Industriarbetarnas tidning

”Aldrig att jag jobbar på fabrik igen”

12 februari, 2013

Skrivet av Charlie Olofsson

”Du förstår inte svenska.” Så sa chefen till Lidija Babic. Orden fick stor betydelse och samtidigt ingen betydelse alls. – Jag borde haft en bandspelare i fickan.

Lidija Babic hade arbetskläderna på sig och skulle snart gå på kvällsskiftet. Det var i alla fall vad hon trodde den där novemberdagen för drygt två år sedan. När personalchefen på ABB kom fram i korridoren fick hon plötsligt veta att hon skulle sluta. En ny person hade anställts på hennes plats och han skulle börja samma dag.
I stället för att gå på sitt skift fick Lidija cykla till Adeccos kontor i centrala Västerås. Tankarna snurrade i huvudet. I 10 år har hon övat glosor och grammatik. Dag för dag har hon lärt sig nya ord, sagt fel, blivit rättad.
– Jag kanske inte pratar vanlig svenska, men visst kan jag. Jag vet att jag kan, säger hon när vi träffas hemma i Västerås.
När Lidijas man frågade varför hon inte fick jobba kvar på fabriken, svarade hon att hon inte visste. Hon höll personalchefens ord för sig själv.

Under de första åren i Sverige jobbade Lidija på bageri. Hon berättar om kollegan som fick rycka in som tolk eftersom hon inte förstod vad chefen sa.
– Det var någonting med dialekten. Min kollega pratade också bara svenska, men vi hade lärt oss att förstå varandra, säger hon när vi träffas hemma i villan i Västerås.
När Lidija fick jobbet på ABB kändes språkförbistringarna på bageriet avlägsna. De var tio personer i hennes arbetslag och jobbade två timmar på varje station. Någonstans i sista led blev apparaten på bandet en slags elmätare, men det spelade egentligen inte så stor roll. Lidija satte fast sin del och tryckte på knappen. Apparaten på bandet gled vidare.
Hon tyckte om sitt jobb även om hon egentligen var överkvalificerad.  Lidija är utbildad CNC-operatör men på ABB arbetade hon med montering på rullande band. När hon berättar om sina arbetsuppgifter kan hon inte hålla sig för skratt. Hon gjorde samma moment hundratals gånger om dagen.
– Det behövdes inget språk överhuvudtaget. Jag trodde inte ens att sådana jobb fanns längre, säger hon.

Att arbetsuppgifterna inte motsvarade hennes utbildning spelade ingen roll. Hon trivdes i arbetsgruppen och hade fått in en fot på företaget. Hon hoppades att hon skulle få göra mer kvalificerade uppgifter längre fram men så fick företaget en ny personalchef och förhoppningarna avbröts abrupt.

Jag grät och bad om en förklaring, men han verkade mest vilja att jag skulle gå.

Lidija var upprörd när hon kom fram till Adeccos huvudkontor. Hon berättade för sin chef där vad chefen på ABB hade sagt.
– Jag grät och bad om en förklaring, men han verkade mest vilja att jag skulle gå, säger hon.
Samma dag som hon blev av med sitt jobb hos ABB sa Adecco upp henne på grund av arbetsbrist. Att hon hade kontrakt på ett år betydde ingenting.

Lidija beskriver månaderna efter uppsägningen som en av de värsta uppförsbackarna i sitt liv.

Jag brukar alltid säga till min son att man måste kämpa. Vad skulle jag säga nu? Vad får man egentligen för all kamp?

– Jag brukar alltid säga till min son att man måste kämpa. Vad skulle jag säga nu? Vad får man egentligen för all kamp?
Hon berättar att hon vid något tillfälle tänkte att det kanske var lika bra att ”sätta sig med armarna i kors och vänta på socialen”. Så här i efterhand tror hon ändå att det var kampen som höll henne flytande.
– Jag ville visa att jag hade rätt. Det var det som drev mig, säger hon och pekar på papprena som ligger utspridda hemma på soffan: Anställningskontraktet, uppsägningen och diskrimineringsanmälan.

Lidija anmälde först ABB och sedan Adecco till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Dagens Arbetes granskning visar att många ärenden får läggas ner eftersom ord står mot ord. Så blev det med Lidijas anmälan mot ABB. Det är bara hon och personalchefen som vet vad som sades där i korridoren. Kenneth Strandh var förhandlare på IF Metall när Lidija anmälde Adecco. Han tycker att företagets agerande rimmar illa med arbetsgivaransvaret.
– Jag tycker att det var skamligt av dem att göra sig av med henne på det sättet. De borde ha varit ett stöd och kunde åtminstone gjort sitt yttersta för att hitta ett annat jobb till henne, säger han.
Adeccos jurist Pär Grip tycker att företaget har bra rutiner för hur misstänkt diskriminering ska hanteras.
– Vi ska alltid ta ett samtal med arbetstagaren och höra vad som hänt. Sedan tar vi kontakt med kundföretaget och berättar hur arbetstagaren upplever situationen, säger han.
Lidija Babic blev uppsagd under samma möte som hon berättade att hon blivit diskriminerad. Hur rimmar det med era rutiner?
– Vår uppfattning var och är att vi hade arbetsbrist. Den situationen hade inte förändrats av vad som hade hänt ute hos kunden. Det är inte heller diskriminering bara för att någon påstår det.

Trots att Adecco inte tycker att de gjorde något fel när de sparkade Lidija erbjöd de henne ekonomisk kompensation på 2 500 kronor, men Lidija tackade nej.
– Vad skulle jag göra med det? Det var löjligt. Jag ville ha mitt jobb tillbaka, säger hon.
Efter det lade facket ner ärendet. Lidija kunde ha gjort en ny anmälan och låtit DO pröva fallet, men hon orkade inte dra allt ett varv till. När vi träffas har hon tankarna på annat håll. I vardagsrummet sprider sig tonerna från en sitar. På datorn glider en segelbåt fram över knallblått vatten. Lidija scrollar snabbt bland bilder på stränder och hotellrum. Musiken rullar i bakgrunden medan hon öppnar programmet där hon jobbar med sin webbsida. Belgrad har ett fantastiskt nattliv, men det är Albanien som är framtidens turistmål, förklarar hon.

Innan hon kom till Sverige drev hon en resebyrå och snart är cirkeln sluten. Hon håller på att starta företag och ska sälja paketresor till länderna öster om Adriatiska havet.
– Det här är någonting som jag verkligen älskar. Jag kan visa andra någonting som de inte skulle hittat på egen hand, säger hon.

Aldrig att jag jobbar på fabrik igen och aldrig på bemanningsföretag. Inte efter allt det här.

– Aldrig att jag jobbar på fabrik igen och aldrig på bemanningsföretag. Inte efter allt det här.
Lidija har accepterat att hon aldrig kan bevisa att hon fick sluta på ABB på grund av sitt språk, men hon kan fortfarande inte förstå att kontraktet hos Adecco var gjort av luft.
– Varför ska man ens skriva ett kontrakt om det inte gäller? Det är hemskt att facket har gått med på ett sådant avtal, säger hon.
Hon tycker att det är viktigt att anmäla diskriminering även om det är få som får rätt. Det är viktigt för ens egen skull. Om man lägger sig har man accepterat att man inte har något värde.
– Sådant här kan bryta ner människor. Många är nog rädda att de inte ska få andra jobb. De blir tysta.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Skyddsombudens dag DA uppmärksammar dem som värnar om din arbetsmiljö

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.