Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Bränder under jord

Forskare: ”Ny teknik kan ge säkrare räddningsinsatser”

Det behövs ett nära samarbete mellan räddningstjänst, industri och forskning för att ta fram ny teknik vid bränder under jord. ”Utvecklingen går fort framåt – men det gäller att göra rätt saker”, skriver två forskare vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

Bränder under mark är en svår utmaning för både den kommunala räddningstjänsten och den egna organisationen. Ju mer komplex en anläggning är desto bättre förberedd måste alla inblandade vara. I en komplex anläggning måste tekniken fungera i alla lägen och utrymmet för misstag är mindre än vid vardagsolyckan. Att tro att det som alltid fungerat tidigare är gångbart även i morgon är lika fel som att tro att ensam är stark.

Vi är glada att vi får vara med och arbeta för att föra forskningsfronten framåt tillsammans med dem som bäst behöver det – räddningstjänsten och industrin själva. Vi är duktiga på brandens utveckling och räddningstjänstens förmåga medan industrin är bra på säkerhet i gruvor och tunnlar. I samtliga av de fem senaste stora forskningsprojekten om brand under mark har näringsliv och samhälle varit med och bidragit med kunskap, engagemang och pengar. Men det räcker inte. Ska vi fortsätta att bygga våra städer och infrastruktur under mark och ska gruvindustrin fortsätta att vara en av våra starkaste industrier norr om Dalälven måste det till mer. Vi måste jobba tillsammans! Industrin måste fortsätta att ta sitt ansvar. Räddningstjänsten måste utveckla taktik och metoder att nå långt ner i en anläggning och att effektivt släcka bränder utan att riskera sin personal. Lagstiftningen måste vara anpassad till komplexa anläggningar och till den forskning och verklighet vi har idag. Vi måste utveckla teknik som hjälper och stödjer räddningsinsatsen och som kanske gör att personal inte alls behöver gå in för att manuellt göra en släckinsats. Vi behöver utveckla fordon som inte brinner och skyddssystem som effektivt klarar att släcka om brand ändå uppstår.

Det här är naturligtvis ingen lätt uppgift. Det går inte heller att lösa för en enskild organisation. Istället måste alla samverka. Det finns ett bra ord för det – samproduktion! Om vi tillsammans har ett gemensamt mål, har en hållbar strategi och lägger resurser på att göra rätt saker kommer vi att lyckas. Det betyder att det måste finnas riktade forskningsmedel för högskolor, universitet och forskningsinstitut att söka. Forskningen behöver utföras i nära samproduktion mellan forskningsutförare och de som ska nyttja resultaten – oberoende om det är räddningstjänsten eller industrin. För att identifiera områden där forskningsnära innovation är nödvändig krävs ett tvärvetenskapligt samarbete och att vi forskare klarar av att kommunicera våra resultat. Det vi gör kan många ha nytta av – på sätt vi kanske inte skulle tänkt på själva.

Men vad har vi åstadkommit hittills och vad finns det kvar att göra? Sverige ligger långt framme när det gäller brandforskning generellt och när det gäller undermarksanläggningar är vi inom vissa områden världsledande. I våra svenska gruvor, med ett omslutande kallt berg som kyler brandgaser och som inte bidrar till brandeffekten är problemen mindre svårhanterliga än i kolgruvorna på kontinenten.

Sannolikheten att det ska bli varmt i en räddningskammare är också liten men brandgaserna utgör ett problem. Idag har vi en relativt bra uppfattning om hur bränder i gruvor startar och hur länge ett gruvarbetsfordon brinner. Dock finns ett glapp mellan rekommendationer, lagstiftning och verklighet. Fyra timmars luftförbrukning i räddningskammare räcker inte eftersom ett fordon kan brinna längre än så och det är långt ifrån säkert att räddningspersonal hinner fram innan luften är slut. Detta är industrin medveten om och ett arbete pågår för att ta fram nya riktlinjer.

Ett annat problem som behöver lösas är att veta var fordon, personal och räddningstjänst befinner sig vid en räddningsinsats. Ett bra positioneringssystem medför säkerhet både för personalen i gruvan och för räddningstjänsten. Om räddningstjänsten förväntas lösa problem i alltmer komplexa byggnader och anläggningar krävs innovativ teknik! Vi behöver knyta ihop till exempel robotik och räddningstjänst, vi behöver bättre IR-lösningar som är räddningstjänstvänliga och vi behöver koppla ihop kunskap, kompetens och teknik ända till den enskilda räddningsstyrkan. De senaste årens forskning har tagit oss en bra bit på väg, men vi är långt från i hamn. Vi vet att det med dagens regelverk och teknik är svårt att nå längre in i en rökfylld tunnel än ca 200-300 meter och att många tunnlar och system har längre inträngningsvägar än så till en eventuell brand. Det bästa vore naturligtvis att aldrig behöva skicka in personal utan att kunna sköta brandsläckning med hjälp av avancerade tekniska lösningar i stället. Om branden är släckt blir miljön i tunneln bättre och utsätter inte längre gruvarbetare eller trafikanter för fara.

