”Jag läser på om dinosaurierna igen. Hur blev det så fel?”

Sågverksarbetaren och musikern Stefan Eriksson om hur blixtsnabbt vi människor lyckats förstöra så mycket omkring oss.

”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

DA granskar Arbetstidskontot

Matts Jutterström och Robert Schön. Foto: David Lundmark

Den hårda matchen om pensionerna

”Kortare arbetstid med bibehållen pensionsnivå för skiftarbetare”, säger Pappers, ”Skrota ATK:n och lägg allt på pension”, kontrar Industriarbetsgivarna.

Mer pengar eller mindre jobb

Systemet med arbetstidskonto (ATK) finns i flera branscher inom den svenska industrin. Arbetsgivaren betalar in en bestämd årlig premie, som man kan ta ut i pengar, kortare arbetsvecka eller som en pension för att korta arbetslivstiden.

ATK-premien kan läggas till 100 procent på ett av alternativen, eller fördelas mellan dem. Varje år gör man ett nytt val.

Premien varierar inom avtalsområdena. För Pappers är ATK:n värd 3,5 procent för den som väljer lön eller tid, men 4,2 procent för den som väljer enbart pension.

Matts Jutterström. Foto: David Lundmark

Matts Jutterström. Foto: David Lundmark

 Pappers Matts Jutterström:

”Det är helt nödvändigt att förhandla fram bättre pensioner”

Lägre pensionsålder för skiftarbetare och bättre pensioner till alla. Det är så Pappers krav på arbetsgivarna kan se ut i en nära framtid.

Redan nu sitter Pappers och Industriarbetsgivarna i en arbetsgrupp och tuggar på frågan rörlig pensionsålder.

Gruppen tillsattes efter förra avtalsrörelsen. Detta utifrån ett krav från Pappers: kortare arbetstid med bibehållen pensionsnivå för skiftarbetare.

Skogsindustrierna har kontrat med att kasta in det nuvarande arbetstidskontot i matchen. De har länge velat att det enda alternativet ska vara pension.

– Men vi är inte beredda att förhandla bort trevalet (ledig tid, kontant eller pension) på arbetstidskontot, säger Pappers ordförande Matts Jutterström.

– Medlemmarna vill ha valfriheten kvar Och de som väljer ledig tid, har upp till en vecka att ta ut efter eget huvud. Inte när arbetsgivaren vill.

Pappers förbundsmöte i höstas gav samma besked. Rör inte valmöjligheterna i ATK:n!
Flera ordförande vittnade om att de skulle få kliva åt sidan om de till äventyrs ville inskränka valmöjligheten.

– En begränsning i valen kan därför inte bli ett ”byte” för skiftarbetarnas lägre pensionsålder eller högre pensioner, säger Matts Jutterström.

Bakgrunden till att arbetsgivarna vill slopa tidsvalet på kontot är att det kostar både pengar och administration.

När någon ska vara ledig måste någon annan jobba. Det kostar extra.

– Jag kan hålla med om att vi har en ”stum” regel här som gör att arbetsgivaren inte bestämmer när ledigheten ska tas ut.

– Men det är något vi slagits för och fått igenom i tidigare förhandlingar.

Trots beskedet från Pappers håller arbetsgivaren dörren öppen. Så deras intresse för att få bort trevalet finns kvar?

– Ja, det är nog bara en kostnadsfråga för dem, menar Matts Jutterström.

Pappers ordförande har i dagsläget inget mandat att driva igenom en förhandling där valen försvinner.

Det är han medveten om.

Samtidigt anser många medlemmar att något måste göras åt pensionerna rent allmänt.

– De generationer som går in i våra fabriker i dag kommer i annat fall i morgon undra varför vi satt passiva.

I det pensionssystem som en gång fanns, garanterades 72 procent av inkomsten i pension.
Sedan dess har födda 1950 eller senare fått se procentsatsen minska i de orange kuverten.

– Dagens 90-talister får mindre än 50 procent i pension, konstaterar Matts Jutterström.

Han ser en framtid med fattiga männi­skor som tvingas hålla sig kvar på arbetsmarknaden av ekonomiska skäl.

Vid sidan om det finns kravet på tidigare pension från de många skiftarbetarna i förbundet, de utgör nästan sju av tio medlemmar.

