Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Vad är en arbetare värd?

7 december, 2015

Värdet på arbetskraftens hälsa har inte hängt med när samhället har lämnat allt mer åt parterna att hantera. Regelverk och beskrivningar av ansvar finns. Men det läggs mer resurser på att kringgå ansvaret än att forska om och förebygga ohälsa i arbetslivet. Arbetskraften är utbytbar.

Om skribenten:

Peter Lindström (S) är regionalt skyddsombud och arbetsmiljöansvarig i GS-facket Norr.

Entreprenader, underentreprenörer med utländska arbetstagare och bedrövliga förhållanden får göra allt fler av de riskfyllda arbetena. Arbetare ställs mot arbetare. Du blir uppsagd för att du blivit skadad av ditt arbete och inte längre kan utföra samma saker.

Nya ämnen, arbetsprocesser, ett högre tempo, och ensidigare uppgifter skapar nya och påskyndar de gamla arbetsjukdomarnas förstörelse av individen. Men det som skrämmer mig mest är den avsaknad av kunskaper om risker i arbetslivet som utbreder sig. Och finns det kunskap om riskerna så saknas insikt (eller vilja) om hur man ska förebygga och åtgärda dem.

Runt om i världen ökar kunnandet om arbetsrelaterad ohälsa. I Sverige står vi och stampar – eller backar – för att vi inte ersätter de luckor som pensioneringar och andra avgångar i arbetslivet medför. Allt för få kan och vet hur man arbetar förebyggande, anser jag. Incitamenten är för små, stödet är obefintligt och kraven efterlevs inte i nog hög utsträckning.

Möjligheterna till efterlevnad, kontroll, har minskat. Kostnaderna för de sjukdomar och olycksfall som arbetslivet skapar hamnar på individ och samhälle – arbetsgivarna byter snabbt ut ”förbrukad ” arbetskraft.

Vi måste få arbetsgivarna att ta större ansvar (och kostnader) för de arbetsrelaterade sjukdomarna. Det är för enkelt, billigt, att byta ut arbetskraft eller avsluta verksamhet.

Forskning och kunskapsförmedling är för stort för enskilda företag att hantera när det gäller arbetsrelaterade skador. Staten måste vara huvudman, men man bör kunna ta betalt av företagen för denna verksamhet. Även företagshälsovården bör ha en huvudman som fördelar kostnaden på dem som står för arbetsskador och -sjukdomar,  det vill säga företagen via skatter och avgifter.

För att ge de seriösa företagen mål att jobba mot så kan vi minska arbetsgivaravgiften om den anställda är helt skadeslös vid pensionering , om företaget har utbildad personal som dokumenterar ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete och kan påvisa preventiva insatser, och så vidare. 

Alldeles för många har lämpats över till staten att försörjas medan företagen snabbt och enkelt byter ut arbetskraften som förbrukats. Det måste till en ändring.

Värdera arbetskraften rätt, på samhällsnivå inte på företagsnivå.

Peter Lindström (S)

En kommentar till “Vad är en arbetare värd?

  • För tusentals människor som skadat sig i sitt arbete är det förstås precis tvärtom.

    Människor som drabbas av skador i sitt arbete har en väldigt liten chans att få ersättning. På knappt tio år har antalet ärenden som prövas av Försäkringskassan minskat med 85 procent enligt myndighetens egen statistik. Det berättar tidningen Byggnadsarbetaren.

    I konkreta tal betyder det att Försäkringskassan år 2006 prövade drygt 19 000 ansökningar från människor som skadats i arbetet. För två år sedan, 2014, hade siffran sjunkit till knappt 2 500.

    Andra råkar som sagt ännu värre ut. Väldigt många som har rätt till ersättning får över huvud taget inte sin sak prövad.

    För utsatta människor betyder det otrygghet och ekonomisk osäkerhet. För politiken handlar det om ett haveri. Arbetsskadeförsäkringen är en grundsten i ett välfärdssystem. Ingen har fattat beslut om att dra ner ersättningen för arbetsskador.
    Ingen har ens avsett att göra det.

    Det har bara blivit så, för att systemet gjorts för krångligt och för att Försäkringskassan inte fått möjlighet att klara av sitt uppdrag.
    Det duger faktiskt inte.

    Människor som skadar sig på sitt arbete måste få sin rätt till ersättning prövad.

    En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen konstaterade nyligen att många ärenden inte alls utreds av Försäkringskassan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 2 av 10 på temat DA granskar vården av lungsjuka

Så skadas dina lungor av ditt arbete

1 december, 2015

Skrivet av

KOL

KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM.Börjar oftast som kronisk bronkit med slemhosta. Först när lungblåsorna förstörs blir sjukdomen farlig. 

En av tolv vuxna svenskar beräknas ha KOL. De flesta har en lindrig form av sjukdomen, och bara var femte är diagnostiserad. KOL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. 

Omkring 2 800 svenskar dör varje år i lungsjukdomen, som har ett långsamt förlopp.

75 000–105 000 svenskar drabbas av KOL till följd av jobbet.

 

Astma

är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.

En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.

Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.

Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.

Läs mer: 


lungor-rebeccaHostade grönt slem i ett år

Rebecka fick hosta, feber och frossa. "Segdragen förkylning" sa läkarna. Först efter ett år fick hon hjälp genom företagshälsovården.

Stendammslunga

Silikos. Kvarts kan tränga ner i lungblåsorna och kapslas in. De minsta partiklarna är så små att de inte syns med blotta ögat. De är farligast. Kroppen kan inte göra sig av med dem. På sikt minskar lungornas volym och man får svårare att andas. Belastningen på hjärtat ökar också.

Mer än 6 000 gruvarbetare i Kina dör av stendamm och koldamm
i lungorna varje år. Vid massiv exponering kan människor så unga som tjugo år dö i sjukdomen.

I Sverige har de flesta sjuka jobbat med bearbetning av berg, i stenindustrin eller i gruvor, en del på gjuterier. Silikos får man efter att ha andats in kvarts. De flesta som avlider i Sverige är över 70 år.

Läs mer:

Stendammet skördar nya offerlungor-silikos-Sven

Läkartidningen: Allvarlig silikos finns ännu i Sverige

 

Lungsäckscancer

Mesoteliom. Hundra människor dör varje år i Sverige av mesoteliom som växer utanpå lungan, i lungsäcken. DA:s mätningar visar att det finns asbest i svenska gruvor. Byggarbetare kan få i sig asbestdamm vid renoveringar.

Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar en granskning Dagens Arbete gjorde i somras.

 

Sågverkssjuka

Allergisk alveolit.
Sjukdomen har många namn:
Sågverkssjuka, fliseldarsjuka, justerverkssjuka, tröskdammslunga.

Det är svårt att ställa diagnos. Akut feber fyra till åtta timmar efter jobbet, trötthet, andnöd, hosta och frossa är symtomen. Vid upprepade attacker kan allergisk alveolit ge bestående lungfibros.

Allergisk alveolit orsakas av biologiskt damm, såsom mögelsporer. De små partiklarna tränger in i lungblåsorna (alveolerna) och där uppstår en allergisk reaktion.

lungor-sagverk3Läs mer: 

Trämöglet som förgiftar

Lungcancer

Den vanligaste arbetsrelaterade cancertypen. Lågt räknat dör 200 svenska män per år i lungcancer till följd av jobbet. Men flera forskare hävdar att det kan röra sig om 500 dödsfall bland män per år.