Då skulle räddningstjänstens resurser istället kunna allokeras till att evakuera personalen. Men där är vi inte ännu och det finns därför ett behov av att se över även denna lagstiftning för att möjliggöra en säker rökdykarinsats i anläggningar där rökdykarna kan förväntas behöva förflytta sig längre sträckor i rökfylld miljö. Lagstiftningen som styr räddningsinsatsen är idag avpassad för vanliga rumsbränder i vanliga byggnader – inte komplexa anläggningar under mark. Det är bra att vi har en arbetsmiljölagstiftning som tryggar rökdykarnas arbetsmiljö. Men idag går det inte att följa regelverket, göra en effektiv räddningsinsats och samtidigt nå långa sträckor in i en rökfylld tunnel. I praktiken innebär det att man inte kan träna på att göra det man inte får och när det väl händer gör man det ändå utan att ha tränat eller förberett sig innan. Att se över lagstiftningen handlar inte om att göra det mer osäkert, det handlar om att göra det minst lika säkert, helst säkrare, men annorlunda. En annorlunda anläggning kräver annorlunda metoder.

Det finns också en väsentlig skillnad mellan en brand i en tunnel i sten eller betong och en brand i en byggnad. Ytskikten är inte brännbara och en övertändning uppstår inte i en tunnel med ett luftflöde. Det kan uppstå lokalt i ett fordon, men inte i tunneln. Visst finns det risker även i en gruva. Men i de depåer och bergrum där riskerna är störst finns nästan alltid sprinkler.  Även på större gruvarbetsfordon finns krav på sprinkler, men bara i motorutrymmet. Metoder att värdera hur effektiv sprinklern är finns, men utnyttjas inte alltid och ingen egen standard för fordon under mark finns ännu framtagen.

Det finns viktig forskning, utveckling och innovation kvar att göra, men tiden arbetar för oss. På tekniksidan generellt går utvecklingen fort nu – men det är här det gäller att göra rätt saker. Forskningsnära innovation är vackra ord, men det gäller att få till det i praktiken. Forskare är oftast duktiga på att lösa problem, men inte lika intresserade av att sälja saker – de är redan på väg att lösa nästa spännande uppgift. Här tror vi att många forskningsfinansiärer gör rätt i att involvera industrin i vissa typer av projekt. Det är riktiga samarbeten vi behöver, med riktig samproduktion, med riktiga människor som möts. Tillsammans har vi det som krävs!

Mia Kumm , SP Fire Research, Mälardalens högskola

Haukur Ingason, SP Fire Research

Läs mer: Debatt | Opinion

Mia Kumm och Haukur Ingason

Håller du med? Diskutera artikeln här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Två instängda efter brandlarm i Aitik

Två personer räddades oskadda ur Aitikgruvan på tisdagsförmiddagen efter rökutveckling. Orsaken var ett transportband som gått varmt.

Brand i Kirunagruvan

Räddning förbjuden

DA granskarBrandmännen får inte gå in och rädda gruvarbetares liv. Sören Eriksson bröt mot reglerna för att rädda instängda jobbarkompisar.

Straffet klart för gruvbrand

Boliden Mineral och Styrud Artic har erkänt arbetsmiljöbrott i samband med gruvolyckan i Kristinebergsgruvan 2013. De kommer nu att sammanlagt betala ett strafföreläggande på 800 000 kronor.

"Vi har lusläst vår egen föreskrift"

RäddningsaktionDagens Arbetes granskning gav resultat: Nu tillåter Arbetsmiljöverket att brandmän går ner i rökfyllda gruvor.

LKAB rundar reglerna för att rädda liv

PÅ LKAB rycker den egna brandkåren ut för att rädda folk ur gruvrök - ett regelbrott enligt Arbetsmiljöverket.

Brand i Garpenbergsgruvan

I morse började det brinna i Bolidens gruva i Garpenberg. Över 150 personer var instängda. Strax före klockan elva var branden släckt och samtliga instängda var evakuerade.

"Ändra inte i föreskriften för rökdykning!"

Debatt/Ove Halvors och Mona Hjortzberg"För att garantera gruvarbetarnas säkerhet måste gruvbolagen vidta en rad åtgärder redan vid starten av en ny gruva. Att ändra regelverket för rökdykning är fel väg att gå", skriver Ove Halvors och Mona Hjortzberg, ombudsmän på Kommunal.

1

"Årets hjältar får inga medaljer"

Gästkrönika/Jari Söyrinki"De hade legat i ett dike med flykthuvor över ansiktet, bara legat och väntat på hjälp. Varje minut som en evighet och det hann bli någon timme. När jag senare ringer ett par stycken och frågar vad som hände efteråt svarar de: 'Ingenting'. De lurade döden och det blev en privat historia."

1

"Vi måste ha regler efter verkligheten – inte tvärtom"

Debatt"Om gruvarbetarens liv hänger på att daterade föreskrifter inte anpassats på över 30 år finns det anledning att förändra arbetssättet.", skriver Emilia Töyrä, terminalarbetare på LKAB i Kiruna och riksdagsledamot för S.

Bengt blev fånge i röken: ”Lungorna sa stopp”

1 000 meter under jord i Kiruna.Bengt blev fånge i röken: ”Lungorna sa stopp”

Skräcken: Eldsvåda i tågtunnel

Tusentals kan bli fast – reglerna är anpassade för hus och lägenheter.

Rune Lundberg överlevde i brinnande gruvan

InstängdHör Rune Lundberg berätta hur han överlevde branden i gruvan

”Fyra timmars luft är alldeles för kort”

Fyra timmar luftTuffare regler för räddningskammare utomlands.

Rädda liv kan inte vara olagligt

LedareBrandsäkerheten i svenska gruvor har stora brister. Det är hög tid att ändra regelverket.

Här brinner tåget i tunneln

FilmSe övningen med brand i tunnel

10 brandkatastrofer under jord

Bränder10 katastrofer under jord

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

3

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

KRÖNIKANågra håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

1

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.