Industriarbetarnas tidning

Den stora momsdopningen

6 oktober, 2015

Skrivet av Marie Edholm och Hans Strandberg

Staten pumpade in mer än 3 miljarder kronor i svenska tryckerier. Olönsamma företag fick nytt liv och konkurrensen rubbades. Det var konstgjord andning som sköt upp det oundvikliga – utslagningen väntar nu istället. Dagens Arbete berättar om hur slumpen skapat vinnare och förlorare, om brutna löften och kunder som tvingats in i ett juridiskt kaos.

SÅ FUNGERAR MOMSEN

Så här snurrar momsen runt i vanliga fall:

1. Tryckeriet skickar en faktura på 100 000 kronor plus 6 000 kronor i moms (6 procent)till sin kund.

2. Kunden betalar 106 000 kronor till tryckeriet.

3. Tryckeriet redovisar att de har fått in 6 000 kronor i moms och betalar in summan till Skatteverket.

4. Kunden redovisar att de har betalat 6 000 kronor i moms och får tillbaka summan från Skatteverket. Så långt är momsen ett nollsummespel. 5. När konsumenten köper tidningen
i butik för 50 kronor, varav cirka 3 kronor är moms, redovisar butiken att de har fått in

3 kronor i moms och betalar in till Skatte-verket. Konsumenten kan inte begära att få tillbaka momsen, som går in i statskassan.

Tryckerierna bröt kedjan

När tryckerierna fick tillbaka moms utan att skicka den vidare till kunderna bröt de den vanliga kedjan. Det fanns en lucka i lagstiftningen som gjorde det möjligt för tryckerierna att få
tillbaka moms utan att behöva bevisa att de skickade den vidare. Däremot kan de ha brutit mot andra lagar, vilket nu prövas rättsligt då kunder har stämt sina tryckerier. I höst kan Högsta domstolen avgöra frågan, då två ärenden prövas.

”Det kändes fel och underligt”

Carl-Johan Holmquist pekar på maskin efter maskin i lokalen ett stenkast från Frihamnen i Stockholm.

– Det är till de här som momspengarna har gått. Utan dem hade vi inte funnits i dag, säger han.

Stjärntryck AB, grundat 1898 av Carl-Johans farfars far, sysslar med offset och digitaltryck i små serier. Det är snabba puckar – vi träffar honom en eftermiddag och telefonen ringer. En mäklare vill ha 200 lägenhetsprospekt, helst före klockan 17 samma dag.

De senaste åren har varit tuffa. Bolaget har sparat på alla fronter och är två man färre än vid samma tid i fjol, men de tror på plusresultat i år.

Tillbaka till momspengarna som gjorde den snabba digitalsatsningen möjlig. Var kom de ifrån?

Carl-Johan minns ett besök på sin revisionsbyrå under hösten 2010, då han hamnade i samtal med en av deras skattekonsulter. Ämnet var tryckerimoms.

– Jag fick höra att de kunde hjälpa oss att få tillbaka pengar efter en EU-dom som hade sänkt momsen för tryckeriproduktion, att det fanns stora möjligheter och att kunderna inte skulle drabbas. De ville ha 15 procent i provision av pengarna vi fick in.

Carl-Johan var kallsinnig.

– Det kändes fel och väldigt underligt. Moms ska ju vara ett nollsummespel, inget man tjänar pengar på, resonerade han.

Men så kom signalerna om att konkurrenter fick pengar och det handlade om stora summor. Många miljoner.

– Ekonomiskt instabila tryckerier som egentligen inte borde ha överlevt använde pengarna till att pressa priserna. Jag kallar det momsdopning. Konkurrensen sattes ur spel.

”Om det ligger en miljon på gatan så låter man den ju inte vara.”

Till slut kände han sig tvungen att följa konsulternas råd. Han lyckades förhandla ner deras provision en aning och begärde tillbaka moms för ett år. Det fungerade, beloppet fanns snart på bolagets skattekonto och konsulterna fick sina pengar, men Carl-Johan tvekade ändå:

– Jag vågade inte riktigt tro på att vi skulle få behålla pengarna, så vi väntade över ett bokslut innan vi använde dem.

Han ville egentligen stoppa där, men nästa år accelererade allt och det var omöjligt att stå emot när alla andra fick tillbaka moms. Totalt fick Stjärntryck tillbaka närmare 3,8 miljoner kronor.