Mellan 30 och 80 kvinnor dör av arbetsorsakad lungcancer varje år.

 

lungor-silikos-detalj_2stenLäs mer: Stendammet skördar nya offer

SILIKOS  Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.

Silikos, cancer, allergier, KOL. Klicka på bilden här ovan för att se hur lungorna tar stryk av stendamm, asbest eller mögelsporer.

Dagens Arbete har i samarbete med Läkartidningen undersökt hur väl Sveriges läkare kan spåra sjukdomar till patienternas jobb. Svaret är: inte alls bra. Få doktorer ställer ens frågan.

– Dammiga arbetsmiljöer ger sjukdomar på lungorna. Ändå skylls allting på cigaretterna, säger specialistläkaren Jonas Brisman.

Lungsjukdomar är ett nygammalt arbetsmiljöproblem. Uppemot 100 000 svenskar har till exempel fått KOL (kronisk obstruktiv sjukdom) på grund av sina jobb.

Vår granskning visar på stora kunskapsluckor. Patienter slussas omkring i vården i åratal medan de fortsätter att andas in skadliga ämnen på arbetsplatserna.

Du kan själv klicka dig fram på bilden ovan för att lära dig mer om de olika lungsjukdomarna. Observera att sjukdomarna är mer diffust placerade i lungorna. De röda bollarna markerar bara på ett ungefär var skadorna uppstår.

kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 3 av 10 på temat DA granskar vården av lungsjuka

Stendammet skördar nya offer

2 december, 2015

Skrivet av

KOL

KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM.Börjar oftast som kronisk bronkit med slemhosta. Först när lungblåsorna förstörs blir sjukdomen farlig. 

En av tolv vuxna svenskar beräknas ha KOL. De flesta har en lindrig form av sjukdomen, och bara var femte är diagnostiserad. KOL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. 

Omkring 2 800 svenskar dör varje år i lungsjukdomen, som har ett långsamt förlopp.

75 000–105 000 svenskar drabbas av KOL till följd av jobbet.

 

Astma

är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.

En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.

Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.

Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.

Läs mer: 


lungor-rebeccaHostade grönt slem i ett år

Rebecka fick hosta, feber och frossa. "Segdragen förkylning" sa läkarna. Först efter ett år fick hon hjälp genom företagshälsovården.

Stendammslunga

Silikos. Kvarts kan tränga ner i lungblåsorna och kapslas in. De minsta partiklarna är så små att de inte syns med blotta ögat. De är farligast. Kroppen kan inte göra sig av med dem. På sikt minskar lungornas volym och man får svårare att andas. Belastningen på hjärtat ökar också.

Mer än 6 000 gruvarbetare i Kina dör av stendamm och koldamm
i lungorna varje år. Vid massiv exponering kan människor så unga som tjugo år dö i sjukdomen.

I Sverige har de flesta sjuka jobbat med bearbetning av berg, i stenindustrin eller i gruvor, en del på gjuterier. Silikos får man efter att ha andats in kvarts. De flesta som avlider i Sverige är över 70 år.

Läs mer:

Stendammet skördar nya offerlungor-silikos-Sven

Läkartidningen: Allvarlig silikos finns ännu i Sverige

 

Lungsäckscancer

Mesoteliom. Hundra människor dör varje år i Sverige av mesoteliom som växer utanpå lungan, i lungsäcken. DA:s mätningar visar att det finns asbest i svenska gruvor. Byggarbetare kan få i sig asbestdamm vid renoveringar.

Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar en granskning Dagens Arbete gjorde i somras.

 

Sågverkssjuka

Allergisk alveolit.
Sjukdomen har många namn:
Sågverkssjuka, fliseldarsjuka, justerverkssjuka, tröskdammslunga.

Det är svårt att ställa diagnos. Akut feber fyra till åtta timmar efter jobbet, trötthet, andnöd, hosta och frossa är symtomen. Vid upprepade attacker kan allergisk alveolit ge bestående lungfibros.

Allergisk alveolit orsakas av biologiskt damm, såsom mögelsporer. De små partiklarna tränger in i lungblåsorna (alveolerna) och där uppstår en allergisk reaktion.

lungor-sagverk3Läs mer: 

Trämöglet som förgiftar

Lungcancer

Den vanligaste arbetsrelaterade cancertypen. Lågt räknat dör 200 svenska män per år i lungcancer till följd av jobbet. Men flera forskare hävdar att det kan röra sig om 500 dödsfall bland män per år.

Mellan 30 och 80 kvinnor dör av arbetsorsakad lungcancer varje år.

Silikos. Kunskapen föll i glömska. Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.

Läs mer om yrkesrelaterade lungsjukdomar i vår klickbara bild ovan. Observera att sjukdomarna är mer diffust placerade i lungorna. De röda bollarna markerar bara på ett ungefär var skadorna uppstår.

Om silikos

*111 personer dog med diagnosen silikos, stendammslunga 1997–2013.

TIDSLINJE
Redan på 1700-talet skriver Carl von Linné om stendammslunga (silikos) efter att ha besökt gruvor i Dalarna.
Carl von Linné .

Redan på 1700-talet skriver Carl von Linné om stendammslunga (silikos) efter att ha besökt gruvor i Dalarna.

1931 Patienter med silikos får rätt till ersättning.

1939-45 Under krigsåren blev tusentals stockholmare förgiftade av gengas. Så uppstod Sveriges yrkesmedicinska kliniker.

1953 Silikosregistret grundas.

1965 Gruvarbetare i Sydafrika som andats in asbest dör i lungsäckscancer. Läkarna får upp ögonen för riskerna.

1975 Asbest-larm.

lomma
Eternitfabriken i Lomma.

1977 Största arbetsmiljöskandalen i svensk historia. Eternitfabriken i Lomma stänger efter 70 år. Hundratals arbetare har blivit sjuka av asbest.

1982 Asbest totalförbjuds i Sverige.

1988 Silikosregistret upphör.

2006 Arbetsmiljöverkets anslag minskas med närmare 160 miljoner kronor de närmaste tre åren.

2007 Arbetslivsinstitutet läggs ner.

Stenhuggaren Sven Johansson levde med silikos i mer än tjugo år. Sjukvården missade förändringarna på lungorna trots att han röntgades var femte år. Så han fortsatte i den dammiga arbetsmiljön och blev gradvis sämre.
Till slut förstod läkarna att något var fel och opererade bort en bit av hans lunga i tron att det var cancer.

Sven Johansson stod på sig och hävdade att det måste vara stendammslunga. Syreupptagningsförmågan var då nere i 52,5 procent.

Sven Johansson skickades vidare till arbets- och miljömedicin i Lund där experten Maria Albin, forskare vid kliniken, lät landets enda röntgenläkare med kunskap om yrkessjukdomen granska plåtarna.

Hon ställde diagnosen silikos. Stendammslunga.

Sven Johanssons fall blev en väckarklocka. Arbetsmiljöverket satte i gång att inspektera stenindustrin i södra Sverige. Fler silikosfall hittades efter slarv med skydd och mätningar. Länge hade man trott att sjukdomen var utrotad. Kunskapen inom både industrin och sjukvården var därför försvunnen. Den sista röntgenläkaren som kunde känna igen silikos höll precis på att gå i pension.

Läs mer:

Det är arbetsgivarens skyldighet att mätahakan-av-lungor

Arbetsmiljöverket svarar på kritiken.

svartengrenOrsakerna till astma lämnas därhän”

Läkare har en bild av att astmamediciner i dag är så effektiva att man inte behöver bry sig om exponeringen, menar läkaren och professorn Magnus Svartengren.

