75 anställda, varav 25 i Vetlanda.
– Det känns som att nu jäklar är det allvar, fast det är lika allvarligt att 25 visstidsanställda försvinner.
Ett gummiband, så beskriver hon de tillfälliga anställningarna. Något som företagen kan dra ut när det behövs och släppa efter på när trycket sjunker.
Gunilla Holmström började som praktikant på Elitfönster och fick sen en visstidsanställning i november 2011.
– Yes! Jag var överlycklig. Det går inte att beskriva, det var så härligt för självkänslan.
Gunilla sträcker på sig när hon berättar och ögonen glittrar.
Hon hade tvingats byta karriär sent i livet. Efter 36 år på Åhléns varuhus i Vetlanda var hon i chock. Att det skulle gå så långt att det lades ner hade hon aldrig kunnat tro. Men där stod hon efter nyåret 2010, snart 60 år, och skulle hitta både tron på sig själv och ett nytt jobb. Det var tufft.
Hon som aldrig ens hade funderat på ett jobb i industrin gick en träteknisk utbildning, praktiserade på Elitfönster och stortrivdes.
– I början var jag väldigt rädd för alla maskiner, men sen efter ett tag tyckte jag att det var roligt. Så här i efterhand har det varit jättekul att byta jobb.
Efter praktiken gick hon utan jobb en stund, så när hon erbjöds en anställning på visstid kändes det som högsta vinsten. I bakhuvudet har hon hela tiden vetat att hon när som helst kunde få beskedet att anställningen inte skulle fortsätta. Men hon blev kvar och i oktober 2012 fick hon fast jobb.
– Det var en trygghet, även om jag var sist anställd. Det där lilla känns i alla fall; att man är fast.
Samtidigt såg hon hur arbetskamrater med visstid försvann en efter en i takt med att produktionen drogs ner. Den första december var ingen av dem kvar.
Gunilla hann vara fast anställd i knappt två månader innan varslet kom. I slutet av januari går hon hem. Men hon känner sig bättre rustad den här gången än sist.
– Jag har min återanställningsrätt så jag hoppas på att få komma tillbaka. Det ser ju oftast bättre ut på vårkanten för fönsterföretagen. Och jag har sagt åt min arbetsledare att inte glömma bort att jag är flexibel. Jag kan jobba på flera olika avdelningar.