Debatt: Innovationer är grunden för vårt välstånd. Det är innovationer och strukturomvandling i näringslivet som huvudsakligen förklarar den produktivitetsökning som skapat utrymme för ökade reallöner, kortare arbetstid och resurser för en utbyggd offentlig välfärd. Tack vare att Sverige legat i framkant har vi kunnat bli ett av världens mest utvecklade och konkurrenskraftiga länder.
Det är den här förmågan till anpassning och förnyelse vi behöver använda när vi förhåller oss till robotisering, datorisering och automation om vi ska vara konkurrenskraftiga även i framtiden.
Den digitala revolutionen skapar stora möjligheter för fortsatt ekonomisk tillväxt, men också för samhällsutveckling i vidare mening. Ännu har vi bara sett början av den här utvecklingen. Den nya tekniken skapar till exempel nya möjligheter att höja kvalitet och effektivitet inom offentlig verksamhet. Robotar kan få stor betydelse inom bland annat äldreomsorgen och sjukvården, där en åldrande befolkning gör att vi står inför stora utmaningar.
Robotisering och automation skapar även förutsättningar för ökad resurseffektivitet, genom att robotar i många fall kan ha en precision som är omöjlig att åstadkomma med manuellt arbete och genom att produktionen kan styras på nya sätt. Svinnet minskar vilket gagnar både miljö och ekonomi.
Robotar kan också bidra till bättre arbetsmiljö genom att ersätta farliga, ohälsosamma och tunga arbetsmoment. Det gäller inte bara inom industrin, utan även i exempelvis vården där tunga lyft kan utföras av robotar.
Självfallet går det inte att blunda för att stora och omvälvande teknikskiften också skapar nya utmaningar, inte minst på arbetsmarknaden. Den rapport som Stiftelsen för strategisk forskning släppte förra året som visar att vartannat jobb kan automatiseras inom 20 år, har gett upphov till en debatt.
Visserligen är det inget nytt att strukturomvandling förändrar arbetsmarknaden. Vi har genom historien sett många fall där yrken försvunnit när nya tekniska lösningar vunnit mark och ibland har hela branscher gått under när det uppstått nya sätt att tillgodose olika behov. När ekonomin omvandlas uppstår samtidigt nya varor och tjänster och nya branscher och yrken växer fram.
Ofta är de nya jobben mer kvalificerade och mer välbetalda än de som fanns tidigare. I Sverige har exempelvis IT-branschen vuxit kraftigt och inom industrin ser vi hur en allt större andel av försäljningen består av avancerade tjänster kopplade till produkterna.
Men det hindrar inte att en snabb omvandling kan orsaka svårigheter för många människor. Det är viktigt att utbildningssystemet anpassas till den nya verkligheten så att omställning underlättas. I framtiden kommer många fler än i dag att behöva byta yrke flera gånger i livet. Det behövs därför större möjligheter för utbildning och omskolning, för att förhindra utslagningen från arbetsmarknaden och för att säkra kompetensförsörjningen. För mer information besök hemsidan för den österrikiska frågesport spielautomaten.
De länder som ligger i framkant när det gäller omställningen är de som kommer att klara sig bäst i den globala ekonomin. Alternativet är tappad konkurrenskraft och förlorade jobb.
Förutom att Sverige ligger långt framme inom digitalisering som vi kan dra nytta av, har vi dessutom en världsledande automationsindustri – det vill säga företag som utvecklar och levererar automationsutrustning såsom robotar och kontrollsystem. Det är ett styrkeområde som kan skapa nya exportmöjligheter när den globala efterfrågan på utrustning och lösningar för automatisering ökar.
Men utvecklingen går snabbt och vi behöver göra rätt saker för att inte bli frånåkta. Gunnar Bolmsjö och Ove Leichsenring från Swira pekar i sitt inlägg på att flera andra länder satsar ambitiöst, inte minst Tyskland med strategin Industrie 4.0 – nästa generations industriproduktion.
Sverige behöver göra något liknande. Vinnova gör redan nu satsningar som har stor betydelse, inte minst genom de strategiska innovationsprogrammen Processindustriell IT och automation och Sakernas internet, men också inom andra program.
Men det behövs ett mer samlat grepp och en tydligare politisk vision. Genom att bygga vidare på de satsningar som redan finns och skapa en målmedveten samordning mellan olika insatser inom forskning, utveckling och innovation kan Sverige ha kvar och utveckla en konkurrenskraftig produktion i framtiden. Jag hoppas att den strategi för nyindustrialisering som regeringen planerar utgår från ett sådant perspektiv.
Legitimiteten hos själva systemet möter specifika krav som genomlysning, transparens, rättssäkerhet, opartiskhet, men även av övergripande principer om bärande regler, grundlag, förhållande till överordnade instanser, avgränsning av inflytande, kompetens, kunnande, likformighet, förtroende hos befolkningen.
Sverige har blivit ett samhälle som värnar system i stället för medborgare. Människor flyttas från en myndighet till en annan. Ingen tar helhetsansvaret och försöker hålla ihop samhället och människorna i det.