Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

DA granskar vården av lungsjuka

Arbetsmiljöverket i kampanj mot lungsjukdomar

Nu startar landsomfattande inspektioner för att förhindra dödliga lungsjukdomar som stendammslunga och KOL.

500 företag i Sverige kan räkna med besök av arbetsmiljöverkets inspektörer.

Stendammslunga:

Stendammslunga kallas även silikos och är en obotlig dödlig sjukdom med ett plågsamt och ångestskapande sjukdomsförlopp.

Går att hindra med enkla skyddsåtgärder: mask, dammutsug och vattenbegjutning för att binda dammet i luften.

Tidigare var silikos Sveriges vanligaste allvarliga yrkessjukdom. Tack vare hårt skyddsarbete minskade antalet nyupptäckta fall mellan åren 1970-90 från över hundra per år till några enstaka årliga nya fall.

Som ett tecken på att sjukdomen var på väg att försvinna lade Arbetsmiljöverket ner sitt särskilda ”dammlungeregister” 1990. Sedan dess har kunskapen om risker och skydd fallit i glömska. Otrygga arbetsmiljöer har tillsammans med stendammslunga gjort comeback i Sverige.

Källa: Sjukt billigt ­– Vem betalar priset för ditt extrapris. Huitfeldt, Wong, Johnson. (Norstedts förlag 2007).

Nya föreskrifter

Damm som innehåller kvartspartiklar är en hälsofara och finns på många arbetsplatser, till exempel där sten krossas eller sågas. Den 2 november 2015 började nya föreskrifter om kvarts-stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2) att gälla. Där finns det krav om att dokumentera riskbedömning och vilka åtgärder som ska genomföras.

Arbetsmiljöverkets nya kvartsföreskrifter kan läsas här.

I dag beräknas cirka 80 000 personer i Sverige exponeras för kvartsdamm genom sitt yrke. Det framgår i en ny kunskapsöversikt från Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Exempel på yrkesgrupper som kommer i kontakt med stendamm är gruvarbetare, operatörer vid stenkrossar, stenhuggare och anläggningsarbetare.

Damm som innehåller kvartspartiklar är en hälsofara och finns på många arbetsplatser, till exempel där sten krossas eller sågas. De som jobbar med bergarbete löper en ökad risk att få stendammslunga (silikos), lungcancer och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), skriver forskarna. Dammet skär sönder lungorna och kan orsaka en långsam plågsam död.

Cirka 500 arbetsgivare kommer att inspekteras i hela landet under november 2015 till oktober 2016. Exempel på företag som kommer att granskas är stenkrossar, stenhuggerier, betongstationer, asfaltverk, tunnelbyggen och gruvor.

– Ingen ska behöva drabbas av sjukdom på grund av för hög kvartsexponering i sitt jobb, säger Fredrik Hedlund, projektledare på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Sedan den 2 november i år gäller också nya föreskrifter om stendamm i arbetsmiljön. Där finns det krav om att dokumentera riskbedömning och vilka åtgärder som ska genomföras.

Det välkomnas av Sten Gellerstedt, utredare i arbetslivsfrågor på LO.

– Det är jättebra att verket går ut med de här inspektionerna. Storbolag och gruvor med företagshälsovård känner till problemet men det finns nya och mindre företag som behöver lära sig, exempelvis mobila krossverk vid bygg- och anläggningssidan.

Gellerstedt tillägger att situationen ofta är värst bland utländsk arbetskraft som kommer in på korta kontrakt som underentreprenörer.

Han hävdar också att Arbetsmiljöverkets gränsvärden för kvartsdamm bör sänkas. och är  kritisk till att man inför ett system med referensmätningar på arbetsplatser där miljön varierar. Idag kan en arbetsgivare med ett dammande krossverk hänvisa till mätningar som gjorts vid andra stenkrossar.

– Det kan variera stort från plats till plats. Det kan exempelvis ha blåst eller regnat den dagen mätningar gjordes.

Dagens Arbete har sökt Arbetsmiljöverket för ett svar på Gellerstedts kritik.

Finns det en aningslöshet inför stendammslunga i Sverige?

– Vi har historiskt haft väldigt stora problem med stendammslunga i Sverige, och sten har blivit populärt igen både i hem och på gator. Men de gamla kunskaperna om riskerna har glömts bort. Det är som med asbest, gamla bortglömda problem som återigen skördar offer, säger Gellerstedt.

Fredrik Hedlund på Arbetsmiljöverket säger att det viktigaste är att arbetsgivarna arbetar förebyggande:

– Alltså gör en bedömning av den exponering som kommer att ske i arbetet redan innan det startar, och undanröjer risker så att personalen inte behöver utsättas för farlig exponering överhuvudtaget.

Exempel på förebyggande arbete är att i första hand använda ett material utan eller med mycket låg kvartshalt eller att välja en arbetsmetod som gör att inget kvartsdamm bildas. Arbetare i dammiga miljöer bör ha mask med partikelfilter. Att använda dammutsug eller vattenbegjutning för att binda de finkorniga partiklarna i luften är också att rekommendera.

– Varken KOL eller stendammslunga kan botas. Det enda sättet att förhindra att sjukdomarna uppkommer är att se till att halterna av damm i luften är låga, säger Bengt Järvholm på Umeå universitet.

Läs mer:

Ola Wong

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Så skadas dina lungor av ditt arbete

Få läkare tänker på arbetsmiljön som hälsobov. Dagens Arbetes och Läkartidningens gemensamma granskning visar på stora kunskapsluckor.

Stendammet skördar nya offer

SilikosKunskapen föll i glömska. Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.

Vad är en arbetare värd?

Debatt"Det läggs mer resurser på att kringgå ansvaret än att förebygga ohälsa i arbetslivet. Det är för enkelt, billigt, att byta ut arbetskraft eller avsluta verksamhet", skriver GS-ombudsmannen och regionala skyddsombudet Peter Lindström i ett debattinlägg.

1

Läkare missar att fråga om jobbet

Arbetsmiljön glöms bort. Skälen är flera: "Nedmonterad företagshälsovård. Inget Arbetslivsinstitut längre, och Arbetsmiljöverket som jag rent ut sagt tycker är kasst på såna här frågor", säger specialisten Jonas Brisman.

"Vi är några få kvar i landet som har kunskapen"

Sjuk av sågenGS-fackets Peter Lindström har mött många sågverksarbetare som valsat runt i sjukvården i åratal för att kunskapen om trämögel gått förlorad.

1

"Förkylningen" som aldrig gav med sig

ASTMARebecka bytte avdelning och hamnade i en dimma av skärvätska och polerolja. Hon fick hosta, feber och frossa, det blev tungt att andas. Läkaren sade förkylning, det var något helt annat.

Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!

Koll påStå på dig! Inte alla läkare känner till att att jobbet kan vara orsak till dina lungbesvär. Här är frågorna din läkare ska ställa till dig.

1

"Orsakerna till astma lämnas därhän"

Många läkare behandlar astman, men bryr sig inte om ifall orsaken ligger i arbetsmiljön. Det kan ge kroniska skador, varnar professor Magnus Svartengren.

1

"Allt är inte rökningens fel"

LedareDe arbetsrelaterade lungsjukdomarna som var vanliga förr har kommit åter. Alltför få läkare känner igen symptomen och kan ställa rätt diagnos. Dagens Arbetes och Läkartidningens granskning är alarmerande. Nu måste läkarna börjar ställa frågor om arbetsmiljön.

Läs mer från Dagens Arbete:

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.