Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

DA granskar Arbetstidskontot

Matts Jutterström och Robert Schön. Foto: David Lundmark

Den hårda matchen om pensionerna

”Kortare arbetstid med bibehållen pensionsnivå för skiftarbetare”, säger Pappers, ”Skrota ATK:n och lägg allt på pension”, kontrar Industriarbetsgivarna.

Mer pengar eller mindre jobb

Systemet med arbetstidskonto (ATK) finns i flera branscher inom den svenska industrin. Arbetsgivaren betalar in en bestämd årlig premie, som man kan ta ut i pengar, kortare arbetsvecka eller som en pension för att korta arbetslivstiden.

ATK-premien kan läggas till 100 procent på ett av alternativen, eller fördelas mellan dem. Varje år gör man ett nytt val.

Premien varierar inom avtalsområdena. För Pappers är ATK:n värd 3,5 procent för den som väljer lön eller tid, men 4,2 procent för den som väljer enbart pension.

Matts Jutterström. Foto: David Lundmark

Matts Jutterström. Foto: David Lundmark

 Pappers Matts Jutterström:

”Det är helt nödvändigt att förhandla fram bättre pensioner”

Lägre pensionsålder för skiftarbetare och bättre pensioner till alla. Det är så Pappers krav på arbetsgivarna kan se ut i en nära framtid.

Redan nu sitter Pappers och Industriarbetsgivarna i en arbetsgrupp och tuggar på frågan rörlig pensionsålder.

Gruppen tillsattes efter förra avtalsrörelsen. Detta utifrån ett krav från Pappers: kortare arbetstid med bibehållen pensionsnivå för skiftarbetare.

Skogsindustrierna har kontrat med att kasta in det nuvarande arbetstidskontot i matchen. De har länge velat att det enda alternativet ska vara pension.

– Men vi är inte beredda att förhandla bort trevalet (ledig tid, kontant eller pension) på arbetstidskontot, säger Pappers ordförande Matts Jutterström.

– Medlemmarna vill ha valfriheten kvar Och de som väljer ledig tid, har upp till en vecka att ta ut efter eget huvud. Inte när arbetsgivaren vill.

Pappers förbundsmöte i höstas gav samma besked. Rör inte valmöjligheterna i ATK:n!
Flera ordförande vittnade om att de skulle få kliva åt sidan om de till äventyrs ville inskränka valmöjligheten.

– En begränsning i valen kan därför inte bli ett ”byte” för skiftarbetarnas lägre pensionsålder eller högre pensioner, säger Matts Jutterström.

Bakgrunden till att arbetsgivarna vill slopa tidsvalet på kontot är att det kostar både pengar och administration.

När någon ska vara ledig måste någon annan jobba. Det kostar extra.

– Jag kan hålla med om att vi har en ”stum” regel här som gör att arbetsgivaren inte bestämmer när ledigheten ska tas ut.

– Men det är något vi slagits för och fått igenom i tidigare förhandlingar.

Trots beskedet från Pappers håller arbetsgivaren dörren öppen. Så deras intresse för att få bort trevalet finns kvar?

– Ja, det är nog bara en kostnadsfråga för dem, menar Matts Jutterström.

Pappers ordförande har i dagsläget inget mandat att driva igenom en förhandling där valen försvinner.

Det är han medveten om.

Samtidigt anser många medlemmar att något måste göras åt pensionerna rent allmänt.

– De generationer som går in i våra fabriker i dag kommer i annat fall i morgon undra varför vi satt passiva.

I det pensionssystem som en gång fanns, garanterades 72 procent av inkomsten i pension.
Sedan dess har födda 1950 eller senare fått se procentsatsen minska i de orange kuverten.

– Dagens 90-talister får mindre än 50 procent i pension, konstaterar Matts Jutterström.

Han ser en framtid med fattiga männi­skor som tvingas hålla sig kvar på arbetsmarknaden av ekonomiska skäl.

Vid sidan om det finns kravet på tidigare pension från de många skiftarbetarna i förbundet, de utgör nästan sju av tio medlemmar.