Dammet förstörde deras lungorDammet-forstorde-deras-lungor

– reportage om silikosdrabbade Sven Johansson och Tommy Schölin från 2007. (PDF)

 

Den pyttelilla dödenden-pyttelilla-doden

Guldspadenominerad granskning från 2007 om de livsfarliga partiklarna i arbetsmiljön (PDF)

 

Skarmavbild-lakartidnLäkartidningen: Allvarlig silikos finns ännu i Sverige

Läkartidningen presenterar ny forskning om Silikos.

 

 

lungor-sagverk2Allergisk Alveolit

Sågverksarbetare valsar runt i sjukvården i åratal innan de får rätt hjälp.

 

 

Skriv till oss!

Har du själv drabbats av farlig arbetsmiljö? Vi vill höra din berättelse, hör gärna av dig till oss.

Red-HansHans Strandberg (webbchef)
Tel: 08-786 03 22
hs@da.se

 

Elinor Torp (reporter)
Tel: 08-786 03 05
et@da.se

Janna Ayres (debattredaktör)
Tel: 08-786 03 16
ja@da.se

Om du lämnar uppgifter till oss får vi enligt lagen inte berätta för någon vem du är.
Läs mer om att lämna känslig information här.

Kommentera artikeln här

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 4 av 10 på temat DA granskar vården av lungsjuka

Läkare missar att fråga om jobbet

1 december, 2015

Skrivet av Marie Ström, Läkartidningen och Elinor Torp, Dagens Arbete

KOL

KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM.Börjar oftast som kronisk bronkit med slemhosta. Först när lungblåsorna förstörs blir sjukdomen farlig. 

En av tolv vuxna svenskar beräknas ha KOL. De flesta har en lindrig form av sjukdomen, och bara var femte är diagnostiserad. KOL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. 

Omkring 2 800 svenskar dör varje år i lungsjukdomen, som har ett långsamt förlopp.

75 000–105 000 svenskar drabbas av KOL till följd av jobbet.

 

Astma

är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.

En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.

Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.

Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.

Läs mer: 


lungor-rebeccaHostade grönt slem i ett år

Rebecka fick hosta, feber och frossa. "Segdragen förkylning" sa läkarna. Först efter ett år fick hon hjälp genom företagshälsovården.

Stendammslunga

Silikos. Kvarts kan tränga ner i lungblåsorna och kapslas in. De minsta partiklarna är så små att de inte syns med blotta ögat. De är farligast. Kroppen kan inte göra sig av med dem. På sikt minskar lungornas volym och man får svårare att andas. Belastningen på hjärtat ökar också.

Mer än 6 000 gruvarbetare i Kina dör av stendamm och koldamm
i lungorna varje år. Vid massiv exponering kan människor så unga som tjugo år dö i sjukdomen.

I Sverige har de flesta sjuka jobbat med bearbetning av berg, i stenindustrin eller i gruvor, en del på gjuterier. Silikos får man efter att ha andats in kvarts. De flesta som avlider i Sverige är över 70 år.

Läs mer:

Stendammet skördar nya offerlungor-silikos-Sven

Läkartidningen: Allvarlig silikos finns ännu i Sverige

 

Lungsäckscancer

Mesoteliom. Hundra människor dör varje år i Sverige av mesoteliom som växer utanpå lungan, i lungsäcken. DA:s mätningar visar att det finns asbest i svenska gruvor. Byggarbetare kan få i sig asbestdamm vid renoveringar.

Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar en granskning Dagens Arbete gjorde i somras.

 

Sågverkssjuka

Allergisk alveolit.
Sjukdomen har många namn:
Sågverkssjuka, fliseldarsjuka, justerverkssjuka, tröskdammslunga.

Det är svårt att ställa diagnos. Akut feber fyra till åtta timmar efter jobbet, trötthet, andnöd, hosta och frossa är symtomen. Vid upprepade attacker kan allergisk alveolit ge bestående lungfibros.

Allergisk alveolit orsakas av biologiskt damm, såsom mögelsporer. De små partiklarna tränger in i lungblåsorna (alveolerna) och där uppstår en allergisk reaktion.

lungor-sagverk3Läs mer: 

Trämöglet som förgiftar

Lungcancer

Den vanligaste arbetsrelaterade cancertypen. Lågt räknat dör 200 svenska män per år i lungcancer till följd av jobbet. Men flera forskare hävdar att det kan röra sig om 500 dödsfall bland män per år.

Mellan 30 och 80 kvinnor dör av arbetsorsakad lungcancer varje år.

Arbetsmiljön glöms bort. Skälen är flera:
– Vi har en nedmonterad företagshälsovård. Inget Arbetslivsinstitut längre, och Arbetsmiljöverket som jag rent ut sagt tycker är kasst på såna här frågor, säger specialisten Jonas Brisman.

Klickbar bild

Klicka dig fram på bilden ovan för att lära dig mer om de olika lungsjukdomarna. Observera att sjukdomarna är mer diffust placerade i lungorna. De röda bollarna markerar bara på ett ungefär var skadorna uppstår.

Fakta: KOL

15 procent av de svenska KOL-fallen beror på jobbet. Det är 75 000–105 000 människor.

Riskyrken:
Gruvarbetare
Svetsare­
Brandmän
Byggnadsarbetare
Textilarbetare
Stenarbetare
Lantbrukare
Bergarbetare

TIDSLINJE

Redan på 1700-talet skriver Carl von Linné om stendammslunga (silikos) efter att ha besökt gruvor i Dalarna.
Carl von Linné .

Redan på 1700-talet skriver Carl von Linné om stendammslunga (silikos) efter att ha besökt gruvor i Dalarna.

1931 Patienter med silikos får rätt till ersättning.

1939-45 Under krigsåren blev tusentals stockholmare förgiftade av gengas. Så uppstod Sveriges yrkesmedicinska kliniker.

1953 Silikosregistret grundas.

1965 Gruvarbetare i Sydafrika som andats in asbest dör i lungsäckscancer. Läkarna får upp ögonen för riskerna.

1975 Asbest-larm.

lomma
Eternitfabriken i Lomma.

1977 Största arbetsmiljöskandalen i svensk historia. Eternitfabriken i Lomma stänger efter 70 år. Hundratals arbetare har blivit sjuka av asbest.

1982 Asbest totalförbjuds i Sverige.

1988 Silikosregistret upphör.

2006 Arbetsmiljöverkets anslag minskas med närmare 160 miljoner kronor de närmaste tre åren.

2007 Arbetslivsinstitutet läggs ner.

Läs mer i Läkartidningen:

KOL, också en yrkessjukdom.
KOL – en dold folksjukdom
Kontroversiell förgiftningsepidemi lade grund för yrkesmedicinen

När Jonas Brisman och hans kollegor vid landets yrkesmedicinska kliniker försöker komma ut och informera läkare i primärvården blir svaret för det mesta:

”Det är ju jätteintressant det ni håller på med, men vi har tyvärr inte tid. Vi har så mycket annat, som sjukskrivningar och utbrändhet.”

Att dammiga arbetsmiljöer ger sjukdomar på lungorna är en gammal kunskap inom läkarkåren. Ändå skylls allting på cigaretterna, enligt överläkaren Jonas Brisman vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg.

– I många andra länder får läkare gå igenom en kontinuerlig utbildning och utvärdering, annars får man inte fortsätta jobba. I USA är det jättesträngt. Europeiska länder, som England, har andra modeller. Men i Sverige har vi ingenting, säger han.

