Den hårda matchen om pensionerna
Publicerad 2015-08-19, 08:00 Uppdaterad 2020-06-29, 09:57
”Kortare arbetstid med bibehållen pensionsnivå för skiftarbetare”, säger Pappers, ”Skrota ATK:n och lägg allt på pension”, kontrar Industriarbetsgivarna.
Mer pengar eller mindre jobb
Systemet med arbetstidskonto (ATK) finns i flera branscher inom den svenska industrin. Arbetsgivaren betalar in en bestämd årlig premie, som man kan ta ut i pengar, kortare arbetsvecka eller som en pension för att korta arbetslivstiden.
ATK-premien kan läggas till 100 procent på ett av alternativen, eller fördelas mellan dem. Varje år gör man ett nytt val.
Premien varierar inom avtalsområdena. För Pappers är ATK:n värd 3,5 procent för den som väljer lön eller tid, men 4,2 procent för den som väljer enbart pension.
Pappers Matts Jutterström:
”Det är helt nödvändigt att förhandla fram bättre pensioner”
Lägre pensionsålder för skiftarbetare och bättre pensioner till alla. Det är så Pappers krav på arbetsgivarna kan se ut i en nära framtid.
Redan nu sitter Pappers och Industriarbetsgivarna i en arbetsgrupp och tuggar på frågan rörlig pensionsålder.
Gruppen tillsattes efter förra avtalsrörelsen. Detta utifrån ett krav från Pappers: kortare arbetstid med bibehållen pensionsnivå för skiftarbetare.
Skogsindustrierna har kontrat med att kasta in det nuvarande arbetstidskontot i matchen. De har länge velat att det enda alternativet ska vara pension.
– Men vi är inte beredda att förhandla bort trevalet (ledig tid, kontant eller pension) på arbetstidskontot, säger Pappers ordförande Matts Jutterström.
– Medlemmarna vill ha valfriheten kvar Och de som väljer ledig tid, har upp till en vecka att ta ut efter eget huvud. Inte när arbetsgivaren vill.
Pappers förbundsmöte i höstas gav samma besked. Rör inte valmöjligheterna i ATK:n!
Flera ordförande vittnade om att de skulle få kliva åt sidan om de till äventyrs ville inskränka valmöjligheten.
– En begränsning i valen kan därför inte bli ett ”byte” för skiftarbetarnas lägre pensionsålder eller högre pensioner, säger Matts Jutterström.
Bakgrunden till att arbetsgivarna vill slopa tidsvalet på kontot är att det kostar både pengar och administration.
När någon ska vara ledig måste någon annan jobba. Det kostar extra.
– Jag kan hålla med om att vi har en ”stum” regel här som gör att arbetsgivaren inte bestämmer när ledigheten ska tas ut.
– Men det är något vi slagits för och fått igenom i tidigare förhandlingar.
Trots beskedet från Pappers håller arbetsgivaren dörren öppen. Så deras intresse för att få bort trevalet finns kvar?
– Ja, det är nog bara en kostnadsfråga för dem, menar Matts Jutterström.
Pappers ordförande har i dagsläget inget mandat att driva igenom en förhandling där valen försvinner.
Det är han medveten om.
Samtidigt anser många medlemmar att något måste göras åt pensionerna rent allmänt.
– De generationer som går in i våra fabriker i dag kommer i annat fall i morgon undra varför vi satt passiva.
I det pensionssystem som en gång fanns, garanterades 72 procent av inkomsten i pension.
Sedan dess har födda 1950 eller senare fått se procentsatsen minska i de orange kuverten.
– Dagens 90-talister får mindre än 50 procent i pension, konstaterar Matts Jutterström.
Han ser en framtid med fattiga människor som tvingas hålla sig kvar på arbetsmarknaden av ekonomiska skäl.
Vid sidan om det finns kravet på tidigare pension från de många skiftarbetarna i förbundet, de utgör nästan sju av tio medlemmar.
Ett litet men betydelsefullt plus har skiftarbetarna gentemot andra medlemsgrupper.
– De som hamnar över 7,5 basbelopp i inkomst får 30 procent extra i pensionsinbetalning på det överskjutande beloppet, säger Matts Jutterström.