Ett litet men betydelsefullt plus har skiftarbetarna gentemot andra medlemsgrupper.

– De som hamnar över 7,5 basbelopp i inkomst får 30 procent extra i pensionsinbetalning på det överskjutande beloppet, säger Matts Jutterström.

Alla andra får hålla till godo med de 4,5 procent av inkomsten som avtalspensionen i kollektivavtalet ger.

– Dessa 4,5 procent borde vara runt 10 procent för att få en drägligare pension, menar Matts Jutterström.

Borde inte staten kunna garantera en hygglig pension för alla?
– I dag betalar arbetsgivarna in 16 procent i pension plus 2,5 procent i premiepension. För att bibehålla nivån borde den snarare ligga på 22–23 procent.

– Problemet är att det inte finns någon politisk vilja till detta. I stället säger politikerna att vi ska jobba längre, vilket också hänger samman med att medellivslängden ökar.

Återstår alltså att höja pensionen via facket.

– Den måste bli bättre, säger Matts Jutterström. Och framför allt måste den även omfatta alla medlemmar, även dem under 25 år. Så är det inte i dag.

Frågan är om medlemmarna i Pappers vill föra upp pensionsfrågan högst på kravlistan i kommande avtalsrörelser.

– Om de vill göra den prioriteringen, blir mitt uppdrag att leverera det.

I de diskussioner som hittills förts mella­n Pappers och arbetsgivarna har det sneglats mot det avtal som gruvarbetarna i IF Metall röstade igenom 2009. De sade ja till rörlig pensionsålder, bättre pension – men fick avstå trevalet i ATK:n.

Ungefär så var det tänkt även på Pappers område.

– Men priset för att ge oss rörlig pension och bättre pension var just ”trevalet”. Det är ingenting att hymla om, menar Matts Jutterström.

Med Förbundsstyrelsens nej tycks den vägen – åtminstone i nuläget – vara omöjlig att beträda.
Men vem vet vad som händer framöver. Arbetsgivarna kanske kommer med ett erbjudande som varken Pappers centralt eller medlemmarna kan motstå.

– Då tror jag det kan vara bra med en medlemsomröstning i frågan.

Tills dess kvarstår frågan:
Vad är priset för valfrihet värd?

 

Robert Schön. Foto David Lundmark.

Robert Schön. Foto David Lundmark.

Industriarbetsgivarnas Robert Schön:

”Vi vill göra om arbetstidskontot till en pensionspremie rakt av”

Arbetsgivarna håller dörren fortsatt öppen för en pensionsuppgörelse med Pappers.
Detta trots att förbundet före jul lät meddela att man inte ville släppa trevalet i ATK:n i utbyte mot lägre pensionsålder för skiftarbetare.

– Vi förstår att kan bli en lång process, menar Robert Schön, vice vd på industriarbetsgivarna.

Han vet.

Förhandlingarna med gruvarbetarna på IF Metalls område tog exempelvis nästan tio år att genomföra.

Gruvarbetarna fick precis som Pappers ett arbetstidskonto i avtalsrörelsen 1998. Och precis som Pappers medlemmar fick de en trevals-möjlighet i form av tid, pengar eller pensionspremie.
I dag har gruvarbetarna sålt bort trevalet.

Priset blev en extra pensionsinsättning på 4,5 procent utöver den kollektivuppgörelse på 4 procent, ASL, som finns mellan LO och arbetsgivarna centralt.

Totalt 8,5 procent.

Inom järn och stål, som gick direkt på pensionsalternativet, har man 8 procent.

– Jag har jobbat hårt för det här genom åren, säger Robert Schön.

– Och det har varit jättelyckat.

Han lyfter särskilt fram möjligheten att jobba deltid inom stålbranschen.

– Folk har kunnat stanna kvar på jobbet och sluppit förtidspensionera sig. Företagen har kunnat behålla kompetens. Alla har varit helnöjda.

