Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Bränder under jord

Foto: HARALD GATU

”Årets hjältar får inga medaljer”

Om skribenten

Jari Söyrinki är 32 år och mekaniker under jord på LKAB i Kiruna, engagerad för en facklig och politisk upprustning av arbetarrörelsen

Foto: HARALD GATU

Foto: HARALD GATU

Gästkrönika. I juni 2014 besökte jag några jobbarkompisar som låg inne för observation på Kiruna sjukhus. En lastmaskin hade brunnit under jord på förmiddagen och 27 personer fått uppsöka vård.

De låg i sjuksängarna utan tröjor, svarta i ansiktet och med syrgas i näsborrarna. Några var märkbart tagna, andra försökte vifta bort det. Men deras berättelser har etsat sig fast i mitt minne.

Några hade legat i ett dike med flykthuvor över ansiktet, bara legat och väntat på hjälp. Varje minut som en evighet och det hann bli någon timme. En annan hade spärrats in av röken men lyckats hitta rätt spak på en tryckluftsledning. Ytterligare andra hade stapplande burit varandra i säkerhet.

Dagen efter skrev jag på facebook: Jag har mycket att säga om de senaste händelserna i gruvan, från det att branden startade igår, berättelserna jag fick höra när jag besökte sjukhuset och allt skräp jag läser i tidningarna. Men det blir en annan gång. Nu vill jag bara säga att killarna som riskerade livet för varandra under förhållanden vi knappt kan fantisera om förtjänar ett stort erkännande! Samma gäller Räddningstjänsten och sjukhuspersonalen som gjorde allt och lite till. Ni är årets hjältar!

Jag var arg över nyhetsrapporteringen. De hade riskerat livet för varandra men utåt verkade allt ha gått smärtfritt. Jag undrar fortfarande när de ska få ett pris, ett riktigt erkännande. Obama och EU fick ju Nobels fredspris fast dessa arbetare helt säkert gjort mer nytta för mänskligheten.

Några var på jobbet dagen efter – andra åkte aldrig ner igen. Nu ringer jag ett par stycken och frågar vad som hände efteråt. ”Ingenting”, svarar de. Nog har det ju hänt saker, utredningar och kanske rutinändringar. Men inte för de här killarna. De lurade döden och det blev en privat historia. I mina ögon står det för något sjukt.

Därför är jag glad över att Dagens Arbete uppmärksammat frågan, och visat att Räddningstjänsten verkligen gör ”allt och lite till”. Jag visste inte att regelverket egentligen hindrar brandmännen från att göra insatser under jord.

Fel eller rätt så får jag känslan av att arbetares liv inte betyder så mycket. Men vi är fortfarande inte maskiner, vandrande dollartecken eller utbytbara – inte för våra familjer och vänner. Vi måste kunna berätta om det som hänt, vara hårda på kraven men ödmjuka mot varandra.

Jari Söyrinki, gruvarbetare Kiruna

Läs mer: Gästkrönika | Krönikor | Opinion

Jari Söyrinki

1Kommentarer

Erik:

Riktigt, riktigt bra av den här killen Jari. Vore kanon om han kunde rusta upp arbetarrörelsen som verkar mest intresserad av att exportera vapen och krama kärnkraften

Vad tycker du? Kommentera krönikan här.

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Två instängda efter brandlarm i Aitik

Två personer räddades oskadda ur Aitikgruvan på tisdagsförmiddagen efter rökutveckling. Orsaken var ett transportband som gått varmt.

Brand i Kirunagruvan

Räddning förbjuden

DA granskarBrandmännen får inte gå in och rädda gruvarbetares liv. Sören Eriksson bröt mot reglerna för att rädda instängda jobbarkompisar.

Straffet klart för gruvbrand

Boliden Mineral och Styrud Artic har erkänt arbetsmiljöbrott i samband med gruvolyckan i Kristinebergsgruvan 2013. De kommer nu att sammanlagt betala ett strafföreläggande på 800 000 kronor.

"Vi har lusläst vår egen föreskrift"

RäddningsaktionDagens Arbetes granskning gav resultat: Nu tillåter Arbetsmiljöverket att brandmän går ner i rökfyllda gruvor.

LKAB rundar reglerna för att rädda liv

PÅ LKAB rycker den egna brandkåren ut för att rädda folk ur gruvrök - ett regelbrott enligt Arbetsmiljöverket.

Brand i Garpenbergsgruvan

I morse började det brinna i Bolidens gruva i Garpenberg. Över 150 personer var instängda. Strax före klockan elva var branden släckt och samtliga instängda var evakuerade.

"Ändra inte i föreskriften för rökdykning!"

Debatt/Ove Halvors och Mona Hjortzberg"För att garantera gruvarbetarnas säkerhet måste gruvbolagen vidta en rad åtgärder redan vid starten av en ny gruva. Att ändra regelverket för rökdykning är fel väg att gå", skriver Ove Halvors och Mona Hjortzberg, ombudsmän på Kommunal.

1

Forskare: "Ny teknik kan ge säkrare räddningsinsatser"

DebattDet behövs ett nära samarbete mellan räddningstjänst, industri och forskning för att ta fram ny teknik vid bränder under jord. "Utvecklingen går fort framåt – men det gäller att göra rätt saker", skriver två forskare vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

"Vi måste ha regler efter verkligheten – inte tvärtom"

Debatt"Om gruvarbetarens liv hänger på att daterade föreskrifter inte anpassats på över 30 år finns det anledning att förändra arbetssättet.", skriver Emilia Töyrä, terminalarbetare på LKAB i Kiruna och riksdagsledamot för S.

Bengt blev fånge i röken: ”Lungorna sa stopp”

1 000 meter under jord i Kiruna.Bengt blev fånge i röken: ”Lungorna sa stopp”

Skräcken: Eldsvåda i tågtunnel

Tusentals kan bli fast – reglerna är anpassade för hus och lägenheter.

Rune Lundberg överlevde i brinnande gruvan

InstängdHör Rune Lundberg berätta hur han överlevde branden i gruvan

”Fyra timmars luft är alldeles för kort”

Fyra timmar luftTuffare regler för räddningskammare utomlands.

Rädda liv kan inte vara olagligt

LedareBrandsäkerheten i svenska gruvor har stora brister. Det är hög tid att ändra regelverket.

Här brinner tåget i tunneln

FilmSe övningen med brand i tunnel

10 brandkatastrofer under jord

Bränder10 katastrofer under jord

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

”Därför ska du inte proteströsta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4
Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Det våras för välfärden!

LEDAREPlötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.