Alla andra får hålla till godo med de 4,5 procent av inkomsten som avtalspensionen i kollektivavtalet ger.
– Dessa 4,5 procent borde vara runt 10 procent för att få en drägligare pension, menar Matts Jutterström.
Borde inte staten kunna garantera en hygglig pension för alla?
– I dag betalar arbetsgivarna in 16 procent i pension plus 2,5 procent i premiepension. För att bibehålla nivån borde den snarare ligga på 22–23 procent.
– Problemet är att det inte finns någon politisk vilja till detta. I stället säger politikerna att vi ska jobba längre, vilket också hänger samman med att medellivslängden ökar.
Återstår alltså att höja pensionen via facket.
– Den måste bli bättre, säger Matts Jutterström. Och framför allt måste den även omfatta alla medlemmar, även dem under 25 år. Så är det inte i dag.
Frågan är om medlemmarna i Pappers vill föra upp pensionsfrågan högst på kravlistan i kommande avtalsrörelser.
– Om de vill göra den prioriteringen, blir mitt uppdrag att leverera det.
I de diskussioner som hittills förts mellan Pappers och arbetsgivarna har det sneglats mot det avtal som gruvarbetarna i IF Metall röstade igenom 2009. De sade ja till rörlig pensionsålder, bättre pension – men fick avstå trevalet i ATK:n.
Ungefär så var det tänkt även på Pappers område.
– Men priset för att ge oss rörlig pension och bättre pension var just ”trevalet”. Det är ingenting att hymla om, menar Matts Jutterström.
Med Förbundsstyrelsens nej tycks den vägen – åtminstone i nuläget – vara omöjlig att beträda.
Men vem vet vad som händer framöver. Arbetsgivarna kanske kommer med ett erbjudande som varken Pappers centralt eller medlemmarna kan motstå.
– Då tror jag det kan vara bra med en medlemsomröstning i frågan.
Tills dess kvarstår frågan:
Vad är priset för valfrihet värd?
Industriarbetsgivarnas Robert Schön:
”Vi vill göra om arbetstidskontot till en pensionspremie rakt av”
Arbetsgivarna håller dörren fortsatt öppen för en pensionsuppgörelse med Pappers.
Detta trots att förbundet före jul lät meddela att man inte ville släppa trevalet i ATK:n i utbyte mot lägre pensionsålder för skiftarbetare.
– Vi förstår att kan bli en lång process, menar Robert Schön, vice vd på industriarbetsgivarna.
Han vet.
Förhandlingarna med gruvarbetarna på IF Metalls område tog exempelvis nästan tio år att genomföra.
Gruvarbetarna fick precis som Pappers ett arbetstidskonto i avtalsrörelsen 1998. Och precis som Pappers medlemmar fick de en trevals-möjlighet i form av tid, pengar eller pensionspremie.
I dag har gruvarbetarna sålt bort trevalet.
Priset blev en extra pensionsinsättning på 4,5 procent utöver den kollektivuppgörelse på 4 procent, ASL, som finns mellan LO och arbetsgivarna centralt.
Totalt 8,5 procent.
Inom järn och stål, som gick direkt på pensionsalternativet, har man 8 procent.
– Jag har jobbat hårt för det här genom åren, säger Robert Schön.
– Och det har varit jättelyckat.
Han lyfter särskilt fram möjligheten att jobba deltid inom stålbranschen.
– Folk har kunnat stanna kvar på jobbet och sluppit förtidspensionera sig. Företagen har kunnat behålla kompetens. Alla har varit helnöjda.
Robert Schön brinner bokstavligen för pensionsfrågan. Han berättar att han jobbat med pensioner sedan 1994 och är övertygad om att det är bra med kompletterande pensioner.
– Jag gör det inte bara i min roll som företrädare för företagen inom Pappers- och massaindustrin. Som det ser ut i dag, ska man tidigt intressera sig för sin pension. Det säger jag också till mina egna barn.
Varför vill arbetsgivarna ha bort trevalet i ATK:n. Är det för att systemet är krångligt och kostar pengar?