– Så här ska det ju inte fungera med moms, det är moraliskt felaktigt. Men om det ligger en miljon på gatan så låter man den ju inte vara.

Det skulle snart visa sig att konsulterna hade lovat för mycket.

Cirkeln som bröts

Tryckerimomshärvan har pågått i fem år nu, har orsakat tusentals rättsliga processer och lett till osämja mellan två redan utsatta branscher – tryckerier respektive tidningar och förlag.

Hur blev det så här?

Efter en EU-dom 2010 konstaterade Skatteverket att momsen på tryck av tidningar och böcker varit för hög under flera år, den borde ha varit 6 procent i stället för 25.

Snart började tryckerier – rådgivna av skattekonsulter – att begära tillbaka mellanskillnaden. Skatteverket betalade, men förutsatte att pengarna skulle komma tillbaka till staten från tryckeriernas kunder. Hela momskedjan skulle alltså vändas och köras baklänges.

Därför skickade Skatteverket ut kravbrev till kunderna, som förvånat vände sig till sina tryckerier och undrade vad det var frågan om. Vissa tryckerier betalade, andra erbjöd sina kunder hjälp att överklaga Skatteverkets krav.

Tidigt 2014, efter flera års rättsliga processer sade Högsta förvaltningsdomstolen att Skatteverket hade rätt att kräva kunderna på pengarna. Tidningar och förlag satt plötsligt med momsskulder, trots att de redan hade betalat momsen. Samtidigt vägrade flera tryckerier fortfarande att skicka momsen vidare till sina allt mer desperata kunder.

Dyra råd – men var de goda?

Tillbaka till Frihamnen i Stockholm, där Carl-Johan Holmquists misstänksamhet mot momsupplägget visade sig vara rätt. När Stjärntrycks kunder hörde av sig med frågor om Skatteverkets krav vände han sig till sin revisionsbyrå igen, som redan tagit provision på pengarna som han fått in. Nu erbjöd de sig att hjälpa Stjärntrycks kunder – men varje brev som kunderna behövde för att överklaga Skatteverkets beslut kostade 25 000 kronor.

Där någonstans, med Carl-Johan Holmquists egna ord, ”lackade han ur” på konsulterna. Han kände sig tvungen att köpa två brev för att hjälpa sina kunder. När han så begärde tillbaka moms för ett år till struntade han i att betala mer provision.

– Det gillade de väl inte riktigt, där skar det sig mellan oss. Men det var ju ändå vi som gjorde hela jobbet med fakturakopior och underlag och skickade in alla papper.

Hösten 2015: Förvaltningsdomstolarna har gång på gång slagit fast att tryckerikunderna måste betala. De dyra breven som Carl-Johan Holmquist köpt från konsulterna var inte till någon hjälp. Han valde att betala sina trogna kunder.
Många gjorde likadant, men en del tryckerier menar att det inte finns något i lagen som tvingar dem att skicka pengarna vidare till sina kunder. Det har satt kunderna i en juridisk rävsax som tvingar dem att stämma sina tryckerier.

Lönsamt  kryphål

Momshärvan
Carl-Johan Holmquist på Stjärntryck i Stockholm: ”Ekonomiskt instabila tryckerier använde pengarna till att pressa priserna. Jag kallar det momsdopning.” Foto: David Lundmark

Allt snurrar runt en lucka i lagen, som revisionsbyråer och skattekonsulter var snabba att visa för tryckerierna: De kunde begära tillbaka moms för tiden 2004–2007, utan att skicka motsvarande belopp vidare till kunderna. Först 2008 kom nämligen den lag som ger Skatteverket rätt att neka återbetalning av moms.
Fram till dess kunde företagen alltså bryta momscirkeln och behålla pengarna. Det är den här juridiska luckan som jurister och tryckerier lutar sig mot när de anser att de har rätt att behålla pengarna.

Nu 2015, när tiden har gått ut för att få tillbaka mer moms, kan vi summera: Tryckerierna har fått 3,3 miljarder kronor. Skatteverket har samtidigt krävt kunderna på 1,9 miljarder. Mer än så kan man inte begära in för tidsfristen har gått ut. Mellanskillnaden ligger nu alltså tryggt hos tryckerierna – de har fått minst 1,4 miljarder kronor netto av staten.

