Vill vi skapa nya jobb?
9 oktober, 2015
Skrivet av Marie Edholm
DebattÖkar inkomstklyftorna om vi jobbar mindre, eller är kortare arbetstid ett sätt att fördela rikedomarna mer rättvist? Åsikterna gick isär när Roland Paulsen och Stefan Fölster diskuterade på Stora Robotdagen.
I Sverige har vi historiskt sett varit bra på att skapa nya arbeten när gamla har försvunnit. Vi har skjutit arbetskraft från jordbruk till industri och från industri till tjänstesektor. Men ska vi skjuta den vidare till något nytt en gång till? Så inledde Roland Paulsen, doktor i sociologi vid Lunds universitet.
– Vi har skapat nya jobb förut och vi kommer att kunna göra det igen, men frågan är om vi vill göra det.
– Vi har blivit så fokuserade på kostnaderna i samhället att vi förtiger hur den kollektiva rikedomen ökar. Potentialen att arbeta mindre har faktiskt aldrig varit större än i dag.
Stefan Fölster, chef för reforminstitutet, kontrade med att vi faktiskt inte jobbar så mycket som vi tror. Räknar vi bort pensionsår, studieår, sjukdom, barnledighet, semestrar, helger och annan ledighet så jobbar vi ungefär 8 procent av vår livstid, menade han.
– Men det viktigaste är att vi inte ska tvinga folk att arbeta mindre. Gör vi det genom kollektivavtal så kommer de som omfattas av avtalen att påverkas, men de som tjänar mest i samhället kan jobba hur mycket de vill och tjäna mer pengar.
– De länder där ojämliketen ökat mycket är också de länder som har låtit sysselsättningsgraden sjunka som mest. Då får man ökad ojämlikhet, fortsatte Stefan Fölster.
Roland Paulsen ser en helt annan orsak till att klassklyftorna ökar.
– Produktivitetsvinsterna har inte fördelats till den arbetande befolkningen. Vad händer med alla rikedomar? Jo, de går till kapitalägarna.
Diskussionen gick vidare till ämnet medborgarlön, alltså en ekonomisk ersättning till alla medborgare. Stefan Fölster ställde sig frågande till hur ett sådant samhälle skulle fungera. Hur får vi in skatt till vår gemensamma välfärd? Varför skulle barn och unga i skolan känna motivation att studera om de vet att de kan bli försörjda?
– Det är därför man genomför försök i Kanada, Indien och Holland. Man experimenterar för vi behöver mer empiri om det här, svarade Roland Paulson.
Han tycker att det är viktigt att vara öppen med att ett system med medborgarlön skulle leda till ett annat samhälle än vi har i dag.
– Det kan inte inkorporeras med kapitalismen. Det skulle vara en revolutionär reform som leder in i en annan typ av samhälle.
Stefan Fölster påpekade att vi redan i dag har medborgarlön under ganska många år av våra liv.
– Under ett 80-årigt liv har vi 20 år med pension och 10 år av vårt vuxna liv med studiemedel. Om man då har fått en dyr civilingenjörsutbildning bekostad av samhället, ska vi då acceptera att man bara jobbar några få timmar i veckan?
Uppfattningen om hur människor ser på arbete och vilken mening det har i våra liv skiljde Paulson och Fölster åt. Fölster menar att många tycker att det är meningsfullt att arbeta och inte vill bli tvingade att arbeta mindre. Tvärtom vill många som jobbar deltid arbeta mer.
Paulsen höll inte med och nämnde undersökningar som visar att bara 13 procent känner ett direkt engagemang för sitt arbete, medan 20 procent är direkt fientligt inställda till jobbet. Enligt Paulsen skulle två tredjedelar välja att sluta jobba eller byta jobb om de blev ekonomiskt oberoende.
– Det är ett ekonomiskt tvång som gör att folk arbetar. Att som vi två har jobb som man gillar, kan göra nästan vad vi vill på jobbet, har fira arbetstider och knappt någon chef som bestämmer vad vi ska göra – så ser inte arbetslivet ut för majoriteten av de som arbetar.
Samtalet snuddade vid hur hög en medborgarlön ska vara. Fölster nämnde nivån 18 000 kronor och undrade varför en hemmaboende 20-åring skulle arbeta om hen får ut lika mycket pengar som en arbetande.
– Det är destruktivt. Så fort man börjar fundera på nivåer så framstår det hela som ett luftslott.
Paulsen menade att man måste våga tänka nytt, men att han hellre pratar om kortare arbetstid än medborgarlön.
– Det har bevisligen gått att korta arbetstiden tidigare. Hur kan man förneka att det skulle gå att göra igen. Annars måste vi ju i all evighet uppfinna nya jobb i för att ersätta de som vi gör oss av med. Är det så viktigt för oss att få fler varor och tjänster?