Debatt.
”Semesterstress” har blivit ett etablerat begrepp. Varje sommar möter vi rubriker som ”Semester – ångest eller återhämtning?” och ”Semestern kan bli en stresskälla”. Men är inte detta att sila mygg och svälja kameler?
Arbetsmiljöverkets nya rapport över anmälda arbetsskador – olyckor och sjukdomar – visar på en fortsatt ökning av antalet arbetssjukdomar främst orsakat av psykosociala problem. Enligt Försäkringskassan ökar antalet sjukfall med psykiska diagnoser för tredje året i rad. Den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion. Andelen sjukfall med psykisk diagnos motsvarar 40 procent av alla sjukfall. Och arbetsmarknadsministern, Ylva Johansson, har fört fram ett nytt begrepp – ”emotionella belastningsskador”.
Vi behöver tänka om. Hur ska vi hantera hela vårt år så att även semestern blir en tid där vi kan trivas, må bra och prestera? Att tro att vi kan lösa något som blir allt mer av ett folkhälsoproblem genom individuella punktinsatser som bara siktar på just semestern kan aldrig bli mer än dålig symtombehandling.
I vårt jobb som arbetsmiljökonsult respektive individ- och grupputvecklare är vi med och skapar friska arbetsplatser. En frisk arbetsplats definierar vi som en arbetsplats där människor trivs, mår bra och presterar. Vi är på jobbet för att prestera och en förutsättning för det är att vi trivs och mår bra. Naturligtvis kan vi prestera länge utan att må bra och trivas men det håller inte i längden – det visar den alarmerande ökningen av sjukfallen med psykiska diagnoser.
Det räcker inte med fyra veckors semester för att vända denna trend. Det är inte semestern som är problemet, det har med hela livet att göra.
I vårt jobb möter vi dagligen människor som känner av stress på olika sätt. Vårt mål när vi är ute och arbetar är att inspirera människor till att trivas, må bra och prestera på sina arbetsplatser och i just den ordningen. Nu inför semestertider märks det här lite extra tycker vi och det gör att vi blir ännu mer övertygade att arbeta med de här frågorna hela året. Vi anser att många lägger för stor vikt vid att semestern ska ”bota” vår stress. Istället bör vi lägga mer fokus på måendet och trivseln under hela året. Vi behöver helt enkelt ändra våra attityder kring tid, arbetsbelastning och prestation.
Begreppen ”trivas” och ”må bra” måste in i arbetslivet. Vi behöver aktivt och målmedvetet arbeta för ett bättre mående på våra arbetsplatser för att vi ska kunna hålla hela året och på så sätt kunna prestera så bra som möjligt. Det är viktigt att se emotionella belastningsskador på ett liknande sätt som fysiska belastningsskador. Det räcker ju inte med att vila eller träna ryggen just på semestern för att sedan orka jobba resten av året. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste pågå under hela året. På samma sätt måste man tänka kring emotionella belastningsskador.
Att vara frisk är något mer än bara ”att inte vara sjuk”. Det gäller både människan och arbetsplatsen. En mycket viktig ingrediens i en frisk arbetsplats är arbetsglädje. Det är något vi måste prata mer om, men inte bara prata om. Vår uppmaning är att jobba aktivt med arbetsglädjen på arbetsplatsen. Sätt ord på hur ni vill ha det på arbetsplatsen och sätt också ord på hur ni ska ta er dit. Små enkla medel kan ge stora resultat. Beröm och bekräfta varandra, visa omtanke, ha roligt tillsammans, ta fasta på sådant som lyckats istället för sådant som misslyckats och så vidare.
Tips för att skapa förutsättningar för trivsel och välmående hela året:
- Arbeta aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet även när det gäller den psykosociala arbetsmiljön.
- Sätt ord på hur ni vill ha det på arbetsplatsen och ord på hur ni ska nå dit.
- Fokusera på att skapa arbetsglädje.
- Prata med varandra om stress och den psykosociala arbetsmiljön.
Det handlar självklart också om att vara uppmärksam på ditt eget och andras mående och att se över kraven du har på dig själv. Se över din tid och vad du faktiskt använder den till. Fokusera på sådant som fungerar bra och sådant du lyckas med. Men framför allt, var snäll mot dig själv, hela året.
Försäkringskassan har uppmärksammat de ökade sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa och arbetsmarknadsministern pratar om emotionella belastningsskador, men det räcker inte. Arbetsgivarna behöver ta sitt arbetsmiljöansvar och arbeta för att förebygga psykisk ohälsa och emotionella arbetsskador. Det är dags att agera! Satsa på mer arbetsglädje och mindre emotionella belastningsskador.
Maria Flanagan Sundqvist, individ- och grupputvecklare och Sara Lindberg, arbetsmiljökonsult
Den psykiska stressen kommer från politiker och dimper ner på oss. Vart tog delaktigheten vägen? Allting ska gå väldigt snabbt. Det handlar om pengar, roten till det onda. Hur ska man vända detta?
Tycker att arbetslivet har blivit hårt, på gränsen till outhärdligt på en del arbetsplatser. De ökande sjuktalen är oroväckande. Klart det är viktigt att effektivisera så långt möjligt, men inte på bekostnad av människors hälsa. Det som Maria Flanagan Sundqvist och Sara Lindberg pekar på är av största vikt att tas på allvar – av chefer i näringslivet och offentlig sektor, av politiker och opinionsbildare.