Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Skolan måste utbilda för det nya samhället”

23 januari, 2015

Skrivet av Erica Sjölander

DA DebattRobotisering och automation – är det ett hot mot jobben? Mänskligheten har alltid automatiserat och förenklat sysslor, åtminstone sedan civilisationen uppstod. Automation har oftast applicerats på arbetsuppgifter som berör många, vilket friställt arbetskraft att göra mer meningsfulla saker och driva utvecklingen framåt.

Om skribenten

  • Erica Sjölander är förbundsekonom på IF Metall.
  • Hon är också LO:s representant i styrelsen för Fjärde AP-fonden och har tidigare varit politisk sakkunnig i statsrådsberedningen.

I modern tid omges vi av robotar överallt. Hela Internet är robotar, som t.ex. slussar websidor eller e-post till sin önskade destination, eller samlar in information till sökmotorer. Tillverkningen av websidor har robotiserats, även om det finns några som tillverkar själva robotarna (de som skriver programvarorna). På samma sätt sker en robotisering inom IT-yrkena, där programvaror allt mer tar över monoton programmering. Ändå växer IT-branschen, då automation friställer resurser till produktivt arbete och fortsatt teknikutveckling istället för monotont arbete.

Digitaliseringen via internet har revolutionerat vårt sätt att kommunicera, bygga kunskap, lyssna på musik, shoppa, finansiera nya företagsidéer och mycket mera. Men vi har bara sett början. Datakraften i samhället fördubblas snabbt. Rader av nya användningsområden öppnas. Produkter och tjänster görs mångdubbelt effektivare och billigare.

Robotar inom gruvdrift, industri, logistik, administration och hälsovård förväntas ersätta mänsklig arbetskraft i snabbare takt och i större utsträckning de närmaste åren. Hittills är det rutinjobben som har automatiserats men allt fler kvalificerade arbetsuppgifter kommer att åtminstone delvis kunna ersättas av maskiner. Jobben förändras successivt vilket innebär att arbetsuppgifter försvinner/förändras men också att nya arbetsuppgifter tillförs.

Digitaliseringen medför att arbetets innehåll skiftar över till annat. Exempelvis när industriarbetarens traditionella kunskaper ”flyttas in” i maskinerna behöver hen nya kunskaper inom exempelvis systematiskt förbättringsarbete. Även om yrket finns kvar så ser arbetsinnehållet helt annorlunda ut när robotisering skett. Arbetet kan ibland delas upp i mindre delar som var för sig automatiseras och sedan koordineras i större uppdrag. Människors förmåga att hantera oväntade situationer och deras i vissa lägen obefintliga omställningstid är något som är mycket svårare att digitalisera. Människor och maskiner kan därför komplettera varandra.

När industrialismen bröt igenom innebar det att människor utan utbildning och specialkunskaper kunde få jobb i fabrikerna. Samma möjligheter kommer inte att finnas nu: De jobb som har störst chans att överleva är antingen högspecialiserade eller kräver originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandlingsförmåga, omtanke om andra människor eller närvaro på annat sätt.

Effekterna av ny teknik är initialt alltså inte odelat positiva. När den nya tekniken tränger in på nya områden försvinner en del arbetsuppgifter och riskerar att göra fler arbetslösa. Strukturomvandlingen medför inte längre att människor flyttas till mer produktiva arbetsuppgifter på det sätt som skett tidigare. Nedgången i sysselsättningen beror inte bara på finanskrisen eller att företagen förlägger sin produktion i tillväxtländer utan teknikskiftet är den viktigaste orsaken. Och även om företagen investerar blir det få nya jobb. Fabrikerna är i hög utsträckning automatiserade.

Naturligtvis innebär digitaliseringen inte bara att jobb försvinner. Rader av nya tjänster erbjuds och möjligheterna till smarta tekniska lösningar på områden som hälsa, klimat och miljö utvecklas hela tiden. Historien är full av yrken som har vuxit fram, och försvunnit. Under flera decennier var till exempel växeltelefonist ett mycket vanligt jobb för svenska kvinnor. Så såg det ut tills den sista växeln automatiserades. Men det innebar ju inte att alla de kvinnorna gick ut i arbetslöshet. Tvärtom, många av dem fick andra, nya jobb. För en del innebar den omställningen, och omskolningen från ett yrke till ett annat, en stor utmaning. Men för många öppnade det också nya möjligheter.

Sverige står inför ett fortsatt teknikskifte som kommer att medföra stora förändringar för arbetsmarknaden de kommande åren. Det finns ett stort behov av en offensiv industripolitik för att möta de arbetsmarknads- och omställningsproblem som kommer att uppstå i samband med den fortsatta robotiseringen.

Kunskaper blir avgörande för om Sverige kan bli världsledande i utvecklingen av nya smarta arbetsplatser. Världen blir snabbt komplexare och mer automatiserad. Om vi tolkar språnget som en stor möjlighet så kan teknik- och produktivitetsutveckling bli en svensk framgångsväg. De flesta är överens om betydelsen av utbildning, forskning och innovation. Fler satsningar bör göras på kunskap om automation på människans villkor. Givetvis måste skolan hänga med i svängarna och utbilda för det nya samhället.

Kunskaper om hur ökade automationsnivåer kan förstärka människors förmågor blir avgörande för vårt välstånd. Sverige skulle kunna bli världsledande på utveckling av nya smarta och attraktiva arbetsplatser där människor och automation samarbetar. Det räcker en bit på väg, men vi behöver också höja kunskapsnivåerna och öka intresset från våra ungdomar att använda sina nya kunskaper och sin innovationsförmåga på de nya arbetsplatserna.

Den tekniska utvecklingen kan användas för att göra jobben bättre och säkrare. Det ger också möjligheter att byta ut monotona arbetsuppgifter till jobb med mer arbetsinnehåll vilket också är en del den fackliga strategin hållbart arbete. Men vi måste se upp så att inte tekniken leder till att arbetsuppgifterna utarmas. Det handlar om att analysera effekterna av den nya tekniken och forma arbetsorganisationen så att tekniken bidrar positivt. Framtidens jobb där människa och maskin interagerar innebär möjligheter för kreativitet, flexibilitet och mer inflytande. En hållbar utveckling både för industriarbetarna och konkurrenskraften.

Erica Sjölander
Utredningschef
IF Metall

Håller du med? Diskutera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.