”Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet”

DA DEBATTVi kan nästan dagligen läsa om hur digitaliseringen sveper in över bransch efter bransch och slår sönder etablerade verksamheter. Jobb som igår var självklara delar av vårt samhälle försvinner snabbt.

Börsmäklaren ersätts av en robot, journalisten utmanas av gratis information, redovisningskonsulten automatiseras och så vidare. Listan på yrken som förändras eller försvinner kan göras lång. Enligt rapporten ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år” från Stiftelsen för Strategisk Forskning kan så mycket som 46 procent av tjänstejobben i Sverige försvinna.

Det är en utveckling som påminner om den som tidigare svepte över jordbruket när det mekaniserades eller när industrin automatiserades. Då ersattes gamla jobb av nya genom framväxten av nya branscher. För samhället i stort innebar förändringen en uppgradering och ett allt högre välstånd, även om den på individnivå naturligtvis kunde vara smärtsam. Är det annorlunda nu?

Det finns gott om företrädare för argumentet att det ordnar sig som vid tidigare strukturomvandlingar. Ett exempel på att de kan ha rätt är uppgiften från Stockholms Handelskammare att programmerare nu är den största yrkesgruppen i Stockholm. Men andra menar att det faktiskt är annorlunda den här gången eftersom nya innovationer inte tycks leda till tillräcklig framväxt av nya jobb.

Svaret på om det är annorlunda nu eller inte ges inte av någon naturlag. Svaret blir en konsekvens av vad vi gör för att tackla den förändring som vi möter. Det är dags att packa väskan och börja vår gemensamma upptäcktsresa i en värld som digitaliseras allt mer. Vad krävs för att det ska bli en lyckad upptäcktsresa?

För att tillhöra morgondagens vinnare måste ledare i tjänsteföretag tänka om – dagens verksamheter och affärsmodeller är inte framtidens lösningar. Det innebär att den största och viktigaste ledarskapsutmaningen är att skapa förutsättningar för innovation. Att skapa innovationskraft!

Det lyfts ofta fram att kunden är den viktigaste källan till innovation. Vi håller med. Men ska vi lyckas ta fram nya innovationer och affärsmodeller måste vi i högre grad än idag frigöra skaparkraften hos de många människorna i våra organisationer. Det är nyckeln till om vi ska kunna skapa förutsättningar för innovation.

Vi måste tillåta och uppmuntra till experimenterande. Vi måste acceptera och förlåta misslyckanden, mer än vad som många gånger är fallet idag. Vi måste tänka långsiktigt om hur våra medarbetare och kollegor kan bidra till innovation. Vi ska tjäna pengar imorgon, inte bara idag.  Vi måste därför ha tålamod och inse att vår gemensamma upptäcktsresa inte alltid går spikrak. Vi behöver inse att återvändsgränder och snedsteg bidrar till att vi lär oss mer.

Det bästa är att innovationskraft ökar av sig själv när ledarskapet har skapat den rätta jordmånen. För att komma igång i innovationsloopen är ett bra första steg att samla organisationen och göra en nulägesanalys. Och då är det avgörande att se sanningen i vitögat och våga ställa sig frågan: Är vår verksamhet verkligen på rätt väg in i framtiden? Sedan har vi människor behov av att känna mål och mening i allt vad vi gör och därför behövs en vision som beskriver ett önskat framtidsläge. I ett tredje steg är det dags att gå från ord till handling, att konkret börja testa idéer i verkligheten. För att hålla tempot uppe är det angeläget att regelbundet utvärdera förnyelsen med nyckeltal som är anpassade till det som ska uppnås. Nästa steg i innovationsloopen är att dra lärdomar, ompröva och justera färdriktningen genom nya mål.

Ingen kan förutse framtiden, men det är upp till varje företag att välja hur man går framtiden till mötes. Ledare som ser att marknaden förändras, som utnyttjar teknikens möjligheter och som framförallt tar till vara potentialen hos människorna i organisationen kan alltid möta framtiden med tillförsikt.

Mattias Axelson, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm
Dan Brännström, generalsekreterare i FAR