Industriarbetarnas tidning

Så straffas företag vid dödsolyckor

15 april, 2014

Skrivet av Kajsa Nilsson

Företagen betalar i snitt 1,3 miljoner kronor i böter. Räknat på genomsnittsomsättningen motsvarar det 0,05 procent.

Så gjordes undersökningen

  • Dagens Arbete har sammanställt alla företagsböter som dömts för vållande till annans död i arbetsolycka åren 2004 till 2013.
  • Bötesbeloppen har jämförts med företagens omsättning året innan domen föll. Många av de dömda företagen ingår i stora multinationella koncerner, men i de fallen har bara siffror från den svenska verksamheten använts. Informationen är hämtad från Retriever.

Företagsbot är en böter som kan ges företag när de begår brott inom verksamheten, till exempel bryter mot regler om arbetsmiljö. Som lagstiftningen ser ut i dag baseras inte boten på företagets ekonomiska situation. Beloppet som kan dömas är 5 000 kronor till 10 miljoner kronor, och avgörs av vilket typ av brott företaget döms för. Åklagarnas riktlinjer är att en dödsolycka på jobbet ska leda till minst
1 miljon kronor i företagsbot, oavsett vad företaget tjänar. Det kan jämföras med det personliga straffet dagsböter som till skillnad från företagsboten baseras både på hur allvarligt brottet är och den dömdes ekonomi.

DA:s sammanställning visar att snittsumman som dömts för dödsolyckor de senaste tio åren är 1,3 miljoner. Jämför man boten med företagens omsättning motsvarar den i genomsnitt 0,05 procent.

Dömda för vållande till annans död på jobbet:

 2004–2008: 18 domar

  • Personligt ansvar: 14 (78 %)
  • Personligt ansvar och företagsbot: 3 (17 %)
  • Bara företagsbot: 1 (5 %)

2009–2013: 17 domar

  • Personligt ansvar: 3 (18 %)
  • Personligt ansvar och företagsbot: 5 (29 %)
  • Bara företagsbot: 9 (53 %)


Läs alla artiklar i granskningen:

”Summan spelar ingen roll för företagen”
Politikerna svarar – ska straffet för arbetsmiljöbrott skärpas?

Du läser nu artikel 2 av 5 på temat Arbetsmiljöbrott

Orsaka dödsolycka – inte värre än att stjäla mobil

15 april, 2014

Skrivet av Kajsa Nilsson

Den som blir dömd för att ha orsakat någons död på jobbet kan räkna med att få ett lindrigt straff. 60 dagsböter och villkorlig dom är genomsnittet – ett straff man också kan få för att exempelvis fildela eller stjäla en mobil.

Detta innebär straffen

  • Vållande till annans död är ett brott som innebär att man orsakat någons död på grund av oaktsamhet, till exempel slarv med arbetsmiljö och säkerhet.
  • Dagsböter består av två delar: Antalet (30–150 stycken), som bestäms av hur allvarligt domstolen tycker att brottet är, och beloppet, som anpassas efter den dömdes inkomst.
  • Villkorlig dom betyder att brottet skulle ha kunnat ge fängelse. Begår man nya brott inom två år kan den villkorliga domen omvandlas till ett hårdare straff.
  • Företagsbot innebär att företaget ges böter i stället för att en enskild person straffas. Summan kan vara från 5 000 kronor till 10 miljoner kronor.

När någon dör i en olycka på sitt jobb kan den som är ansvarig för arbetsmiljön dömas för vållande till annans död. Straffet är böter eller fängelse i högst två år, eller högst sex år om brottet räknas som grovt. Hittills har ingen i Sverige dömts till fängelse – straffen ligger istället långt ner på skalan. Genomsnittet är 60 dagsböter och villkorlig dom under de senaste tio åren.

Samma straff fick en nittonåring som tog en kamera och en mobiltelefon ur ett tält på Peace and love-festivalen i Borlänge. Straffet gavs också en man som köpte fem damcyklar som visade sig vara stulna. Även en kvinna som inte scannade in matvaror fick 60 dagböter och villkorlig dom. Liksom en kvinna som fildelade 26 000 låtar.

I Sverige dör ungefär en person i veckan på sitt jobb. Varje dödsfall leder till allvarliga konsekvenser för familj, kollegor, vänner och arbetsgivare, men få av fallen leder till att någon hålls ansvarig för det som hänt. DA:s sammanställning visar att 35 arbetsrelaterade dödsolyckor slutat i fällande dom de senaste tio åren. Den som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön är alltid företagets vd, men jobbet kan också delegeras till en arbetsledare eller platschef.

Att kunna bevisa vem som haft ansvar för arbetsmiljön, samt se om det finns ett samband mellan personens bristande arbetsmiljöarbete och dödsolyckan är ofta det svåra i rättegångarna. Det tar dessutom lång tid från att olyckan har hänt till att rättegången hålls – i genomsnitt tre år. Preskriptionstiden för vållade till annans död är fem år. Ofta tar domstolen hänsyn till att det har gått lång tid mellan händelsen och rättegången, vilket gör att straffnivåerna kan sänkas ytterligare.