Robert Schön brinner bokstavligen för pensionsfrågan. Han berättar att han jobbat med pensioner sedan 1994 och är övertygad om att det är bra med kompletterande pensioner.

– Jag gör det inte bara i min roll som företrädare för företagen inom Pappers- och massaindustrin. Som det ser ut i dag, ska man tidigt intressera sig för sin pension. Det säger jag också till mina egna barn.

Varför vill arbetsgivarna ha bort trevalet i ATK:n. Är det för att systemet är krångligt och kostar pengar?

– Nej, jag ska vara jävligt krass. Vi har tre skäl.

1. Vi tycker inte att det behövs någon arbetstidsförkortning i den här branschen där man redan jobbar så kort tid.
2. Vi ser att både anställda och företag vinner på att det finns en möjlighet till delpension.
3. Vi månar faktiskt om de anställda och tycker att det ligger både i deras och vårt intresse att kunna komplettera pensionen.För statens kaka kommer bara att minska.

Så det handlar inte alls om att administrationen av ATK:n är bökig?

– Nej. Det är den visserligen, men det är inget skäl.

Även ni arbetsgivare tycks se de framtida pensionerna som ett mörkt moln vid horisonten?

– Det kan man säga. Men vi ser också bättre pensioner som något som kan locka folk till branschen.

Vad är priset för att få Pappers att släppa trevalet och acceptera en pensionslösning?

– Ärligt talat vet jag inte. De kompletterande pensionssystem jag bidragit till handlar om procenttal på totalt 8–8,5 procent inklusive ASL.

– Det är där man hamnar och där det finns – ett så kallat – ”glastak”.  Om Matts Jutterström fick 10 procent, skulle han antagligen få en annan diskussion bland medlemmarna. Men det kan jag inte ge. Då förstör jag hela ”marknaden”.

Robert Schön menar att man i stället får jobba på längre sikt. Han sätter därför sin tilltro till ”långsiktig påverkan med exemplets makt”.

Nog hade det gått, som han säger, att ”kasta in några köttben” i den kommande avtalsrörelsen för att locka dem som är emot.

– Men beskedet från Pappers i december var tydligt. Då är det bättre att dra ner på takten och se det som ett långsiktigt upplysningsarbete.

Så det är inte realistiskt att frågan kommer upp igen och får en lösning i den kommande avtalsrörelsen?

– Nej.

Helt klart är att trevalet i ATK:n är det stora hindret för att diskutera tidigare pension för skiftarbetare.

– Men hittar vi en lösning där, kan vi nog hitta en lösning på pensionsfrågan också.

Kruxet ligger också i att hitta bra övergångsbestämmelser.

– Det är klart att en 50-åring kanske inte är så intresserad av att göra pensionsinsättningar för att han inte hinner få ihop ett tillräckligt stort kapital. Men en 25-åring kanske inte ska ha något annat val än bara pensionspremie.

Robert Schön berättar att när förändringarna på gruvarbetarnas område förhandlades fram, sträcker sig övergångsreglerna över trettio år.

– Det tar alltså trettio år innan hela systemet fungerar fullt ut.

De som är under 25 år omfattas inte av pensionsavsättningarna inom ASL. Pappers vill nog få in den gruppen också i eventuella kommande diskussioner. Hur ser du på det?

– Det där är ingen stor sak. Det är en del i en förhandling som jag är övertygad om att vi kan lösa.

Det är ingen tvekan om vad målet för arbetsgivarna med Robert Schön i spetsen är; De vill ha en pensionslösning rakt av.

Och det får ta den tid det tar att övertyga Pappers medlemmar om att det också är bäst för dem själva.

– Jobbar du i 35 år med 8 procent extra i pensionsinsättning, har du ett jäkla bra pensionskapital den dag du slutar, säger han entusiastiskt.

Och han drar till med en annan jämförelse.

– Tar du konsekvent ut din ATK i ledig tid under ett yrkesliv blir det 14 månader totalt. Tar du ut det som pensionsinsättning i stället handlar det om 43 lediga månader i stället! Tre gånger så mycket!

