Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Robotiseringen av arbetslivet

”Skolan måste utbilda för det nya samhället”

DA DebattRobotisering och automation – är det ett hot mot jobben? Mänskligheten har alltid automatiserat och förenklat sysslor, åtminstone sedan civilisationen uppstod. Automation har oftast applicerats på arbetsuppgifter som berör många, vilket friställt arbetskraft att göra mer meningsfulla saker och driva utvecklingen framåt.

Om skribenten

  • Erica Sjölander är förbundsekonom på IF Metall.
  • Hon är också LO:s representant i styrelsen för Fjärde AP-fonden och har tidigare varit politisk sakkunnig i statsrådsberedningen.

I modern tid omges vi av robotar överallt. Hela Internet är robotar, som t.ex. slussar websidor eller e-post till sin önskade destination, eller samlar in information till sökmotorer. Tillverkningen av websidor har robotiserats, även om det finns några som tillverkar själva robotarna (de som skriver programvarorna). På samma sätt sker en robotisering inom IT-yrkena, där programvaror allt mer tar över monoton programmering. Ändå växer IT-branschen, då automation friställer resurser till produktivt arbete och fortsatt teknikutveckling istället för monotont arbete.

Digitaliseringen via internet har revolutionerat vårt sätt att kommunicera, bygga kunskap, lyssna på musik, shoppa, finansiera nya företagsidéer och mycket mera. Men vi har bara sett början. Datakraften i samhället fördubblas snabbt. Rader av nya användningsområden öppnas. Produkter och tjänster görs mångdubbelt effektivare och billigare.

Robotar inom gruvdrift, industri, logistik, administration och hälsovård förväntas ersätta mänsklig arbetskraft i snabbare takt och i större utsträckning de närmaste åren. Hittills är det rutinjobben som har automatiserats men allt fler kvalificerade arbetsuppgifter kommer att åtminstone delvis kunna ersättas av maskiner. Jobben förändras successivt vilket innebär att arbetsuppgifter försvinner/förändras men också att nya arbetsuppgifter tillförs.

Digitaliseringen medför att arbetets innehåll skiftar över till annat. Exempelvis när industriarbetarens traditionella kunskaper ”flyttas in” i maskinerna behöver hen nya kunskaper inom exempelvis systematiskt förbättringsarbete. Även om yrket finns kvar så ser arbetsinnehållet helt annorlunda ut när robotisering skett. Arbetet kan ibland delas upp i mindre delar som var för sig automatiseras och sedan koordineras i större uppdrag. Människors förmåga att hantera oväntade situationer och deras i vissa lägen obefintliga omställningstid är något som är mycket svårare att digitalisera. Människor och maskiner kan därför komplettera varandra.

När industrialismen bröt igenom innebar det att människor utan utbildning och specialkunskaper kunde få jobb i fabrikerna. Samma möjligheter kommer inte att finnas nu: De jobb som har störst chans att överleva är antingen högspecialiserade eller kräver originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandlingsförmåga, omtanke om andra människor eller närvaro på annat sätt.

Effekterna av ny teknik är initialt alltså inte odelat positiva. När den nya tekniken tränger in på nya områden försvinner en del arbetsuppgifter och riskerar att göra fler arbetslösa. Strukturomvandlingen medför inte längre att människor flyttas till mer produktiva arbetsuppgifter på det sätt som skett tidigare. Nedgången i sysselsättningen beror inte bara på finanskrisen eller att företagen förlägger sin produktion i tillväxtländer utan teknikskiftet är den viktigaste orsaken. Och även om företagen investerar blir det få nya jobb. Fabrikerna är i hög utsträckning automatiserade.

Naturligtvis innebär digitaliseringen inte bara att jobb försvinner. Rader av nya tjänster erbjuds och möjligheterna till smarta tekniska lösningar på områden som hälsa, klimat och miljö utvecklas hela tiden. Historien är full av yrken som har vuxit fram, och försvunnit. Under flera decennier var till exempel växeltelefonist ett mycket vanligt jobb för svenska kvinnor. Så såg det ut tills den sista växeln automatiserades. Men det innebar ju inte att alla de kvinnorna gick ut i arbetslöshet. Tvärtom, många av dem fick andra, nya jobb. För en del innebar den omställningen, och omskolningen från ett yrke till ett annat, en stor utmaning. Men för många öppnade det också nya möjligheter.

Sverige står inför ett fortsatt teknikskifte som kommer att medföra stora förändringar för arbetsmarknaden de kommande åren. Det finns ett stort behov av en offensiv industripolitik för att möta de arbetsmarknads- och omställningsproblem som kommer att uppstå i samband med den fortsatta robotiseringen.