Slumpens skördar

När tryckeri efter tryckeri fick nya friska pengar kände sig alla tvingade att ge sig in i momskarusellen trots att de tyckte det var både vansinnigt och fel. Skvaller och rykten spreds:

– Man har ju hört om tryckerier som använt pengarna till utdelning, om glädjefester där champagnekorkarna har smällt, berättar Carl-Johan Holmquist på Stjärntryck.

Snart började det också talas om Skatteverkets oförutsägbara hantering. DA har ringt runt till ett stort antal tryckerier och situationen beskrivs som slumpmässig och att det rått total brist på konsekvens. Vissa kunder fick krav från myndigheten, andra lämnades i fred.

– Första året skulle jag uppskatta att vi betalade ut ungefär hälften av det vi fick tillbaka. Året därpå var det inte en enda kund som hörde av sig, minns Carl-Johan Holmquist.

Bland tryckerier har det vuxit fram olika teorier om vad det beror på: Att handläggarna varit olika noggranna, att Skatteverket inte har brytt sig om att skicka krav under ett visst belopp eller att det varit skillnad beroende på var i landet ärendet har handlagts.

Skatteverket kan inte svara på varför hanteringen har varierat.

– Troligtvis rör det sig om flera olika faktorer. Vi kan inte heller uttala oss om hur Skatteverket prioriterar och utför kontrollverksamheten, svarar Jens Widén, verksamhetsutvecklare inom momsområdet på Skatteverket.

Pest och kolera 1

moms7
Inge Persson-Carleson, chefredaktör på motorcykeltidningen MCM. Foto:David Lundmark.

Vissa kunder har haft dubbel otur. Dels har de fått krav från Skatteverket, dels var de kunder hos tryckerier som inte ville betala.

Högsta Förvaltningsdomstolen gav Skatteverket rätt att kräva kunderna på momsen. Men i domen skrev man också att det kan vara oskäligt att göra det, om det är ”orimligt svårt eller omöjligt” för kunden att få betalt av tryckeriet. Men det räcker inte att tryckeriet vägrar att betala. För att visa att det är omöjligt att få pengarna måste kunden stämma sitt tryckeri.

”Det bara kan inte vara så att vi ska behöva betala momsen två gånger.”

För Inge Persson-Carleson, chefredaktör på motorcykeltidningen MCM, känns det helt absurt.

– Ska vi – ett litet förlag på två personer – behöva ge oss in i en rättsprocess mot en av Europas stora tryckerikoncerner, och riskera både vår verksamhet och kanske hela vår privata existens?

Men precis så är det. MCM och många andra kunder ställdes inför ett val: Att ge upp, ta kostnaden och betala momsen till Skatteverket och därmed låta tryckeriet behålla pengarna. Eller – att stämma tryckeriet. De som stämde fick en förlängd tidsfrist från Skatteverket och behöver inte betala in momsen förrän domstolen avgjort om kunden eller tryckeriet har rätt.

– Det var inget lätt beslut, men vi har inte 600 000 kronor som ligger och skvalpar. Samtidigt vet vi att vi riskerar att förlora i rätten och kanske stå med lika stora rättegångskostnader att betala. Till slut blev det ett känslomässigt beslut. Det bara kan inte vara så att vi ska behöva betala momsen två gånger, säger Inge Persson-Carleson.

De valde att stämma sitt tryckeri Sörmlands Grafiska, något som han aldrig hade trott skulle behövas. Tryckeriets vd Seppo Rantala hade ju lovat – i ett undertecknat brev – att de skulle betala momsen till MCM om Skatteverket skulle vinna i förvaltningsrätten. Nu hade verkligheten ändrats.

– Hans löfte var inte ens värt papperet det var skrivet på. Vad hände med affärsetiken?

Dagens Arbete har sökt Seppo Rantala, vd på Sörmlands Grafiska, utan framgång. Vid vår senaste intervju, för snart ett år sedan, sa han att Sörmlands Grafiska har följt lagen och att de inte har någon juridisk skyldighet att betala. Han tyckte inte att det fanns något moraliskt problem.

Oavsett hur det går i rätten så kommer MCM att vara förlorare, menar Inge.

– Vår försäkring har ett tak för hur stor ersättning vi kan få för advokatkostnader. Det kommer inte att räcka till. Förlorar vi i rätten ska vi dessutom betala tryckeriets rättegångskostnader.

