Den som blir dömd för att ha orsakat någons död på jobbet kan räkna med att få ett lindrigt straff. 60 dagsböter och villkorlig dom är genomsnittet – ett straff man också kan få för att exempelvis fildela eller stjäla en mobil.
Detta innebär straffen
- Vållande till annans död är ett brott som innebär att man orsakat någons död på grund av oaktsamhet, till exempel slarv med arbetsmiljö och säkerhet.
- Dagsböter består av två delar: Antalet (30–150 stycken), som bestäms av hur allvarligt domstolen tycker att brottet är, och beloppet, som anpassas efter den dömdes inkomst.
- Villkorlig dom betyder att brottet skulle ha kunnat ge fängelse. Begår man nya brott inom två år kan den villkorliga domen omvandlas till ett hårdare straff.
- Företagsbot innebär att företaget ges böter i stället för att en enskild person straffas. Summan kan vara från 5 000 kronor till 10 miljoner kronor.
När någon dör i en olycka på sitt jobb kan den som är ansvarig för arbetsmiljön dömas för vållande till annans död. Straffet är böter eller fängelse i högst två år, eller högst sex år om brottet räknas som grovt. Hittills har ingen i Sverige dömts till fängelse – straffen ligger istället långt ner på skalan. Genomsnittet är 60 dagsböter och villkorlig dom under de senaste tio åren.
Samma straff fick en nittonåring som tog en kamera och en mobiltelefon ur ett tält på Peace and love-festivalen i Borlänge. Straffet gavs också en man som köpte fem damcyklar som visade sig vara stulna. Även en kvinna som inte scannade in matvaror fick 60 dagböter och villkorlig dom. Liksom en kvinna som fildelade 26 000 låtar.
I Sverige dör ungefär en person i veckan på sitt jobb. Varje dödsfall leder till allvarliga konsekvenser för familj, kollegor, vänner och arbetsgivare, men få av fallen leder till att någon hålls ansvarig för det som hänt. DA:s sammanställning visar att 35 arbetsrelaterade dödsolyckor slutat i fällande dom de senaste tio åren. Den som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön är alltid företagets vd, men jobbet kan också delegeras till en arbetsledare eller platschef.
Att kunna bevisa vem som haft ansvar för arbetsmiljön, samt se om det finns ett samband mellan personens bristande arbetsmiljöarbete och dödsolyckan är ofta det svåra i rättegångarna. Det tar dessutom lång tid från att olyckan har hänt till att rättegången hålls – i genomsnitt tre år. Preskriptionstiden för vållade till annans död är fem år. Ofta tar domstolen hänsyn till att det har gått lång tid mellan händelsen och rättegången, vilket gör att straffnivåerna kan sänkas ytterligare.
Så gjordes undersökningen
- DA har granskat alla domar som sammanställts av Arbetsmiljöverket åren 2004–2013, där arbetstagare dött på jobbet. Listan har kompletterats med hjälp av Åklagarmyndigheten, samt Infotorgs och Infosocs rättsdatabaser.
- DA har också sökt i nyhetsarkiv för att hitta rättsfall som fallit bort i Arbetsmiljöverkets sammanställningar. Utifrån materialet har genomsnittliga straff och böter räknats ut.
Andra brott som straffats med villkorlig dom och 60 dagsböter:
Försökte hjälpa sin kompis att sälja en stulen sadel
Förfalskade lärares underskrift för att få studiestöd
Beställde varor på nätet för 1 200 kronor i sin sons namn
Tog kläder från butiker i galleria
Fildelade 26 000 låtar på nätet
Slog granne efter gräl om oljud
Par tog springnota efter hotellvistelse
Fyllde kundvagn på Gekås och gick ut
Stal kopparledning på nedlagt slakteri
Körde för fort och visade falskt körkort
Tog mobiltelefon och kamera ur tält på festival
Ljög att han blivit misshandlad
Köpte fem damcyklar som visade sig vara stulna
Stal plånbok under gudstjänst
Förfalskade receptblanketter
Matade inte in varor i sjävscanningsapparaten på stormarknad