Kunskaper blir avgörande för om Sverige kan bli världsledande i utvecklingen av nya smarta arbetsplatser. Världen blir snabbt komplexare och mer automatiserad. Om vi tolkar språnget som en stor möjlighet så kan teknik- och produktivitetsutveckling bli en svensk framgångsväg. De flesta är överens om betydelsen av utbildning, forskning och innovation. Fler satsningar bör göras på kunskap om automation på människans villkor. Givetvis måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället.

Kunskaper om hur ökade automationsnivåer kan förstärka människors förmågor blir avgörande för vårt välstånd. Sverige skulle kunna bli världsledande på utveckling av nya smarta och attraktiva arbetsplatser där människor och automation samarbetar. Det räcker en bit på väg, men vi behöver också höja kunskapsnivåerna och öka intresset från våra ungdomar att använda sina nya kunskaper och sin innovationsförmåga på de nya arbetsplatserna.

Den tekniska utvecklingen kan användas för att göra jobben bättre och säkrare. Det ger också möjligheter att byta ut monotona arbetsuppgifter till jobb med mer arbetsinnehåll vilket också är en del den fackliga strategin hållbart arbete. Men vi måste se upp så att inte tekniken leder till att arbetsuppgifterna utarmas. Det handlar om att analysera effekterna av den nya tekniken och forma arbetsorganisationen så att tekniken bidrar positivt. Framtidens jobb där människa och maskin interagerar innebär möjligheter för kreativitet, flexibilitet och mer inflytande. En hållbar utveckling både för industriarbetarna och konkurrenskraften.

Erica Sjölander
Utredningschef
IF Metall

Läs mer: Debatt

Erica Sjölander

Håller du med? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

RobotiseringFärre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Här kan industriarbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Ibrahim Baylan talar på Industridagen

Näringsministern: Sverige kan slå världen med häpnad – om vi lyckas med omställningen

AutomatiseringÖverge inte människorna i den tekniska utvecklingen. Det vore förödande för vårt land, varnade näringsminister Ibrahim Baylan när han på måndagen talade inför Industridagen.

Stora Framtidsdagen – i 13 citat från scenen

Stort bildextraStort bildextra med de mest intressanta citaten från scenen på Stora Framtidsdagen.

AI kan öka stressen på jobbet

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens gör att allt fler arbetsuppgifter tas över av robotar. Ändå är arbetsdagen lika lång. Så behöver det inte vara, menar forskaren Pontus Strimling.

2
Robotarm samt Ove Leichsenring

Robotiseringen som kom av sig

IndustrirobotarSvensk industri satsar allt mindre på robotar. I fjol sjönk försäljningen av industrirobotar till de svenska företagen med 20 procent. Det kan stå oss dyrt nu när vi går mot sämre tider, varnar branschen.

”Farligt om många förlorar på teknikutvecklingen”

Samhället tar stora risker om många förlorar på den tekniska utvecklingen, varnar Oxfordekonomen Carl Benedikt Frey. Men Sverige står bättre rustat än andra länder, menar han. Förutsatt att vi satsar på bra omställningsavtal, utbildning och utbyggda kommunikationer.

Läs mer om robotiseringen av arbetslivet

Hur påverkar AI våra jobb?

Stora framtidsdagenExperter inom artificiell intelligens medverkar under en heldag om hur utvecklingen påverkar vårt arbetsliv. Följ dagen på da.se!

Robotbranschens nya kunder: småföretagen

BÅDE VÄN OCH FIENDERobotiseringen i världen har exploderat de senaste åren – men Sverige har halkat efter. Nu mobiliserar leverantörer och staten för att väcka småföretagen. För facket blir det en ny stor utmaning. Läs eller lyssna på vårt reportage.

Tidigare var Johan Karlssons arbetsuppgifter rena hantverket. I dag servar han de robotar som monterar toalettstolarna. Nu ska ännu fler robotar in i produktionen när Ifö Sanitär bygger ut. Foto: David Lundmark

Kamp för jobben i nya robotvågen

RobotarMaskinerna fortsätter att fylla svenska fabriker – i en ny våg av automatisering. Hur behåller man jobben då? Dagens Arbete sökte svaret i Virsbo och Bromölla.

”Kompetensförsörjningen en tickande bomb”

AnalysBland annat GS och IF Metall går med i ett treårigt branschprojekt, där man satsar 75 miljoner för att säkra kompetensförsörjningen i mindre företag. "Det kan behövas", skriver DA:s Harald Gatu i en analys.

Heldag om robotiseringen

Det nya robotsamhället är på väg. De nya, smarta robotarna kommer att förändra arbetsplatserna. "Det är svårt att veta hur mycket vi kommer att påverkas av den nya tekniken. Det beror på oss – om vi vill eller inte vill använda den", säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi. Läs hela vår bevakning från Stora robotdagen här.