Då överlever inte tidningen, utan tvingas lägga ner, konstaterar han.
Skulle de vinna och lyckas få momsen från tryckeriet ska pengarna betalas vidare till Skatteverket. Inga pengar stannar hos kunderna.

Pest och kolera 2

När de första domarna föll i Nyköpings tingsrätt tidigare i år vann tryckerisidan. Eftersom kunderna hade fått anstånd med att betala momsen till Skatteverket hade de inte lidit någon ekonomisk skada än, menade domstolen. Därför var tryckeriet inte skyldigt att betala.

Så vad händer nu? Lägger Skatteverket ner sina krav, kan kunderna andas ut? Nej, rättsläget anses fortfarande vara oklart och ärendena vandrar vidare till hovrätt och Högsta domstolen.

Enligt de första domarna verkar chansen för kunderna att vinna vara större om de inte begär anstånd utan i stället betalar momsskulden. Men:

– Det är ju inte säkert att vi vinner även om vi har betalat in momsen. Vi kan lika gärna riskera alla pengar, förklarar Inge.

MCM har begärt och fått anstånd, mycket annat kan de inte göra. Inge och hans kompanjon har räknat och letat efter pengar att skrapa ihop till momsen – det går inte.

Ännu mer stressad blir han av nyheten från augusti: Sörmlands Grafiska har flyttat över verksamheten till ett nytt företag. Så vad händer om det gamla bolaget – som kunderna har stämt – slutligen förlorar i rätten och döms att betala både moms och rättegångskostnader?

– Begär de sig själva i konkurs då? Kommer vi få några pengar? Och hur långt kommer Skatteverket fortsätta att driva sina krav mot oss? När tar det här slut?

Inför rätta

De flesta tryckerier som Dagens Arbete har pratat med säger samma sak: De visste att momsen egentligen inte var deras pengar och därför har de betalat. Flera av dem har dessutom fått nya kunder från tryckerier som inte har betalat.

– Det här var manna från himlen för branschen, något annat kan man inte säga. Vi sökte också och fick tillbaka moms, men vi har betalat ut varenda krona till varenda kund som har fått ett krav från Skatteverket. Självklart. Det var inte våra pengar, säger Henry Lundbäck, ekonomi-chef på Eskils Tryckeri.

Sörmlands Grafiska, som fått 197 miljoner, är ett av de tryckerier som vägrat betala tillbaka. Pengarna har man använt i rörelsen, utan dem hade det blivit flera år av förluster. Totalt 28 rättsprocesser på drygt 60 miljoner kronor har inletts mot tryckeriet.

Sörmlands Grafiska har sällskap av tryckerier som V-tab, Mediarummet, Mediaplant, Mittmedia och C-tryck som också är stämda. Här finns även tryckerijätten Elanders, som fått tillbaka 249 miljoner av Skatteverket. Företaget lovade skriftligen sina kunder att de skulle hållas skadeslösa, men när det blev allvar vägrade man att gå med på deras krav. I tingsrättsförhandlingarna mot en av kunderna sade tryckeriets advokat:

– Det är inte Elanders plikt att ta hand om en kund som staten har satt i kläm.

Det argumentet bet dock inte, domstolen dömde Elanders att betala. Tvärt emot domarna i Nyköping menar Göteborgs tingsrätt att det inte spelar någon roll om kunden har betalat in momsen till Skatteverket eller inte.

Inget är som sagt enkelt när det gäller tryckerimomsjuridik. Elanders har överklagat domen.

Konsulterna och ansvaret

Momshärvan
Vitt Grafiska i Stockholm har använt momspengarna till att köpa andra tryckerier, har betalt flera av sina kunder men hamnat i bråk med en av dem – det fallet ligger nu i Högsta Domstolen:
”Om vi vred klockan tillbaka? Då skulle jag säga nej till pengarna, då finge jag väl skita i att köpa företag eller låna till det. Detta har sått sådan split, det är kontraproduktivt för branschen”, säger vd Dag Wassberg. Foto: David Lundmark

Dagens Arbete har pratat med ett stort antal tryckerier som berättar att de tidigt kontaktades av rådgivare som ville hjälpa till med momsåterbäringen. Några har begärt provision på såväl 10 som 15 procent, andra har tagit betalt per timme, per dokument eller överklagande.