Kristina Jakobsson är ordförande för Svensk arbets- och miljömedicinsk förening:

Är kopplingen mellan arbetsmiljö och luftvägssjukdomar tillräckligt kända inom läkarkåren?
– Nej. Eller så har man en kunskap men omsätter den inte i praktiken i mötet med patienten. Man ställer inte frågan ”Vad arbetar du med?” och inga följdfrågor.

Varför ställer inte läkare dessa frågor oftare?
– Man vet nog inte riktigt att så pass mycket av sjukdomarna faktiskt orsakas av arbetsmiljön.

När det gäller KOL finns det en stor kunskapslucka inom den svenska läkarkåren, enligt professor Kristina Jakobsson:
– För de flesta finns bara en enda orsak: tobaksrökning.

Maria Albin, som på 70-talet upptäckte lungsäckscancer hos fabriksarbetarna på Lomma Eternit, möter återigen patienter med sjukdomar som hör dåtiden till. Asbest totalförbjöds 1982, men när gamla hus nu rivs eller byggs om återvänder riskerna. Trettio år efter totalförbudet jobbar människor i Sverige med det cancerframkallande isoleringsmaterialet.

När det gäller silikos känner inte röntgenläkare igen sjukdomen längre.
– Kunskapen har gått i pension, konstaterar Maria Albin, professor vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Yrkesmedicinarna ger flera förklaringar till varför det ser ut som det gör. Företagshälsovården hade förut skyddsingenjörer. Fackförbunden var mer på sin vakt. Arbetsgivare var bättre informerade om riskerna med olika jobb och tillsynsmyndigheten kunnigare på kemi. Efter nedskärningarna på Arbetsmiljöverket var det en enda person som ansvarade för att 400 hälsofarliga ämnen hade rätt gränsvärde.

Från yrkesmedicinskt håll riktas hård kritik mot myndigheten som anses ha sadlat om för mycket.

Arbetsmiljöverket har inte längre resurser att följa utvecklingen på området, menar läkarna vid specialistklinikerna.

Myndigheten svarar att man använder sina begränsade resurser på klokast möjliga sätt.
– Pratet om att det inte finns några kemiska hälsorisker kvar ute på arbetsplatserna är lögn. Vi har rätt mycket produktion i det här landet och slarvar man med exponeringen blir människor sjuka, säger professorn i yrkesmedicin Magnus Svartengren.

Enligt honom är risker som vi förut hade koll på nu tillbaka. Kvarts, som orsakar silikos, är ett tydligt exempel på det. Myndigheterna gjorde stora insatser på 70-talet. Kvartshalterna gick ner. Så slumrade man till. Silikos ansågs utrotad.

Svartengren visar i en ny studie som publiceras i Läkartidningen att allvarlig silikos visst finns kvar i Sverige.
– Som arbetstagare har man rätt att få veta vilka halter av skadligt damm man får i sig på sin arbetsplats. Så är det inte i dag, konstaterar yrkeshygienikern Nils Plato vid Karolinska institutet.

Nyligen publicerade även överläkaren Stig Hagstad en studie om icke-rökare med KOL som visar att yrkesmässig exponering av damm, gas eller rök är en stark riskfaktor.

Vad kan läkare dra för lärdom av detta?
– Det är smart att fråga folk vad de jobbar med. Men det är inte lika inhamrat i medvetandet hos oss läkare som många andra frågor vi ställer, till exempel ”Röker du?”

(Research i samarbete med Läkartidningen)

lungor-silikos-detalj_2stenImorgon: Stendammet skördar nya offer

SILIKOS. Därför kom en av våra äldsta yrkessjukdomar tillbaka.

lungor-astma-sv-portrattLäs mer: Hostade grönt slem i ett år

Rebecka fick astma av skärvätska.

 

 

 

Kommentera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 5 av 10 på temat DA granskar vården av lungsjuka

”Vi är några få kvar i landet som har kunskapen”

3 december, 2015

Skrivet av

KOL

KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM.Börjar oftast som kronisk bronkit med slemhosta. Först när lungblåsorna förstörs blir sjukdomen farlig. 

En av tolv vuxna svenskar beräknas ha KOL. De flesta har en lindrig form av sjukdomen, och bara var femte är diagnostiserad. KOL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. 

Omkring 2 800 svenskar dör varje år i lungsjukdomen, som har ett långsamt förlopp.

75 000–105 000 svenskar drabbas av KOL till följd av jobbet.

 

Astma

är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.

En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.

Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.

Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.

Läs mer: 


lungor-rebeccaHostade grönt slem i ett år

Rebecka fick hosta, feber och frossa. "Segdragen förkylning" sa läkarna. Först efter ett år fick hon hjälp genom företagshälsovården.

Stendammslunga

Silikos. Kvarts kan tränga ner i lungblåsorna och kapslas in. De minsta partiklarna är så små att de inte syns med blotta ögat. De är farligast. Kroppen kan inte göra sig av med dem. På sikt minskar lungornas volym och man får svårare att andas. Belastningen på hjärtat ökar också.

Mer än 6 000 gruvarbetare i Kina dör av stendamm och koldamm
i lungorna varje år. Vid massiv exponering kan människor så unga som tjugo år dö i sjukdomen.

I Sverige har de flesta sjuka jobbat med bearbetning av berg, i stenindustrin eller i gruvor, en del på gjuterier. Silikos får man efter att ha andats in kvarts. De flesta som avlider i Sverige är över 70 år.

Läs mer:

Stendammet skördar nya offerlungor-silikos-Sven

Läkartidningen: Allvarlig silikos finns ännu i Sverige

 

Lungsäckscancer

Mesoteliom. Hundra människor dör varje år i Sverige av mesoteliom som växer utanpå lungan, i lungsäcken. DA:s mätningar visar att det finns asbest i svenska gruvor. Byggarbetare kan få i sig asbestdamm vid renoveringar.

Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar en granskning Dagens Arbete gjorde i somras.

 

Sågverkssjuka

Allergisk alveolit.
Sjukdomen har många namn:
Sågverkssjuka, fliseldarsjuka, justerverkssjuka, tröskdammslunga.

Det är svårt att ställa diagnos. Akut feber fyra till åtta timmar efter jobbet, trötthet, andnöd, hosta och frossa är symtomen. Vid upprepade attacker kan allergisk alveolit ge bestående lungfibros.

Allergisk alveolit orsakas av biologiskt damm, såsom mögelsporer. De små partiklarna tränger in i lungblåsorna (alveolerna) och där uppstår en allergisk reaktion.

lungor-sagverk3Läs mer: 

Trämöglet som förgiftar

Lungcancer

Den vanligaste arbetsrelaterade cancertypen. Lågt räknat dör 200 svenska män per år i lungcancer till följd av jobbet. Men flera forskare hävdar att det kan röra sig om 500 dödsfall bland män per år.

Mellan 30 och 80 kvinnor dör av arbetsorsakad lungcancer varje år.

Karin, 40 år, drabbades av justerverkssjukan.
– Det fanns ingen företagshälsovård. Jag fick gå till läkaren på byn.

GS-fackets Peter Lindström har mött många sågverksarbetare som valsat runt i sjukvården i åratal för att kunskapen om trämögel gått förlorad.

Läs mer om yrkesrelaterade lungsjukdomar i vår klickbara bild ovan. Observera att sjukdomarna är mer diffust placerade i lungorna. De röda bollarna markerar bara på ett ungefär var skadorna uppstår.