Ett litet men betydelsefullt plus har skiftarbetarna gentemot andra medlemsgrupper.

– De som hamnar över 7,5 basbelopp i inkomst får 30 procent extra i pensionsinbetalning på det överskjutande beloppet, säger Matts Jutterström.

Alla andra får hålla till godo med de 4,5 procent av inkomsten som avtalspensionen i kollektivavtalet ger.

– Dessa 4,5 procent borde vara runt 10 procent för att få en drägligare pension, menar Matts Jutterström.

Borde inte staten kunna garantera en hygglig pension för alla?
– I dag betalar arbetsgivarna in 16 procent i pension plus 2,5 procent i premiepension. För att bibehålla nivån borde den snarare ligga på 22–23 procent.

– Problemet är att det inte finns någon politisk vilja till detta. I stället säger politikerna att vi ska jobba längre, vilket också hänger samman med att medellivslängden ökar.

Återstår alltså att höja pensionen via facket.

– Den måste bli bättre, säger Matts Jutterström. Och framför allt måste den även omfatta alla medlemmar, även dem under 25 år. Så är det inte i dag.

Frågan är om medlemmarna i Pappers vill föra upp pensionsfrågan högst på kravlistan i kommande avtalsrörelser.

– Om de vill göra den prioriteringen, blir mitt uppdrag att leverera det.

I de diskussioner som hittills förts mella­n Pappers och arbetsgivarna har det sneglats mot det avtal som gruvarbetarna i IF Metall röstade igenom 2009. De sade ja till rörlig pensionsålder, bättre pension – men fick avstå trevalet i ATK:n.

Ungefär så var det tänkt även på Pappers område.

– Men priset för att ge oss rörlig pension och bättre pension var just ”trevalet”. Det är ingenting att hymla om, menar Matts Jutterström.

Med Förbundsstyrelsens nej tycks den vägen – åtminstone i nuläget – vara omöjlig att beträda.
Men vem vet vad som händer framöver. Arbetsgivarna kanske kommer med ett erbjudande som varken Pappers centralt eller medlemmarna kan motstå.

– Då tror jag det kan vara bra med en medlemsomröstning i frågan.

Tills dess kvarstår frågan:
Vad är priset för valfrihet värd?

 

Robert Schön. Foto David Lundmark.

Robert Schön. Foto David Lundmark.

Industriarbetsgivarnas Robert Schön:

”Vi vill göra om arbetstidskontot till en pensionspremie rakt av”

Arbetsgivarna håller dörren fortsatt öppen för en pensionsuppgörelse med Pappers.
Detta trots att förbundet före jul lät meddela att man inte ville släppa trevalet i ATK:n i utbyte mot lägre pensionsålder för skiftarbetare.

– Vi förstår att kan bli en lång process, menar Robert Schön, vice vd på industriarbetsgivarna.

Han vet.

Förhandlingarna med gruvarbetarna på IF Metalls område tog exempelvis nästan tio år att genomföra.

Gruvarbetarna fick precis som Pappers ett arbetstidskonto i avtalsrörelsen 1998. Och precis som Pappers medlemmar fick de en trevals-möjlighet i form av tid, pengar eller pensionspremie.
I dag har gruvarbetarna sålt bort trevalet.

Priset blev en extra pensionsinsättning på 4,5 procent utöver den kollektivuppgörelse på 4 procent, ASL, som finns mellan LO och arbetsgivarna centralt.

Totalt 8,5 procent.

Inom järn och stål, som gick direkt på pensionsalternativet, har man 8 procent.

– Jag har jobbat hårt för det här genom åren, säger Robert Schön.

– Och det har varit jättelyckat.

Han lyfter särskilt fram möjligheten att jobba deltid inom stålbranschen.

– Folk har kunnat stanna kvar på jobbet och sluppit förtidspensionera sig. Företagen har kunnat behålla kompetens. Alla har varit helnöjda.

Robert Schön brinner bokstavligen för pensionsfrågan. Han berättar att han jobbat med pensioner sedan 1994 och är övertygad om att det är bra med kompletterande pensioner.

– Jag gör det inte bara i min roll som företrädare för företagen inom Pappers- och massaindustrin. Som det ser ut i dag, ska man tidigt intressera sig för sin pension. Det säger jag också till mina egna barn.