På direkt fråga vägrar konsulterna att uppge hur mycket de har dragit in på momsrådgivningen. BDO och PWC har sålt tjänsten men betonat att det alltid finns en risk. Deloitte och KPMG säger att de har rådgivit ett fåtal kunder som har vänt sig till dem. Grant Thornton säger att man varit aktivt med att hjälpa tryckerierna att följa de regler som gäller.

– Det blir märkligt om skatterådgivare klandras för den uppkomna situationen, svarar informationschef Lisbeth Larsson.

Ansvaret är statens, menar hon, och pekar på luckan i lagen. Hur tryckerierna har använt pengarna – behållit dem eller betalat sina kunder – har Grant Thorntons konsulter inte lagt sig i, svarar Lisbeth Larsson.

Det finns en byrå som verkar ha gått mot strömmen – Ernst & Young.

– När vi har pratat tryckerimoms med våra kunder har vi sagt att de bör skicka vidare pengarna. Tryckerierna ska inte bli orättmätigt berikade, säger bolagets momschef Royne Schiess.

Hur kom ni fram till det?

– Det var slutsatsen av diskussioner vi hade, det är oetiskt att hjälpa tryckerierna att återfå momspengar som i slutändan inte har varit en kostnad för någon. Många av oss har ett förflutet inom Skatteverket och är vana att betona moral. Vi har i princip inte gett sådana råd.

I princip?

– Det kan mycket väl ha förekommit, men vi arbetar efter samma riktlinjer på alla våra kontor i landet. Det måste i så fall vara ett fåtal kunder. Och vi har inte använt procentbetalning.

När staten dopar förlustbolag

För en utomstående ter sig hela momshärvan svår att begripa sig på. Som när Trosa Tryckeri gick från ekonomiskt elände till framtidstro från ett år till ett annat.

Dess tidigare ägare ställde in betalningarna i augusti 2010 och gjorde sig av med anställda. Året därpå fick de tillbaka 25 miljoner kronor i moms och vände från rejäl förlust till stor vinst. Därefter talar årsredovisningarna om nyanställningar och investeringar.

Än mer obegriplig är utgången efter Kungsbacka Graphics konkurs för fem år sedan då 185 anställda miste jobbet. Trots att bolaget hade stora obetalda skulder kunde konkursboet betala varenda krona de var skyldiga banker, leverantörer och anställda.

Då fanns det fortfarande pengar kvar och ägarna kunde plocka ut 47 miljoner kronor. Staten gjorde det möjligt genom att betala ut tryckerimoms på 132 miljoner kronor till konkursboet.

”Det har stört verksamheten.”

Momsåterbäringen sägs ha rubbat ordningen i en bransch i kris efter många år med sjunkande efterfrågan och överetablering. Ordet prisdumpning återkommer ofta i samtalen vi har fört med tryckeriägare och vd:ar.

Kaj Flick, ansvarig för branschföreningarna på Grafiska Företagens Förbund (GFF) kallar det för en svår störning.

– Mer eller mindre slumpmässigt återbetalda pengar har förskjutit hela strukturomvandlingen. Aktörer som eventuellt skulle ha slagits ut fick stora summor tillbaka och kunde fortsätta bedriva en verksamhet som egentligen inte bar sig. Det har stört verksamheten i andra tryckerier.

Utslagningen kommer att ske nu i stället, menar han.

– Förhoppningsvis är det samma företag som skulle ha slagits ut då, när momsen betalades ut. Men vi kan inte veta om det är andra som har slagits ut på vägen.

Aktiv passivitet

Tryckerimomsen har ritat om en hel bransch, därför undrar en lång rad företag som DA talat med varför den egna branschorganisationen GFF har hållit så låg profil, rent av varit passiv.

– Jo, jag vet att många har tyckt så, men orsaken är att råden vi själva fick gick åt så många håll, säger styrelseordföranden Göran Gustafsson.

Han fortsätter:

– De stora revisionsbyråerna hade helt olika uppfattning om hur man skulle göra, vi fick inte klara besked från varken Skatteverket eller finansdepartementet. Därför blev vårt råd till medlemmarna: Ni måste luta er mot den expertis som ni själva har – revisorer och andra.

De bolag som i dag representeras i GFF:s egen styrelse har totalt fått tillbaka 226 miljoner kronor. Av dessa gick drygt 28 miljoner till Strokirk-Landströms, där Göran Gustafsson är majoritetsägare. Han säger till DA att hans tryckeri inte har fått ett enda krav från någon kund, momspengarna har gått in i rörelsen.