Allergisk alveolit

Sjukdomen har många namn: Sågverkssjuka, fliseldarsjuka, justerverkssjuka, tröskdammslunga.

Det är svårt att ställa diagnos. Akut feber fyra till åtta timmar efter jobbet, trötthet, andnöd, hosta och frossa är symtomen. Vid upprepade attacker kan allergisk alveolit ge bestående lungfibros.

Allergisk alveolit orsakas av biologiskt damm, såsom mögelsporer. De små partiklarna tränger in i lungblåsorna (alveolerna) och där uppstår en allergisk reaktion.

TIDSLINJE

Redan på 1700-talet skriver Carl von Linné om stendammslunga (silikos) efter att ha besökt gruvor i Dalarna.Redan på 1700-talet skriver Carl von Linné (bilden t.h) om stendammslunga (silikos) efter att ha besökt gruvor i Dalarna.

1931 Patienter med silikos får rätt till ersättning.

1939-45 Under krigsåren blev tusentals stockholmare förgiftade av gengas. Så uppstod Sveriges yrkesmedicinska kliniker.

1953 Silikosregistret grundas.

1965 Gruvarbetare i Sydafrika som andats in asbest dör i lungsäckscancer. Läkarna får upp ögonen för riskerna.

1975 Asbest-larm.

lomma
Eternitfabriken i Lomma

1977 Största arbetsmiljöskandalen i svensk historia. Eternitfabriken i Lomma stänger efter 70 år. Hundratals arbetare har blivit sjuka av asbest.

1982 Asbest totalförbjuds i Sverige.

1988 Silikosregistret upphör.

2006 Arbetsmiljöverkets anslag minskas med närmare 160 miljoner kronor de närmaste tre åren.

2007 Arbetslivsinstitutet läggs ner.

Sjukdomen har många namn: Justerverkssjukan, sågverkssjukan, fliseldarsjukan … Men egentligen heter mögelsjukdomen allergisk alveolit.

– Och den kommer inte över en natt, den byggs upp hos människor, tills man nått en kritisk nivå då kroppen fått i sig för mycket skadliga ämnen och man blir sjuk, säger Peter Lindström, arbetsmiljöansvarig på GS avdelning 15 Norr.

En arbetssjukdom är något som går att förutse, och förebygga, understryker han. Vid Umeå universitet fanns tidigare en filial till Arbetslivsinstitutet som utbildade läkare om biologiska risker, mögel och damm.

– Kunskapen har försämrats explosionsartat. Ingen informerar längre vårdpersonal om hur mögelsporerna påverkar människokroppen, berättar en frustrerad Peter Lindström som själv åker runt i landet för att prata med så många han hinner.

Karin var 40 år när hon blev så sjuk att hon inte kunde gå till jobbet. Hon hade tränat i hela sitt liv och var i god form.

– Nu kunde jag inte gå 200 meter. Det var som att livet rann ur mig.

Hon fick åka in på sjukhuset akut.

– Det kändes som att jag inte kunde andas.

Sedan dröjde det två år innan hon fick komma till en lungläkare. Sågverket där hon jobbade saknade företagshälsovård. I stället blev det Karin själv och hennes man som fick ringa och tjata sig till en tid hos specialisten. Länge hade hon haft en rethosta som inte ville ge med sig.

Omväxlande drabbades hon av feberfrossa, muskelvärk och en trötthet som gjorde henne totalt utslagen. Karin tappade i vikt och hon fick astmatiska besvär med andnöd. En vältränad kvinna med utmärkt fysik hade förvandlats till en person som inte längre kunde arbeta.

Karins liv förändrades. Hon hade fyra barn att försörja och försökte gå tillbaka till jobbet på sågverket, men det gick inte.

– Man är en skadad person. Begränsad. I dag har jag ett anpassat arbete på deltid. Jag äter astmamediciner och kortison. Men min gamla energi är borta.

Peter Lindström förklarar:
– Mögel innehåller skadliga sporer som lagras i kroppen. Det är en förgiftning helt enkelt. En del av gifterna är direkt cancerframkallande.

Han konstaterar krasst:
– Vi är några få kvar i landet som har kunskapen. Resten har försvunnit ut ur branschen.

Även Arbetsmiljöverkets mögelföreskrift försvann. År 2007, samma år som Arbetslivsinstitutet lades ner, beslutade man att ta bort de regler som fanns om trämögel.

– Ingen lagtext reglerar i dag mögel på arbetsplatserna. Det här är en folksjukdom som vi kommer att få se väldigt mycket av framöver, säger Peter Lindström.

Fotnot: Karin heter egentligen något annat.

Läs också

Helena Peltola fick aldrig svar på varför hon drabbats av asbestsjukdomen mesoteliom. Den 6 maj gav hennes kropp upp. Foto: ANDERS G WARNEAsbestcancern tog Helenas liv

Helena Peltola fick aldrig svar på varför hon drabbats av asbestsjukdomen mesoteliom. Den 6 maj gav hennes kropp upp.

 

Illustration: Jens MagnussonSjuk av jobbet? – så får du hjälp! 

Inte alla läkare känner till att jobbet kan vara orsaken till dina lungbesvär. Här är frågorna du ska se till att din läkare ställer till dig.

Har du drabbats av din arbetsmiljö? – skriv till oss!

Har du själv drabbats av farlig arbetsmiljö? Vi vill höra din berättelse, hör gärna av dig till oss.

Red-HansHans Strandberg (webbchef)
Tel: 08-786 03 22
hs@da.se

Elinor Torp (reporter)
Tel: 08-786 03 05
et@da.se

Janna Ayres (debattredaktör)
Tel: 08-786 03 16
ja@da.se

Om du lämnar uppgifter till oss får vi enligt lagen inte berätta för någon vem du är.
Läs mer om att lämna känslig information här.

En kommentar till “Vi är några få kvar i landet som har kunskapen

  • Är själv drabbad av allergisk alveolit nu och det märks att kunskapen saknas.
    Har kämpat med det i +10 år men eftersom mest bara fritiden blev lidande och inte arbetet så brydde man sig inte så mycket om det.
    Blev värre oc blev tvungen att söka hjälp till sist. Första undersökningen blev ett fiasko med vissa löften om att följa upp det. Åtslängd nån astma medicin och back to work. Inget mer hände.
    Företagshälsovården nästa: samma sak där, vissa löften sen tyst.
    Ca 2 år senare sökte jag hjälp igen och om det bara var tur eller inte så har jag i alla fall nu fått riktig medicin (hoppas jag) för det och blivit sjukskriven några månader.
    Sen återstår att se hur det hjälper och hur försäkringar och dylikt klassar det hela

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 6 av 10 på temat DA granskar vården av lungsjuka

”Förkylningen” som aldrig gav med sig

1 december, 2015

Skrivet av

KOL

KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM.Börjar oftast som kronisk bronkit med slemhosta. Först när lungblåsorna förstörs blir sjukdomen farlig. 

En av tolv vuxna svenskar beräknas ha KOL. De flesta har en lindrig form av sjukdomen, och bara var femte är diagnostiserad. KOL är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. 

Omkring 2 800 svenskar dör varje år i lungsjukdomen, som har ett långsamt förlopp.

75 000–105 000 svenskar drabbas av KOL till följd av jobbet.

 

Astma

är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.

En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.

Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.

Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.

