Företagsbot är en vanlig påföljd när någon dör på sitt jobb. Åsikterna om det går isär. Vissa tycker att boten är ett mer rättvist straff än det personliga ansvaret, medan andra menar att den tar udden ur allvaret att bryta mot arbetsmiljöbestämmelserna.
Ett av företagen som dömts till företagsbot är SCA Hygiene Products, som förra året fick böta 1,5 miljoner kronor för en dödsolycka på pappersbruket i Lilla Edet 2009. Då klämdes en 38-årig maskinoperatör till döds när hon skulle justera knivarna på en konverteringsmaskin. Jämfört med företagets omsättning på 9,8 miljarder, var boten 0,015 procent. Det innebär den hade motsvarat 15 öre om omsättningen var 1 000 kronor.
Kriminologen Janne Flyghed tror inte att böterna påverkar de stora företagen ekonomiskt. Han menar att de istället fungerar genom att ge företagen dålig publicitet.
– Ibland får man en känsla av att vissa ställer hur mycket det kostar att höja säkerheten mot hur mycket det kostar att få en bot, och är boten låg så struntar man i säkerheten.
Rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem säger att det är bra att reglerna kring företagsbot breddades 2006, för att göra det möjligt att driva fler arbetsmiljömål till domstol.
– De nya reglerna är oerhört bra. Ofta känns det också bättre att rikta talan mot hela företaget, istället för att anklaga till exempel en stackars arbetsledare, säger han.
Botens storlek menar han har mindre betydelse.
– Det är förenklat att bara titta på storleken, om det är en seriös verksamhet blir boten ändå träffande. Summan spelar ingen roll för de här företagen, däremot blir badwilleffekten enorm, säger han.
LO:s ombudsman Christina Järnstedt tycker att det är viktigt att åklagarna inte struntar i att utreda det personliga ansvaret.
– Det är en rättvisesak gentemot familj och arbetskamrater. Man måste ta reda på vad eller vem det är som har brustit, och ställa de ansvariga inför fakta.