2
Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen. Foto: Sanna Källdén

Vill vi skapa nya jobb?

Ökar inkomstklyftorna om vi jobbar mindre, eller är kortare arbetstid ett sätt att fördela rikedomarna mer rättvist? Åsikterna gick isär när Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen.

"Maskinerna ska anpassa sig till oss"

FramtidsspaningJobb och platser som är farliga, smutsiga och tråkiga – där ersätter roboten människan och vi arbetar ofta åtskilda. Framtidens robot ska komma närmare människan, efterlikna våra sinnen, anpassa sig till och samspela med oss.

Lär känna Yumi

Se när Roboten Yumi monterar lamphållare på Stora Robotdagen.

När tar robotarna över?

Vi frågarNär blir robotarna lika duktiga på ditt jobb som du – eller bättre? Vi frågar sex deltagare – och en robot – på Stora robotdagen.

"Hotet är inte robotar utan bristen på investeringar"

IF Metall räds inte robotar. Det oroande är snarare att inte mer investeringar görs i ny teknik, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.

"Arbetaren är framtidens programmerare"

Framtidens robot kommer att programmeras av operatören, inte processingenjören, enligt Hans Wester, som är sälj- och marknadschef på robottillverkaren Yaskawa Sverige.

Den automatiska revolutionen

En ny generation robotar tar plats i arbetslivet. De tar gamla jobb 
– men kan de också skapa nya? Här kan du läsa eller ladda ner och lyssna på reportaget som ligger till grund för Stora robotdagen.

Vinnova: Förnyelse är grunden för välstånd

Debatt"De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta." Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i en debattartikel om robotisering av jobben.

1

Regeringen tillsätter robotgrupp

Regeringen vill rusta Sverige för den nya robotåldern. En analysgrupp tillsätts för att ta fram förslag på politiska åtgärder.

Löfven: "Robotarna kommer att skapa nya jobb"

Nu kommenterar statsminister Stefan Löfven Dagens Arbetes granskning av den nya snabba robotrevolutionen.

"Robotiseringen ställer nya krav på ledarskapet"

DebattRobotiseringen berör även tjänsteföretagen, skriver Mattias Axelson vid Handelshögskolan i Stockholm och Dan Brännström, generalsekreterare i FAR: "För att tillvarata möjligheterna måste ledarna sätta människorna i organisationen främst.

"Serviceroboten är en social utmaning"

DEBATTOm arbetsplatser och service blir oreflekterat robotiserade blir vardagen socialt fattigare, varnar professor Kajsa Ellegård, som var med när robotar installerades på Volvo på 1970- och 1980-talet.

Så kan nya jobb skapas

DebattMer än vartannat jobb kan automatiseras de närmsta 20 åren, konstaterar professor Stefan Fölster. Han vill ha satsningar på snabb och flexibel omskolning för de som förlorar sina jobb när deras yrken försvinner.

"Statlig industripolitik måste säkra kompetensen"

DebattSverige har halkat efter och det hotar jobben, skriver Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från branschföreningen för industrirobotar.

Rusta oss för 
robotsamhället

LedareEn ny generation robotar är på väg in i arbetslivet. 
De utmanar både arbetare och tjänstemän. Dags för facket att 
formulera visionen Det goda arbetet 2.0.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

”Inga vinst­utdel­ningar under krisen. Ok?”

DEBATTTa nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

1

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Debatt | RSODet är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Högre vinst ställs mot ohälsa”

DEBATTDet vore en stor olycka för både löntagare och arbetsgivare om de borgerliga partierna inklusive SD lyckas förstöra en väl fungerande RSO-verksamhet, skriver Sten Gellerstedt, tidigare utredare på LO.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

DEBATTDe som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

2

Striden om arbetsrätten

”Vårt starkaste vapen kommer ha slut på ammunition”

DEBATTAtt gå in i förhandling om Las när vi har fredsplikt är fel väg att gå. LO skulle ha tagit med frågan i avtalsrörelsen i stället, skriver Jim Svensk Larm, förtroendevald i Pappers avd 15.

1

”Kompetensutveckling kan inte ställas mot trygghet”

debattDet vore absurt om vi resonerande om vad vi ska offra för att få en säker arbetsmiljö. Samma inställning borde vi ha kring anställningstryggheten, skriver Jan-Olov Carlsson på Volvo Lastvagnar i Umeå.

2

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

DEBATTAnsvariga talar tyst om riskerna kring återvinning av gruvavfallet, skriver Rolf Ählberg, tidigare arbetsmiljöombudsman för Metall.

1

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Myndigheternas samarbete ger resultat”

DEBATTEn utredare ska följa upp och komma med förslag på hur samarbetet mellan myndigheter kan utvecklas för att bekämpa arbetslivskriminaliteten, skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

5

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

”Därför ska du inte protest­rösta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.