Varför vill arbetsgivarna ha bort trevalet i ATK:n. Är det för att systemet är krångligt och kostar pengar?

– Nej, jag ska vara jävligt krass. Vi har tre skäl.

1. Vi tycker inte att det behövs någon arbetstidsförkortning i den här branschen där man redan jobbar så kort tid.
2. Vi ser att både anställda och företag vinner på att det finns en möjlighet till delpension.
3. Vi månar faktiskt om de anställda och tycker att det ligger både i deras och vårt intresse att kunna komplettera pensionen.För statens kaka kommer bara att minska.

Så det handlar inte alls om att administrationen av ATK:n är bökig?

– Nej. Det är den visserligen, men det är inget skäl.

Även ni arbetsgivare tycks se de framtida pensionerna som ett mörkt moln vid horisonten?

– Det kan man säga. Men vi ser också bättre pensioner som något som kan locka folk till branschen.

Vad är priset för att få Pappers att släppa trevalet och acceptera en pensionslösning?

– Ärligt talat vet jag inte. De kompletterande pensionssystem jag bidragit till handlar om procenttal på totalt 8–8,5 procent inklusive ASL.

– Det är där man hamnar och där det finns – ett så kallat – ”glastak”.  Om Matts Jutterström fick 10 procent, skulle han antagligen få en annan diskussion bland medlemmarna. Men det kan jag inte ge. Då förstör jag hela ”marknaden”.

Robert Schön menar att man i stället får jobba på längre sikt. Han sätter därför sin tilltro till ”långsiktig påverkan med exemplets makt”.

Nog hade det gått, som han säger, att ”kasta in några köttben” i den kommande avtalsrörelsen för att locka dem som är emot.

– Men beskedet från Pappers i december var tydligt. Då är det bättre att dra ner på takten och se det som ett långsiktigt upplysningsarbete.

Så det är inte realistiskt att frågan kommer upp igen och får en lösning i den kommande avtalsrörelsen?

– Nej.

Helt klart är att trevalet i ATK:n är det stora hindret för att diskutera tidigare pension för skiftarbetare.

– Men hittar vi en lösning där, kan vi nog hitta en lösning på pensionsfrågan också.

Kruxet ligger också i att hitta bra övergångsbestämmelser.

– Det är klart att en 50-åring kanske inte är så intresserad av att göra pensionsinsättningar för att han inte hinner få ihop ett tillräckligt stort kapital. Men en 25-åring kanske inte ska ha något annat val än bara pensionspremie.

Robert Schön berättar att när förändringarna på gruvarbetarnas område förhandlades fram, sträcker sig övergångsreglerna över trettio år.

– Det tar alltså trettio år innan hela systemet fungerar fullt ut.

De som är under 25 år omfattas inte av pensionsavsättningarna inom ASL. Pappers vill nog få in den gruppen också i eventuella kommande diskussioner. Hur ser du på det?

– Det där är ingen stor sak. Det är en del i en förhandling som jag är övertygad om att vi kan lösa.

Det är ingen tvekan om vad målet för arbetsgivarna med Robert Schön i spetsen är; De vill ha en pensionslösning rakt av.

Och det får ta den tid det tar att övertyga Pappers medlemmar om att det också är bäst för dem själva.

– Jobbar du i 35 år med 8 procent extra i pensionsinsättning, har du ett jäkla bra pensionskapital den dag du slutar, säger han entusiastiskt.

Och han drar till med en annan jämförelse.

– Tar du konsekvent ut din ATK i ledig tid under ett yrkesliv blir det 14 månader totalt. Tar du ut det som pensionsinsättning i stället handlar det om 43 lediga månader i stället! Tre gånger så mycket!

Det är beräkningar av det slaget som Pappers medlemmar kommer att möta fram­över. I en framtidsdiskussion som just tagit sin början.

Läs mer:


gw@da.se

1Kommentarer

Mats Jönsson:

En spontan tanke jag får när jag läser artikeln är att varför inte införa ett 2-val för personer under ex.vis 30år? Pengar/pension den gruppen har oftast orken att köra”fullt” väljer dom pengar stimuleras konsumtionen väljer dom pension gynnas fondmarknden och dem själva genom tryggad/ökad pension, dessutom är det en morot till arbetsgivaren att anställa yngre som då inte tar ut ATK i timmar/ Mats J

Kommentera artikeln

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Pension på deltid ett sätt att orka

Avtal 2016En höjning av pensionsåldern rycker allt närmare. Svenska fönster i Edsbyn skiljer sig inte från andra arbetsplatser – några går så tidigt de kan, andra stannar så länge de får.