Vad fick du själv för råd?

– Helt olika. Dels från vår revisionsbyrå Ernst & Young, som sade nej, dels från andra experter som sade ja.

Varför följde du inte dina egna revisorers råd?

– Jag vet inte varför. Jag fick göra ett övervägande, det fick bli det råd som stämde mest med vad jag själv ansåg vara bäst.

Branschen kommer minst att kunna behålla drygt 1,4 miljarder kronor. Är det ett rimligt statsstöd?

– Det är inget stöd, lagstiftningen har gjort dessa pengar tillgängliga. Det är inte skattebetalarnas pengar, det är tryckeriernas. Om man kommer in på moralfrågor kommer man långt utanför saken.

Het höst

Tryckerimomshärvan har berikat vissa, gjort andras vardag till elände – och gett gott om uppdrag åt landets advokater. Men just nu tar målen paus, i väntan på att Högsta domstolen (HD) ska komma med ett facit.

HD har sagt ja till en ”hissning”. Det betyder att man lyfter ett mål förbi tingsrätt och hovrätt och direkt bedömer alla de argument som nu läggs fram i flera likadana rättsfall.

Men frågan drivs även på andra sätt.

Sveriges grafiska medieförening (SGM), har stämt staten för att ha orsakat tryckerikunderna skada genom att inte täppa till den lucka i lagen som gjorde hela momshärvan möjlig. Om SGM får rätt kan kunderna slippa att betala Skatteverket och tryckerierna kan behålla sina pengar. Då hamnar notan hos skattebetalarna.

Branschföreningen Sveriges Tidskrifter planerar att testa en tidigare nästan oanvänd paragraf i skatteförfarandelagen, som säger att man kan få ”befrielse från skatt” om det finns ”synnerliga skäl”. Pilotfallet kan bli Situation Sthlm, en ideell förening som ger ut gatutidningen för hemlösa med samma namn, och som stämt Sörmlands Grafiska på cirka 600 000 kronor.

Om det blir nej hos Skatteverket kan man överklaga till regeringen. I så fall blir tryckerimomsfrågan på nytt aktuell för finansminister Magdalena Andersson. Hon var överdirektör på Skatteverket 2010 då det utlösande beslutet att ändra momsen togs.

Fingrarna i syltburken

I Frihamnen i Stockholm visar Carl-Johan Holmquist engagerat upp flera nya produktidéer. Han vill vidare, han vill utveckla och suckar på vår fråga om hur mycket tid han lagt på momshärvan.

– Alldeles för mycket. Jag är ju tryckare, ska stå där ute med skitiga händer.

Det finns ju tryckerier som vägrar betala sina kunder. Du verkar ju i alla fall använda någon slags affärsetik?

– Nä, nä, jag har också varit där med mina fingrar. Jag ska inte förhäva mig. Men vi har tvingats till detta. Konkurrensen sattes ur spel. Och allt kom i en tid av stark teknikomvandling och en nedåtgående marknad.

Hur hade ni klarat er utan momsen?

– Bättre, om ingen hade fått tillbaka pengar. Vi hade inte kunnat investera lika mycket, men samtidigt hade utvecklingen inte blivit så hetsig.

Fotnot: DA trycks hos VTAB, men betalar som medlemstidning inte moms på tryckeritjänster.

5 kommentarer till “Den stora momsdopningen

  • Bra att ni ta i den här frågan när ingen annan gör det. Jag för en annan enmanskamp mot en korkad skatt: trafikförsäkringsskatten, en riktig skvader!

  • Det är direkt stötande att DA lägger sin tryckning hos V-TAB. Skulle vara intressant och få höra nåt vettigt av DA :s ledning någon gång i denna fråga om moral etc.

  • Hej Arne, vari ligger det stötande? V-tab är ett bra och seriöst tryckeri som passar vår tidningsproduktion. Vi tryckte tidigare på JMS i Helsingborg som gick i konkurs sommaren 2013. För oss är det självklart att trycka på svenskt tryckeri med svenskt papper, något som V-tab lever upp till. Tyvärr finns snart inte så många svenska tryckerier att välja på. /Helle Klein, chefredaktör/VD

  • Bra reportage som belyser hela härvan och de faktiska konsekvenserna. Finns det några signaler om när ”hissningen” till högsta domstolen kommer avgöras?

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.