Läs mer: 


lungor-rebeccaHostade grönt slem i ett år

Rebecka fick hosta, feber och frossa. "Segdragen förkylning" sa läkarna. Först efter ett år fick hon hjälp genom företagshälsovården.

Stendammslunga

Silikos. Kvarts kan tränga ner i lungblåsorna och kapslas in. De minsta partiklarna är så små att de inte syns med blotta ögat. De är farligast. Kroppen kan inte göra sig av med dem. På sikt minskar lungornas volym och man får svårare att andas. Belastningen på hjärtat ökar också.

Mer än 6 000 gruvarbetare i Kina dör av stendamm och koldamm
i lungorna varje år. Vid massiv exponering kan människor så unga som tjugo år dö i sjukdomen.

I Sverige har de flesta sjuka jobbat med bearbetning av berg, i stenindustrin eller i gruvor, en del på gjuterier. Silikos får man efter att ha andats in kvarts. De flesta som avlider i Sverige är över 70 år.

Läs mer:

Stendammet skördar nya offerlungor-silikos-Sven

Läkartidningen: Allvarlig silikos finns ännu i Sverige

 

Lungsäckscancer

Mesoteliom. Hundra människor dör varje år i Sverige av mesoteliom som växer utanpå lungan, i lungsäcken. DA:s mätningar visar att det finns asbest i svenska gruvor. Byggarbetare kan få i sig asbestdamm vid renoveringar.

Trots att asbest är totalförbjudet sedan 1982 minskar inte cancerfallen, visar en granskning Dagens Arbete gjorde i somras.

 

Sågverkssjuka

Allergisk alveolit.
Sjukdomen har många namn:
Sågverkssjuka, fliseldarsjuka, justerverkssjuka, tröskdammslunga.

Det är svårt att ställa diagnos. Akut feber fyra till åtta timmar efter jobbet, trötthet, andnöd, hosta och frossa är symtomen. Vid upprepade attacker kan allergisk alveolit ge bestående lungfibros.

Allergisk alveolit orsakas av biologiskt damm, såsom mögelsporer. De små partiklarna tränger in i lungblåsorna (alveolerna) och där uppstår en allergisk reaktion.

lungor-sagverk3Läs mer: 

Trämöglet som förgiftar

Lungcancer

Den vanligaste arbetsrelaterade cancertypen. Lågt räknat dör 200 svenska män per år i lungcancer till följd av jobbet. Men flera forskare hävdar att det kan röra sig om 500 dödsfall bland män per år.

Mellan 30 och 80 kvinnor dör av arbetsorsakad lungcancer varje år.

Läs mer om yrkesrelaterade lungsjukdomar i vår klickbara bild ovan. Observera att sjukdomarna är mer diffust placerade i lungorna. De röda bollarna markerar bara på ett ungefär var skadorna uppstår.

Astma

är en sjukdom i luftvägarna. Orsaken är en inflammation i luftrören. Slemhinnorna blir förtjockade och överkänsliga för olika retningar som rök och stark doft.

En av fem vuxna svenskar med astma har fått sjukdomen från jobbet. Orsaken är ofta damm, mögel, lösningsmedel och andra ämnen i luften på arbetsplatsen.

Kopplingen mellan astma och arbetsmiljö var länge okänd. Men forskning har under senare år visat på tydliga samband.

Symtomen är andnöd, hosta och pip. Omkring hälften av dem som fått astma av jobbet blir aldrig av med besvären.

AstmaRebecka  fick hosta, feber och frossa. Andningen var tung och hon blev tröttare och tröttare. ”Segdragen förkylning”, sa läkarna och skickade hem henne.

Sedan andra året på gymnasiet fick Rebecka jobb inom bearbetningsindustrin. Hon trivdes på företaget och var nästan aldrig sjuk, men så bytte hon avdelning. Över arbetsplatsen låg som en dimma med skärvätska och polerolja.

Rebecka som var 22 år började efter ett par veckor känna sig trött och konstig. Andningsvägarna täpptes till och efter en månad kom hostan. Lutad över handfatet inne på jobbets toalett hostade hon upp grönt slem. Dagarna gick och slemmet blev grönare och segare för varje dag.

Som barn hade hon haft astma, men sjukdomen hade vuxit bort och det var länge sedan hon medicinerat.

När hostan inte gett vika på en månad sökte hon sig till vårdcentralen. Läkaren lyssnade på hennes lungor och undersökte hennes hals. ”En förkylning som håller i sig lite längre bara”, konstaterade doktorn utan att fråga vad hon jobbade med.

Rebecka hade vid den tiden inte heller någon tanke på att det kunde ha med arbetet att göra. Hon fortsatte att jobba, och hosta.

Det gröna slemmet tjocknade och blev ännu ilsknare i färgen. Tröttheten la sig som ett täcke kring kroppen och huvudet bultade. Ibland fick hon feber som kom och försvann lika snabbt, en underlig frossa.

Jag började tvivla på mig själv också. Jag mådde jättedåligt psykiskt under den här tiden. Kanske var jag knäpp som trodde jag var sjuk bara?

Skriv till oss!

Har du själv drabbats av farlig arbetsmiljö? Vi vill höra din berättelse, hör gärna av dig till oss.

Elinor Torp (reporter)
Tel: 08-786 03 05
et@da.se

Janna Ayres (debattredaktör)
Tel: 08-786 03 16
ja@da.se

Om du lämnar uppgifter till oss får vi enligt lagen inte berätta för någon vem du är.
Läs mer om att lämna känslig information här.

Efter ytterligare en månad gick hon till en infektionsklinik. Läkarna där kunde inte heller hitta något fel. Och fortfarande inga frågor om jobbet. Då sökte sig Rebecka vidare till sjukhusets öron näsa hals-mottagning.

– De röntgade mitt ansikte och såg att alla mina bihålor var jättesvullna. Det var inte bakterier utan en inflammation.

Alla läkare hon träffat hittills hade sagt i princip samma sak: Det är ingenting. En segdragen förkylning. Det går över.
Men det gick inte över. Och då började sjukvården misstänka att det var psykosomatiskt.

– Jag började tvivla på mig själv också. Jag mådde jättedåligt psykiskt under den här tiden. Kanske var jag knäpp som trodde jag var sjuk bara?

En enda läkare ställde frågan:
– Vad jobbar du med?
– Industrin, svarade Rebecka.

Sedan kom inga fler frågor. Rebecka opererades i stället.
– Läkarna öppnade upp bihålorna, men det hjälpte inte heller.

Då fick hon en stark kortisonkur och andra mediciner som tog bort huvudvärken och det mesta av hostan. Symtomen lindrades. Men tröttheten stannade kvar. En kronisk malande trötthet.

– Jag jobbade skift och hade hög korttidsfrånvaro. Kroppen klarade liksom inte av nattarbete längre. Jag kände mig yr, som att jag skulle svimma. Ett tag var de inne på att göra sig av med mig för att jag var borta från jobbet så mycket.

Men så en dag fick Rebecka genom huvudskyddsombudet höra talas om en annan tjej på samma avdelning som fått astma. Hon var bara ett år äldre än Rebecka och när hon kom till läkarna hade de undrat hur hon ens kunde andas.

– Hennes astma var ännu värre än min, men tjejen rökte och då var det hennes eget fel.

Företagshälsovården hade till slut kopplats in på hennes fall och tjejen hade remitterats till en specialklinik för arbets- och miljömedicin. Hit fick även Rebecka komma.

– Då hade jag haft den gröna hostan i nästan ett år, berättar hon.