– Nej, jag ska vara jävligt krass. Vi har tre skäl.
1. Vi tycker inte att det behövs någon arbetstidsförkortning i den här branschen där man redan jobbar så kort tid.
2. Vi ser att både anställda och företag vinner på att det finns en möjlighet till delpension.
3. Vi månar faktiskt om de anställda och tycker att det ligger både i deras och vårt intresse att kunna komplettera pensionen.För statens kaka kommer bara att minska.
Så det handlar inte alls om att administrationen av ATK:n är bökig?
– Nej. Det är den visserligen, men det är inget skäl.
Även ni arbetsgivare tycks se de framtida pensionerna som ett mörkt moln vid horisonten?
– Det kan man säga. Men vi ser också bättre pensioner som något som kan locka folk till branschen.
Vad är priset för att få Pappers att släppa trevalet och acceptera en pensionslösning?
– Ärligt talat vet jag inte. De kompletterande pensionssystem jag bidragit till handlar om procenttal på totalt 8–8,5 procent inklusive ASL.
– Det är där man hamnar och där det finns – ett så kallat – ”glastak”. Om Matts Jutterström fick 10 procent, skulle han antagligen få en annan diskussion bland medlemmarna. Men det kan jag inte ge. Då förstör jag hela ”marknaden”.
Robert Schön menar att man i stället får jobba på längre sikt. Han sätter därför sin tilltro till ”långsiktig påverkan med exemplets makt”.
Nog hade det gått, som han säger, att ”kasta in några köttben” i den kommande avtalsrörelsen för att locka dem som är emot.
– Men beskedet från Pappers i december var tydligt. Då är det bättre att dra ner på takten och se det som ett långsiktigt upplysningsarbete.
Så det är inte realistiskt att frågan kommer upp igen och får en lösning i den kommande avtalsrörelsen?
– Nej.
Helt klart är att trevalet i ATK:n är det stora hindret för att diskutera tidigare pension för skiftarbetare.
– Men hittar vi en lösning där, kan vi nog hitta en lösning på pensionsfrågan också.
Kruxet ligger också i att hitta bra övergångsbestämmelser.
– Det är klart att en 50-åring kanske inte är så intresserad av att göra pensionsinsättningar för att han inte hinner få ihop ett tillräckligt stort kapital. Men en 25-åring kanske inte ska ha något annat val än bara pensionspremie.
Robert Schön berättar att när förändringarna på gruvarbetarnas område förhandlades fram, sträcker sig övergångsreglerna över trettio år.
– Det tar alltså trettio år innan hela systemet fungerar fullt ut.
De som är under 25 år omfattas inte av pensionsavsättningarna inom ASL. Pappers vill nog få in den gruppen också i eventuella kommande diskussioner. Hur ser du på det?
– Det där är ingen stor sak. Det är en del i en förhandling som jag är övertygad om att vi kan lösa.
Det är ingen tvekan om vad målet för arbetsgivarna med Robert Schön i spetsen är; De vill ha en pensionslösning rakt av.
Och det får ta den tid det tar att övertyga Pappers medlemmar om att det också är bäst för dem själva.
– Jobbar du i 35 år med 8 procent extra i pensionsinsättning, har du ett jäkla bra pensionskapital den dag du slutar, säger han entusiastiskt.
Och han drar till med en annan jämförelse.
– Tar du konsekvent ut din ATK i ledig tid under ett yrkesliv blir det 14 månader totalt. Tar du ut det som pensionsinsättning i stället handlar det om 43 lediga månader i stället! Tre gånger så mycket!
Det är beräkningar av det slaget som Pappers medlemmar kommer att möta framöver. I en framtidsdiskussion som just tagit sin början.
En spontan tanke jag får när jag läser artikeln är att varför inte införa ett 2-val för personer under ex.vis 30år? Pengar/pension den gruppen har oftast orken att köra”fullt” väljer dom pengar stimuleras konsumtionen väljer dom pension gynnas fondmarknden och dem själva genom tryggad/ökad pension, dessutom är det en morot till arbetsgivaren att anställa yngre som då inte tar ut ATK i timmar/ Mats J