Från omstritt påhitt till ett älskat konto
Publicerad 2015-08-19, 08:00 Uppdaterad 2020-06-29, 09:57
Protester och avhopp. Det var stor dramatik när arbetstidskontot infördes i 1998 års avtalsrörelse.
Så gick det sedan, sju avtalsrörelser senare
1 jan 1998 – 31 jan 2001
0,5 procent av lönen (där ej semesterersättning/övertid ingår) avsätts årligen till ett arbetstidskonto ATK, ledig tid, pension, kontant.
1 feb 2001 – 31 mar 2004
Avsättningen till kontona ökar med 0,5 procent per år. För 2001 avsätter arbetsgivaren 2,0 procent, 2002 avsätts 2,5 procent och 2003 3,0 procent. I tid motsvarar detta nästan sju dagar för en som jobbar dag och sex dagar för en skiftarbetare.
1 apr 2004 – 31 mar 2007
Arbetsgivarna ville strypa tillförseln till ATK. Kompromissen blev att pensionsvalet sockrades med ett extra påslag på 10 procent åren 2005 och 2006. Anledningen till att arbetsgivarna velat ändra är att allt fler väljer ledig tid. En ökning från 38 till 55 procent. Under 2006 tillfördes ATK-kontot ytterligare 0,5 procent (åtta timmar). Samtidigt blev det också fritt fram för den enskilde att kunna välja att stoppa in sin ATK i alla de tre alternativen. Avsättningen till ATK är nu uppe i 3,5 procent för den som väljer pengar eller kortare arbetstid, för den som väljer enbart pension är premien 4,2 procent.
1 apr 2007 – 31 mar 2010
Inga nya pengar till ATK.
1 apr 2010 – 31 jan 2012
Inga nya pengar till ATK.
1 feb 2012 – 31 mar 2013
Pappers kräver sänkt pensionsålder. En arbetsgrupp tillsätts som ska syna pensionsfrågan och ATK-kontot
1 apr 2013 – 31 mar 2016
Arbetet i arbetsgruppen fortsätter.
På hösten året innan hade Pappers förbundsmöte enats om att kräva 24 timmar kortare arbetstid. Förhoppningen var att på sikt korta arbetstiden med 100 timmar.
Nu blev det inte så.
De 24 timmarna blev 27 timmar på tre år i stället.
Och arbetstidskonto – vad var det för påhitt?
Arkitekterna bakom kontot var de två medlarna Rune Larsson och Lars-Gunnar Albåge. Mest Albåge.
De ritade och förklarade för fack och arbetsgivare, som till slut tog varandra i hand.
Dåvarande ordförande Sune Ekbåge har sagt att det enda felet med kontot var ”att det inte var jag och Lennart Olovsson” som kom på det.
Lennart Olovsson var avtalssekreterare på den här tiden.
Men alla var inte nöjda. Och minst nöjd var man i Gävle-Dala-distriktet.
Inför förbundsmötet i januari uppmanade ordförandena i distriktets avdelningar att säga nej till uppgörelsen och kräva medlemsomröstning.
Förbundsledamoten Lars-Göran Johansson hade dessförinnan vägrat att delta i beslutet att anta uppgörelsen.
Han kände att han bland annat ”inte kunde försvara detta med arbetstidsförkortningen inför medlemmarna”.
Ordförande Sune Ekbåge var å sin sida nöjd med att ha brutit arbetsgivarnas kompakta motstånd i arbetstidsfrågan.
I historiens backspegel fick Ekbåge rätt.
ATK:n har med åren utvecklats till något av det som medlemmarna gillar bäst och som arbetsgivarna ångrat mest.
I det följande avtalet, 2001, blev det trots arbetsgivarnas grymtande ytterligare påspädning på kontot. Men efter 2004 tog det roliga slut.
Arbetsgivarna uppmärksammade att fler och fler valde ledig tid och i avtalet 2004 gjordes ett första försök; arbetsgivarna gjorde pensionsvalet i ATK:n mer förmånligt.
Fler skulle förmås att välja pensionsalternativet.
Resultatet blev dock klent. I avtalsrörelserna 2007 och 2010 stängde arbetsgivarna resolut dörren för en ytterligare kortning av arbetstiden.
Pappers medlemmar fortsatte prioritera ledig tid (55 procent) och cash (33 procent) före pensionsalternativet (12 procent). Resten valde att sprida gracerna mellan alternativen.
I avtalsrörelsen 2012 – i samband med att Pappers ville förhandla om sänkt pensionsålder – passade arbetsgivarna på att lyfta in en förändring av ATK:n i diskussionen.
En arbetsgrupp tillsattes, som fick fortsätta jobba även efter att det nuvarande avtalet förhandlades fram 2013.
Ännu har ingenting konkret kommit ur arbetsgruppen – annat än att arbetsgivarna med näbbar och klor slåss för att begränsa valen i ATK:n till just pensionsalternativet.
Och hur gick det med kravet på 100 timmar kortad årsarbetstid?
Fortfarande en bit bort, ATK:ns värde motsvarar i dag 63 timmar per år för Pappersmedlemmen på dagtid och cirka 58 timmar för en skiftgående.