Så gjordes undersökningen

  • DA har granskat alla domar som sammanställts av Arbetsmiljöverket åren 2004–2013, där arbetstagare dött på jobbet. Listan har kompletterats med hjälp av Åklagarmyndigheten, samt Infotorgs och Infosocs rättsdatabaser.
  • DA har också sökt i nyhetsarkiv för att hitta rättsfall som fallit bort i Arbetsmiljöverkets sammanställningar. Utifrån materialet har genomsnittliga straff och böter räknats ut.

 

Andra brott som straffats med villkorlig dom och 60 dagsböter:

Försökte hjälpa sin kompis att sälja en stulen sadel

Förfalskade lärares underskrift för att få studiestöd

Beställde varor på nätet för 1 200 kronor i sin sons namn

Tog kläder från butiker i galleria

Fildelade 26 000 låtar på nätet

Slog granne efter gräl om oljud

Par tog springnota efter hotellvistelse

Fyllde kundvagn på Gekås och gick ut

Stal kopparledning på nedlagt slakteri

Körde för fort och visade falskt körkort

Tog mobiltelefon och kamera ur tält på festival

Ljög att han blivit misshandlad

Köpte fem damcyklar som visade sig vara stulna

Stal plånbok under gudstjänst

Förfalskade receptblanketter

Matade inte in varor i sjävscanningsapparaten på stormarknad

Läs alla artiklar i granskningen:

Kriminologen: ”Väldigt milt straff för så grovt brott”
Politikerna svarar – ska straffet för arbetsmiljöbrott skärpas?

 

Du läser nu artikel 3 av 5 på temat Arbetsmiljöbrott

”Summan spelar ingen roll för företagen”

15 april, 2014

Skrivet av Kajsa Nilsson

Företagsbot är en vanlig påföljd när någon dör på sitt jobb. Åsikterna om det går isär. Vissa tycker att boten är ett mer rättvist straff än det personliga ansvaret, medan andra menar att den tar udden ur allvaret att bryta mot arbetsmiljöbestämmelserna.

Ett av företagen som dömts till företagsbot är SCA Hygiene Products, som förra året fick böta 1,5 miljoner kronor för en dödsolycka på pappersbruket i Lilla Edet 2009. Då klämdes en 38-årig maskinoperatör till döds när hon skulle justera knivarna på en konverteringsmaskin. Jämfört med företagets omsättning på 9,8 miljarder, var boten 0,015 procent. Det innebär den hade motsvarat 15 öre om omsättningen var 1 000 kronor.

Kriminologen Janne Flyghed tror inte att böterna påverkar de stora företagen ekonomiskt. Han menar att de istället fungerar genom att ge företagen dålig publicitet.

– Ibland får man en känsla av att vissa ställer hur mycket det kostar att höja säkerheten mot hur mycket det kostar att få en bot, och är boten låg så struntar man i säkerheten.

Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem säger att det är bra att reglerna kring företagsbot breddades 2006, för att göra det möjligt att driva fler arbetsmiljömål till domstol.

– De nya reglerna är oerhört bra. Ofta känns det också bättre att rikta talan mot hela företaget, istället för att anklaga till exempel en stackars arbetsledare, säger han.

Botens storlek menar han har mindre betydelse.

– Det är förenklat att bara titta på storleken, om det är en seriös verksamhet blir boten ändå träffande. Summan spelar ingen roll för de här företagen, däremot blir badwilleffekten enorm, säger han.

LO:s ombudsman Christina Järnstedt tycker att det är viktigt att åklagarna inte struntar i att utreda det personliga ansvaret.

– Det är en rättvisesak gentemot familj och arbetskamrater. Man måste ta reda på vad eller vem det är som har brustit, och ställa de ansvariga inför fakta.

Läs alla artiklar i granskningen:

 

Företagsbot allt vanligare även vid dödsolyckor
Politikerna svarar – ska straffet för arbetsmiljöbrott skärpas?

Du läser nu artikel 4 av 5 på temat Arbetsmiljöbrott

Kriminologen: ”Väldigt milt straff för så grovt brott”

15 april, 2014

Skrivet av KAJSA NILSSON

Lindriga straff och få som döms blir ofta följden när någon dött i en olycka på sitt jobb. DA:s granskning visar att genomsnittstraffet för vållande till annans död i arbetsolycka är 60 dagsböter och villkorlig dom.

Det betyder orden

  • Dagsböter består av två delar: Antalet (30–150 stycken) som bestäms av hur allvarligt domstolen tycker att brottet är, och beloppet som anpassas efter den dömdes inkomst.
  • Villkorlig dom betyder att brottet skulle ha kunnat ge fängelse. Begår man nya brott inom två år kan den villkorliga domen omvandlas till ett hårdare straff.
  • Företagsbot innebär att företaget ges böter i stället för att en enskild person straffas. Summan kan vara från 5 000 kronor till 10 miljoner kronor.
  • Vållande till annans död är ett brott som innebär att man orsakat någons död på grund av oaktsamhet, till exempel slarv med arbetsmiljö och säkerhet. Straffskalan är böter eller fängelse i två år, eller högst sex år om brottet är grovt.