Lungläkaren var uppdaterad på den senaste forskningen.

– Jag fick reda på att det inte alls var särskilt ovanligt. Många hade blivit sjuka av skärvätskor. Jag blev jätteglad och lättad att jag hade en chans att bli frisk. Vi fick byta avdelning, både jag och den andra tjejen.

– Successivt blev jag bättre och den gröna hosta försvann, berättar Rebecka som är 24 år i dag.

Läs mer:

Läkare missar att fråga om jobbet

lungor-silikos-detalj_2sten

Kommentera artikeln här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 7 av 10 på temat DA granskar vården av lungsjuka

Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!

3 december, 2015

Skrivet av

Illustration: Jens Magnusson
Illustration: Jens Magnusson

KOLL PÅ Stå på dig! Inte alla läkare känner till att Sverige har specialklinker för arbets- och miljömedicin. Eller att jobbet kan vara orsak till dina lungbesvär.

Fakta: yrkesmedicinska kliniker

På 50-talet öppnade landets första yrkesmedicinska kliniker, i Lund och i Stockholm. Från att ha sysslat med enbart fysiska och kemiska hälsorisker vidgades verksamheten till att handla även om ergonomi och beteenden.2005 döptes klinikerna om till Arbets- och miljömedicin.

Här jobbar läkare, ergonomer, kuratorer, psykologer, yrkeshygieniker, miljösköterskor och beteendevetare. Klinikerna har tre huvuduppdrag:
*Utreda patienter som misstänks ha blivit sjuka av jobbet.
*Förebygga ohälsa som beror på arbetsmiljön.
*Vara ett lättillgängligt kunskapscentrum.

När Arbetslivsinstitutet med drygt 400 anställda la ner 2007 blev klinikerna ännu viktigare. Forskning om arbetslivet sker i dag spritt ute vid landets universitetssjukhus.

I Sverige finns åtta kliniker – i Lund, Halmstad, Göteborg, Linköping, Örebro, Stockholm, Uppsala, Umeå/Sundsval.

(Källa: Dagens Arbete, Läkartidningen)

Se till att din vanliga doktor får med sig svar på följande frågor:
  • Vad jobbar du med? När började du detta arbete?
  • Vad hade du för arbete tidigare?
  • Hur jobbade du mer konkret, vilka arbetsuppgifter hade du?
  • Har du varit utsatt för gas, damm eller rök på jobbet? I så fall, vilka arbetsuppgifter var det? Mellan vilka år jobbade du med det?
Kräv remiss / Anmäl arbetsskada

Om du blivit sjuk av jobbet ska du först tala med din arbetsgivare, som är skyldig att göra en anmälan om arbetsskada.

Tala också med företagshälsovården eller din vårdcentral. Kräv att läkaren remitterar dig till en arbets- och miljömedicinsk klinik.
Här utreds du grundligare. Och arbetsplatsen kan kartläggas så att inte fler drabbas.
Arbetsgivare kan på eget initiativ kontakta klinikerna för att ställa frågor om risker i arbetsmiljön.

Så går det till
  • Läkarträff.
  • Arbetsplatsbesök.
  • Experter utreder skadan eller sjukdomen.
  • Sambandet bedöms. Är jobbet orsaken?
  • Arbetsgivaren informeras. Detta behöver göras för att förbättra arbetsmiljön.

 

 

2 kommentarer till “Sjuk av jobbet? Så får du hjälp!

  • Man gör allt detta, men sedan när Försäkringskassans skall ta beslut gäller inte dina intyg eller remisser. Det finns ingen rättssäkerhet eller rättstrygghet i detta system med arbetsolyckor eller skador på arbetet när det kommer till kritan.
    Bara vackra ord som inte efterlevs i villkor eller försäkringar som tecknats.

  • Jag har bara för en vecka sedan år 2020 fått svaret att utredningen från AMM är så bra och innehåller allt,så min skadehandläggare behöver inte komplettera med några frågor i just exponeringsutredningen
    Bra.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 8 av 10 på temat DA granskar vården av lungsjuka

”Orsakerna till astma lämnas därhän”

2 december, 2015

Skrivet av Marie Ström, Läkartidningen och Elinor Torp, Dagens Arbete

svartengren-lungor

Astmamediciner är effektiva, det lurar en fara i det:

– Problemen i arbetsmiljön som orsakat eller förvärrat sjukdomen lämnas därhän, hävdar professor Magnus Svartengren.

Läkare har en bild av att astmamediciner i dag är så effektiva att man inte behöver bry sig om exponeringen, menar Magnus Svartengren, läkare och professor i yrkesmedicin vid Uppsala universitet. Istället för att söka reda på orsaken prövar man att låta patienten jobba kvar och behandlar sjukdomen.  Astmatikern blir kvar i den skadliga miljön.

– Det är olyckligt, säger Svartengren.

Han säger att följden kan bli att en stor andel av astmapatienterna inte riktigt får kontroll på sin sjukdom, enligt professorn:
– Så småningom är risken jättestor att de blir sämre och sämre och får kroniska sjukdomar.

Upptäcker man det inte i tid kan man inte backa bandet och börja om.
En annan konsekvens: Om orsakssambandet mellan sjukdomen och jobbet inte utreds är risken stor att fler på arbetsplatsen insjuknar.

– Blir man däremot medveten om problemen finns det ofta en stark drivkraft hos arbetsgivaren att förbättra arbetsmiljön för att förhindra att fler drabbas, säger Magnus Svartengren.

En kommentar till “Orsakerna till astma lämnas därhän

  • Ännu tråkigare är att Astma och Allergiförbundet och även svårt sjuka astmatiker är tämligen ointresserade av att ta reda på vad som triggar deras astma. Jag blev påhoppad, mobbad och till sist utesluten ur AAs fb-grupp av flera olika admin när jag berättade att min astma i princip försvunnit när jag började använda enbart naturliga/oparfymerade städ- och hygienprodukter, och att jag tar thaibasilika (ett naturligt antihistamin) i stället för Aerius och inhaleringskortison om jag ändå reagerar på något. Ungefär samma har hänt både i svenska och utländska astmagrupper. Astmatiker verkar njuta av offerrollen och att själv ta kontrollen över sitt, eller sitt barns mående är för jobbigt. T o m desperata personer som visar upp bilder på skokartonger fulla av mediciner de tar dagligen är oemottagliga, de bara hoppas på ett nytt mirakelpiller, trots att piller uppenbarligen bara hjälper till en viss gräns, och inte tillräckligt. Om man nämner möjligheten att det kanske är deras hemmamiljö (kemikalier, parfymer, mögel) som triggar astman så blir de galna av ilska!!! Jag blir helt matt. Har slutat berätta och försöka hjälpa, för de VILL inte veta. Vad gäller AA antar jag att det faktum att de till viss del sponsras av olika läkemedelsföretag blir ett problem i diskussionen. Vilka andra anledningar skulle det kunna finnas…?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 9 av 10 på temat DA granskar vården av lungsjuka

”Allt är inte rökningens fel”

1 december, 2015

Skrivet av

LEDARE De arbetsrelaterade lungsjukdomarna som var vanliga förr har kommit åter. Alltför få läkare känner igen symptomen och kan ställa rätt diagnos. Dagens Arbetes och Läkartidningens granskning är alarmerande. Nu måste läkarna börjar ställa frågor om arbetsmiljön.