Det är beräkningar av det slaget som Pappers medlemmar kommer att möta fram­över. I en framtidsdiskussion som just tagit sin början.

Läs mer:


gw@da.se

1Kommentarer

Mats Jönsson:

En spontan tanke jag får när jag läser artikeln är att varför inte införa ett 2-val för personer under ex.vis 30år? Pengar/pension den gruppen har oftast orken att köra”fullt” väljer dom pengar stimuleras konsumtionen väljer dom pension gynnas fondmarknden och dem själva genom tryggad/ökad pension, dessutom är det en morot till arbetsgivaren att anställa yngre som då inte tar ut ATK i timmar/ Mats J

Kommentera artikeln

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Pension på deltid ett sätt att orka

Avtal 2016En höjning av pensionsåldern rycker allt närmare. Svenska fönster i Edsbyn skiljer sig inte från andra arbetsplatser – några går så tidigt de kan, andra stannar så länge de får.

Förslag om höjd ålder väntas före nästa val

PENSIONSSYSTEMETSka Sverige ha en allmän pension som går att leva på måste fler arbeta längre. Det slog den statliga pensionsåldersutredningen fast i slutrapporten 2013.

7
Foto: David Lundmark

"Jag vill ha det bra i framtiden"

Unga om pensionenDet var första gången Lina Westberg beslutade om vad som skulle hända med pengarna på arbetstidskontot. Ändå var valet självklart och långsiktigt.

De sista ljuva åren

AnalysMöjligheten att välja mellan kontanter, ledig tid och en pensionspremie blir en parentes. Morgondagens pappersarbetare får med all säkerhet bara pensionspremie.

1

"Vi känner oss trygga med att kunna hålla en avkastning på 7 procent"

Folksam-LO Pension förvaltar i dag cirka 500 miljoner kronor som Pappersmedlemmarna avsatt som ATK-pension.

Tabell: Så mycket pension får du med ATK

Foto: David Lundmark

Kontot fullt av ledighet

PusslandeBägge jobbar ständigt skift, det är fullt blås där hemma med två små barn och massor av aktiviteter. För Camilla Johansson och Kim Fridén är arbetstidskontot ett sätt att få ihop livet.

Andreas är 24 år och har jobbat i mekverkstaden på SCA Munksund i fem år. Emanuel är 21 och har ett par år som fast anställd. Foto: Anders Westergren

Pension, tid eller pengar – det är frågan

Hotat valAtt få välja mellan tid, pengar och pension är populärt bland pappersarbetarna men nu hotas valfriheten.

Christer Berglund. Foto: Anders Westergren

Han får medlemmarna att satsa på pensionen

Tid eller pengarPå Munksund väljer de flesta pensionsalternativet på arbetstidskontot och orsaken till detta stavas Christer Berglund.

Foto: TT

Från omstritt påhitt till ett älskat konto

I backspegelnProtester och avhopp. Det var stor dramatik när arbetstidskontot infördes i 1998 års avtalsrörelse.

En ekvation som inte håller

LedareHelle Klein, chefredatör.

Läs mer från Dagens Arbete:

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKORLär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

3

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Politikernas svar om skuggsamhället

SkuggsamhälletDA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Avtal 2020

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Från hunddagis till fackordförande

UNG 2020 För åtta år sedan drev Gabriel Jöngren ett hunddagis och visste knappt vad facket var för något. I dag är han processoperatör och ­ordförande för Pappers avdelning i Mariestad.

Micke Holm

”Lite pirrigt känns det”

MusikJulen närmar sig och nu tändas alla julshower igen. I en av dem står industriarbetaren Micke Holm på scen.

Här är lönerna på svenska pappersbruk 2019

Listor – snittlönerDe anställda på Swedpaper i Gävle drar in de högsta lönerna i Pappers. Det visar Dagens Arbetes kartläggning för 2019. Och generellt gäller att löneskillnaderna mellan toppen och botten ökar.

1

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.