– Man brukar prata om proportionalitetsprincipen, att straffet ska vara i proportion till brottet. Jag tycker att det låter som väldigt milda straff för så pass grova brott, säger kriminologen Janne Flyghed. Han jämför straffet med det man kan få för en lindrig misshandel.

Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem håller inte med honom.

– En villkorlig dom kan vara förödande för karriären. Visst kan man argumentera för att böterna skulle kunna vara högre, men summorna är egentligen inte det viktiga. Det är badwill-effekten som är kännbar, de här personerna vill inte ha dålig publicitet, säger han.

En av anledningarna till att straffen för arbetsmiljöbrott blir låga, kan vara för att de som döms inte passar in i en traditionell bild av brott och brottslingar.

– Jag kan sticka ut hakan och säga att det finns möjligheter för de åtalade att komma med undanflykter i de här fallen. Domstolen är mottaglig för deras invändningar, säger Sven-Erik Alhem.

– Vi är inte ute efter att sätta seriösa arbetsgivare i fängelse men vi kräver nolltolerans för dödsolyckor i arbetslivet, säger LO:s ombudsman Christina Järnstedt.

Hon förespråkar en skärpning av lagstiftningen eftersom dåligt utredda arbetsplatsolyckor gör det svårare att förebygga nya olyckor. Mer resurser och utbildning till yrkesinspektion, polis och åklagare tror hon är det bästa verktyget för att förhindra dödsolyckor på jobbet.

Dömda för vållande till annans död på jobbet 2004–2008: 18 domar

  • Personligt ansvar: 14 (78 %)
  • Personligt ansvar och företagsbot: 3 (17 %)
  • Bara företagsbot: 1 (5 %)

2009–2013: 17 domar

  • Personligt ansvar: 3 (18 %)
  • Personligt ansvar och företagsbot: 5 (29 %)
  • Bara företagsbot: 9 (53 %)

 

Du läser nu artikel 5 av 5 på temat Arbetsmiljöbrott

Politikerna svarar: ska straffet för arbetsmiljöbrott skärpas?

15 april, 2014

Skrivet av KAJSA NILSSON

Val 2014

Johan Linander, Centerpartiet: – Generellt är det ett problem att domstolarna dömer i den nedre delen av straffskalan. Vi vill också se att polisen blir bättre på att utreda de här brotten. När det kommer till företagsbot vill vi att den ska baseras på företagens ekonomi – den ska vara lika kännbar för ett stort som ett litet företag.

Ismail Khamil, Folkpartiet:
– Vi har alltid hävdat att straffen för arbetsmiljöbrott måste skärpas. Bra arbetsklimat är viktigt för alla, det gynnar både tillväxten och arbetstagarna. Arbetsmiljö handlar inte bara om olyckor utan också psykosociala risker med till exempel mobbning bland de anställda.

 Penilla Gunther, Kristdemokraterna:
– Jag tycker att det är viktigt att poängtera att arbetsmiljöbrott kan handla om både fysiska och psykosociala skador som kan anses vara vållande till annans död. Jag tror att det vore klokt att se över straffnivåerna – är brottet grovt bör det kunna gå att döma till fängelse.

Katarina Brännström, Moderaterna:
– Man ska aldrig behöva riskera livet på jobbet. Av någon anledning dömer domstolarna i den nedre delen av straffskalan både när det gäller arbetsmiljöbrott och många andra brott. Det är synd, domstolarna måste ändra praxis och börja utnyttja hela straffskalan.

 

Mehmet Kaplan, Miljöpartiet:
– Nu har riksdagen beslutat om en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet, vilket är ett jätteviktigt första steg. Om det behövs är vi inte främmande för en straffskärpning. Det är ett av många sätt man kan arbeta på för att arbetsmiljön ska tas på större allvar.

 Raimo Pärssinen, Socialdemokraterna:
Det är förvånande att straffen är så låga, de här brotten måste få högre prioritet. Med hjälp av specialiserade poliser kan vi få bättre utredningar och fler fällande domar. Nollvisionen är ett steg i rätt riktning, men vi måste byta regering om något ska bli gjort.

 

 

Mattias Karlsson, Sverigedemokraterna:
Vi utesluter inte en skärpning av straffen. Vi står bakom nollvisionen om dödsolyckor i arbetslivet, och om en straffskärpning behövs för att förhindra att folk dör på sitt jobb är vi inte främmande för det.
Lena Olsson, Vänsterpartiet: Vi är inte främmande för att sätta ner foten och höja straffen, men först måste vi se till att utredningarna från olycksplatserna blir bättre. Det finns brister i polisens kunskap om arbetsmiljöbrott. Blir inte utredningarna bättre hjälper det inte att skärpa straffen.