Förslag om höjd ålder väntas före nästa val

PENSIONSSYSTEMETSka Sverige ha en allmän pension som går att leva på måste fler arbeta längre. Det slog den statliga pensionsåldersutredningen fast i slutrapporten 2013.

7
Foto: David Lundmark

"Jag vill ha det bra i framtiden"

Unga om pensionenDet var första gången Lina Westberg beslutade om vad som skulle hända med pengarna på arbetstidskontot. Ändå var valet självklart och långsiktigt.

De sista ljuva åren

AnalysMöjligheten att välja mellan kontanter, ledig tid och en pensionspremie blir en parentes. Morgondagens pappersarbetare får med all säkerhet bara pensionspremie.

1

"Vi känner oss trygga med att kunna hålla en avkastning på 7 procent"

Folksam-LO Pension förvaltar i dag cirka 500 miljoner kronor som Pappersmedlemmarna avsatt som ATK-pension.

Tabell: Så mycket pension får du med ATK

Foto: David Lundmark

Kontot fullt av ledighet

PusslandeBägge jobbar ständigt skift, det är fullt blås där hemma med två små barn och massor av aktiviteter. För Camilla Johansson och Kim Fridén är arbetstidskontot ett sätt att få ihop livet.

Andreas är 24 år och har jobbat i mekverkstaden på SCA Munksund i fem år. Emanuel är 21 och har ett par år som fast anställd. Foto: Anders Westergren

Pension, tid eller pengar – det är frågan

Hotat valAtt få välja mellan tid, pengar och pension är populärt bland pappersarbetarna men nu hotas valfriheten.

Christer Berglund. Foto: Anders Westergren

Han får medlemmarna att satsa på pensionen

Tid eller pengarPå Munksund väljer de flesta pensionsalternativet på arbetstidskontot och orsaken till detta stavas Christer Berglund.

Foto: TT

Från omstritt påhitt till ett älskat konto

I backspegelnProtester och avhopp. Det var stor dramatik när arbetstidskontot infördes i 1998 års avtalsrörelse.

En ekvation som inte håller

LedareHelle Klein, chefredatör.

Läs mer från Dagens Arbete:

Det skulle va husvagn …

ArkivbildenÅret är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Inte nere för räkning

Sveriges mest kända skjutjärnsjournalist Janne Josefsson har provocerat och avslöjat i över 30 år. Nu berättar han om hoten, rädslan för att bli kär och hur han sagt nej till 750 000 kronor.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

PROFILENÄr det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DebattJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

1

Nödår, strejker, slit – och äventyr

ArbetarhistoriaHur var det att vara arbetare för hundra år sedan? Med usel lön, eländiga villkor och en polis som sköt skarpt. DA:s Pontus Ohlin hittar ett gammal­t brev och söker svar.

1

Efter coronan

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Coronakrisen

Jesper Johansson är tjugosex år och har varit huvudskyddsombud i mer än två år. Foto: Åke Ericson

Sätter stopp för smittan

Nya risker.Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Här jobbar ­skiftarbetarna 40 procent

KORTTIDSAVTALPå Skåpafors händer inte mycket. Först stoppade man produktionen, sedan fick alla skiftarbetare gå hem. Men Pappersavdelningens ordförande Ulrik Jörback är ändå optimistisk. – Vi brukar klara oss även i lite sämre tider.

1

Coronakrisen – dag för dag

TidslinjeAllt hände så fort. Här kan du följa utvecklingen när det nya coronaviruset spreds över världen. Vilka konsekvenser det fick, och fortfarande får, med ett särskilt fokus på svensk industri.

Regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

TillträdesrättRegeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

1

”Det är de små arbetsplatserna som behöver oss”

Regionala skyddsombud är oroliga över utvecklingen. Vad blir steg två, frågar de sig. Och kommer Arbetsmiljösverige monteras ner ytterligare?

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.