Rebecka 22 år arbetade inom bearbetningsindustrin och fick svår hosta. Läkaren på vårdcentralen ställde diagnosen efterhängsen förkylning. Hostan blev värre och Rebecka blev allt sämre. Efter flera läkarbesök och diagnoser om alltifrån förkylning till bihåleinflammation fick Rebecka träffa en lungläkare som kunde konstatera att det var skärvätskorna som hon arbetade med som orsakat den svåra hostan.

Om läkarna hade bemödat sig om att ta reda på vad Rebecka arbetade med hade diagnosen kunnat ställas tidigare.

Dagens Arbete har tagit del av berättelser från industriarbetare som drabbats av asbestcancer, sågverkssjuka och stendammslunga. Lungsjukdomar som var vanliga förr men som nu har kommit tillbaka.

Tyvärr har kunskaperna om dem försvunnit. Den nedmonterade företagshälsovården, nedläggningen av Arbetslivsinstitutet och ett Arbetsmiljöverk som inte längre prioriterar frågorna är några förklaringar.

Ett stort problem är också att kunskaperna om arbetsrelaterade lungsjukdomar bland dagens läkare är alltför låga. Dagens Arbete och Läkartidningen har granskat vården av lungsjuka. Resultatet är illvarslande.

Efter att strängare arbetsmiljölagar infördes på 1970-talet minskade lungproblemen. Förmågan att ställa diagnos försvann dock samtidigt i läkarkåren. Vi har tidigare skrivit om det tragiska fallet med Helena Peltola som dog i asbestcancer bara 37 år gammal. När det gäller silikos (stendammslunga) känner inte röntgenläkarna igen sjukdomen längre. Och år 2007 tog Arbetsmiljöverket bort sin föreskrift om mögelgifter.

– Kunskapen har gått i pension, konstaterar Maria Albin, professor vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Fokus i vård-Sverige ligger på livsstil snarare än på arbetsmiljö. De flesta läkare frågar patienten om hen röker men väldigt sällan om vad hen arbetar med.

Det är hög tid att vården tar de arbetsrelaterade lungsjukdomarna på allvar. Läkarna måste börja ställa frågor om arbetsmiljön och Arbetsmiljöverket måste inse att 70-talets arbetsmiljöproblem är tillbaka.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du läser nu artikel 10 av 10 på temat DA granskar vården av lungsjuka

Arbetsmiljöverket i kampanj mot lungsjukdomar

10 november, 2015

Skrivet av Ola Wong

Nu startar landsomfattande inspektioner för att förhindra dödliga lungsjukdomar som stendammslunga och KOL.

500 företag i Sverige kan räkna med besök av arbetsmiljöverkets inspektörer.

Stendammslunga:

Stendammslunga kallas även silikos och är en obotlig dödlig sjukdom med ett plågsamt och ångestskapande sjukdomsförlopp.

Går att hindra med enkla skyddsåtgärder: mask, dammutsug och vattenbegjutning för att binda dammet i luften.

Tidigare var silikos Sveriges vanligaste allvarliga yrkessjukdom. Tack vare hårt skyddsarbete minskade antalet nyupptäckta fall mellan åren 1970-90 från över hundra per år till några enstaka årliga nya fall.

Som ett tecken på att sjukdomen var på väg att försvinna lade Arbetsmiljöverket ner sitt särskilda ”dammlungeregister” 1990. Sedan dess har kunskapen om risker och skydd fallit i glömska. Otrygga arbetsmiljöer har tillsammans med stendammslunga gjort comeback i Sverige.

Källa: Sjukt billigt ­– Vem betalar priset för ditt extrapris. Huitfeldt, Wong, Johnson. (Norstedts förlag 2007).

Nya föreskrifter

Damm som innehåller kvartspartiklar är en hälsofara och finns på många arbetsplatser, till exempel där sten krossas eller sågas. Den 2 november 2015 började nya föreskrifter om kvarts-stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2) att gälla. Där finns det krav om att dokumentera riskbedömning och vilka åtgärder som ska genomföras.

Arbetsmiljöverkets nya kvartsföreskrifter kan läsas här.

I dag beräknas cirka 80 000 personer i Sverige exponeras för kvartsdamm genom sitt yrke. Det framgår i en ny kunskapsöversikt från Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Exempel på yrkesgrupper som kommer i kontakt med stendamm är gruvarbetare, operatörer vid stenkrossar, stenhuggare och anläggningsarbetare.

Damm som innehåller kvartspartiklar är en hälsofara och finns på många arbetsplatser, till exempel där sten krossas eller sågas. De som jobbar med bergarbete löper en ökad risk att få stendammslunga (silikos), lungcancer och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), skriver forskarna. Dammet skär sönder lungorna och kan orsaka en långsam plågsam död.

Cirka 500 arbetsgivare kommer att inspekteras i hela landet under november 2015 till oktober 2016. Exempel på företag som kommer att granskas är stenkrossar, stenhuggerier, betongstationer, asfaltverk, tunnelbyggen och gruvor.

– Ingen ska behöva drabbas av sjukdom på grund av för hög kvartsexponering i sitt jobb, säger Fredrik Hedlund, projektledare på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.

Sedan den 2 november i år gäller också nya föreskrifter om stendamm i arbetsmiljön. Där finns det krav om att dokumentera riskbedömning och vilka åtgärder som ska genomföras.

Det välkomnas av Sten Gellerstedt, utredare i arbetslivsfrågor på LO.

– Det är jättebra att verket går ut med de här inspektionerna. Storbolag och gruvor med företagshälsovård känner till problemet men det finns nya och mindre företag som behöver lära sig, exempelvis mobila krossverk vid bygg- och anläggningssidan.

Gellerstedt tillägger att situationen ofta är värst bland utländsk arbetskraft som kommer in på korta kontrakt som underentreprenörer.

Han hävdar också att Arbetsmiljöverkets gränsvärden för kvartsdamm bör sänkas. och är  kritisk till att man inför ett system med referensmätningar på arbetsplatser där miljön varierar. Idag kan en arbetsgivare med ett dammande krossverk hänvisa till mätningar som gjorts vid andra stenkrossar.

– Det kan variera stort från plats till plats. Det kan exempelvis ha blåst eller regnat den dagen mätningar gjordes.

Dagens Arbete har sökt Arbetsmiljöverket för ett svar på Gellerstedts kritik.

Finns det en aningslöshet inför stendammslunga i Sverige?

– Vi har historiskt haft väldigt stora problem med stendammslunga i Sverige, och sten har blivit populärt igen både i hem och på gator. Men de gamla kunskaperna om riskerna har glömts bort. Det är som med asbest, gamla bortglömda problem som återigen skördar offer, säger Gellerstedt.

Fredrik Hedlund på Arbetsmiljöverket säger att det viktigaste är att arbetsgivarna arbetar förebyggande:

– Alltså gör en bedömning av den exponering som kommer att ske i arbetet redan innan det startar, och undanröjer risker så att personalen inte behöver utsättas för farlig exponering överhuvudtaget.

Exempel på förebyggande arbete är att i första hand använda ett material utan eller med mycket låg kvartshalt eller att välja en arbetsmetod som gör att inget kvartsdamm bildas. Arbetare i dammiga miljöer bör ha mask med partikelfilter. Att använda dammutsug eller vattenbegjutning för att binda de finkorniga partiklarna i luften är också att rekommendera.

– Varken KOL eller stendammslunga kan botas. Det enda sättet att förhindra att sjukdomarna uppkommer är att se till att halterna av damm i luften är låga, säger Bengt Järvholm på Umeå universitet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *