Industriarbetarnas tidning

”Hela tiden nya hinder”

20 april, 2016

Skrivet av

Här kan du lyssna eller ladda ner på reportaget: Kampen för att få hjälp

”Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt.” Så skriver Anita, en av många läsare som har hört av sig efter vår granskning av Afa försäkring.

Loella: ”Min fackkvinna hjälpte mig ett tag, och hon sa: 1,5 miljoner ska du ha.”

”Jag skadade mig under ett nattpass. Tog emot en stor, tung fallande låda. Det slutade med att jag spräckte sönder hela axeln och halsen. Jag gick med enorma smärtor under ett år, fick sprutor och piller och gick som en zombie innan det kom en specialist och opererade mig.

Han tog bort halsmuskeln och flera andra muskler, sa att det var bara slafsor som inte gick att rädda. Så blev jag sjukskriven igen, arbetsgivaren hade ingen omplacering att erbjuda, men Försäkringskassan erbjöd omskolning. Jag var intresserad av att bli hemtjänstassistent. De sa: sök utbildningen så står vi och arbetsgivaren för 75 procent av lönen. Jag kom in, utbildningen var då två år på högskola. Jag pluggade mest nattetid eftersom jag har fyra små ungar. Men jag klarade tentorna och så kom sommarlovet. Då kom också ett brev från FK: ’du får inte plugga på högskolan, bara på gymnasienivå’. Så jag var tvungen hoppa av och gå till sjukskrivning igen. Jag fick ingen hjälp ekonomiskt och ungarna måste få mat. Jag fick indragen sjukpenning några gånger, det var bråk hela tiden.

Jag har provat allt men min skada har gjort sig påmind hela tiden och till slut sa jag, nu orkar jag inte mer, jag tar sjukpension och fick livränta. Då hade 14 år gått, och jag trodde jag skulle få livränta retroaktivt för 14 år. Nej, det blev cirka 1,5 år och en liten summa från Afa under viss tid av sjukpenningperioden. Jag fick 30 000 kronor av Afa, för 14 år. Skulle jag ha överklagat hade det väl tagit 14 år till, och jag skulle inte ha kunna ge barnen någonting alls igen, jag orkade inte strida mera.

Makaroner på längden o tvären jämt, fattigmansmat till ungar som växer och behöver riktig mat. Så jag gav upp. Men nog har jag blivit blåst. Min fackkvinna hjälpte mig ett tag, och hon sa: 1,5 miljoner ska du ha, men icke. Det blev 30 0000. Jag har varit så besviken och ledsen och trott att man varit så skyddad om någonting händer en på arbetet. Men icke.

Jag skulle vilja ha upprättelse för allt jag förlorat. Framför allt min hälsa.”

Fotnot: Loella är inte berättarens riktiga namn. Hon vill vara anonym.

Anita: ”Afa sätter upp nya hinder hela tiden”

”Jag är en belastningsskadad före detta sjökock, jag har arbetat cirka 20 år till sjöss.

Arbetet var tungt och slitigt. Min diagnos är nack-skuldermyalgi, alltså ständig smärta i nacke och skuldror. Jag har också skador i det autonoma nervsystemet och har drabbats av depression på grund av de ständiga smärtorna.

Jag fick min halsryggrad röntgad och sedan påstod läkarna på Försäkringskassan att jag har nervrotsförträngningar, alltså åldersförändringar som inte har med arbetet på sjön att göra. Trots att mina besvär är muskulära!

Det tog mig sju år att få Försäkringskassans läkare att godkänna min skada. Många belastningsskadade får inte ett öre i ersättning.

Jag fick livränta beviljad och trodde det var en ren formsak att Afa Försäkring skulle betala den övriga inkomstförlusten. Jag trodde fel! I februari är det 3 år sedan min kamp mot Afa började och den pågår fortfarande.

När den första inkomstutredningen gjordes sa Afa att min arbetsgivare inte betalat in till försäkringen. Jag beställde ut uppgifter från Fora och de hade fel. Men både mitt fackombud och handläggaren sa till mig att avgiften inte var betald. Fackombudet sa också att: ’pengarna ska räcka till alla’?

Afa sätter upp nya hinder hela tiden. Tillexempel: de har beräknat min inkomst på fel år. De har inte satt sig in i mitt tidigare lönesystem. De beställde bara ut uppgifter från skattemyndigheten på landinkomst, inte från sjömansskattekontoret där sjöinkomsten finns registrerad. De gjorde två utredningar bara baserat på landinkomst. Trots att handläggaren skulle vara expert på just min yrkesgrupp. Då blir inkomstuträkningen naturligtvis helt fel. Och när det här felet upptäcktes fick jag inte veta någonting!

Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så utsatt som sjuk och försäkrad?”

Tomas Stolt: ”Afa anser att min invaliditet bara är 25 procent men klarar mig inte utan hemtjänst”

Mitt namn är Tomas och jag har blivit sjuk av arbetet.

Det är en lång historia men sjukdomen visade sig inte förrän under 2000-talet. Jag arbetade på ett företag som importerar och säljer bananer mellan 1967 och 1980. På den tiden visste man inte om riskerna med besprutade bananer.

Vi som arbetade med hanteringen vid lossning, vägning, behandling för mognad och så vidare, blev exponerade mycket mer än andra i vår del av världen.

2008 fick jag diagnosen Parkinson. Det kom smygande. När jag berättat för neurologen om hur jag arbetat med besprutad frukt skickade han mig till USÖ i Örebro för en arbetsmedicinsk undersökning i början av 2015.

Det tog lite tid innan professorn i yrkesmedicin blev klar med utredningen om sjukdomen var arbetsrelaterad. När beskedet kom så visade det sig att under min tid på fruktföretaget så fick jag i mig toxiner och pesticider. Professorn slog fast att det är dessa gifter som har gjort mig sjuk. Andra från arbetsplatsen blev också sjuka, men de flesta var äldre än mig och har gått bort under åren.

Jag är väldigt kritisk till hur jag har blivit behandlad av Afa, Försäkringskassan och företaget. Afa anser att min invaliditet bara är 25 procent trots att jag inte kan klara min vardag utan hjälp av hemtjänsten. I och med sjukdomen så fick jag även nervsjukdomen dysartri som gör att jag inte kan föra min talan och göra mig förstådd. Jag har väldigt svårt att ta kontakt genom telefon då folk inte hör vad jag säger, de lägger oftast på utan att förstå orsaken till att jag har svårt att prata. Jag kan ju inte förklara min situation.

Försäkringskassan har räknat fel på min livränta. Jag har försökt kontakta företaget med post, mail och via telefon med frågor om tiden som har gjort mig sjuk, utan att få svar.

Jag vill att det här ska komma upp, jag vet att jag inte är ensam om detta!

 Bertil: ”Afa hävdade att skadan var ärftligda_1412592127436_siluett3.jpg

”Allt det ni skriver stämmer in på mig. Jag hade kontakt med Afa när jag skadade ryggen. Jag fick inte öre. Efter 25 års inbetalningar till facket. Varför ska man lura folk till att ha försäkringar? Tro att man har ett skyddsnät om något händer!

Och Försäkringskassan, suck. Bara en massa överklaganden. Utförsäkrad i 8 månader!!

Jag skadade ryggen på jobbet 2010. Trodde det var en sträckning i ryggen först, men efter 4 veckor var jag tvungen att söka läkare. Diskbråck. Försäkringsbolaget undrade: Varför gick du inte till läkare direkt? Man springer inte till läkaren för allt, inte jag i alla fall.

Jag remitterades och opererades och började arbeta. Men efter 6 månader försvann förmågan att gå längre sträckor. Gå till affären? Glöm det, var det kö till kassan kunde jag inte gå.

Jag anmälde skadan till Afa men fick avslag. Afa hävdade i beslutet att skadan var ärftlig. Men jag hade inte varit sjukskriven eller sökt läkare före skadan!

Afas dom var: för att ersättning ska kunna betalas från försäkringen krävs att övervägande skäl talar för att besvären eller sjukskrivningen beror på olycksfallet. Vi har godkänt att du råkade ut för ett olycksfall i arbetet. Däremot har vi beslutat att din sjukskrivning INTE beror på olycksfallet. Du kan därför inte få någon ersättning.

Jag överklagade men överklagan avslogs. SUCK, vad ska man med arbetsskadeförsäkringar?

I dag efter 3 stora ryggoperationer har jag ständig värk och taskig ekonomi. Tänk om man kunde fått hjälp från försäkringen man trodde att man hade rätt till.”

Fotnot: Bertil är inte berättarens riktiga namn. Han vill vara anonym.                             

Mats Eriksson: ”En tung börda att inte få upprättelse”

”Ibland inbillar jag mig att smärtorna inte är så farliga. När jag sen jämför mitt liv med mina vänners så inser jag hur begränsad och isolerad jag är. Jag är bara 43 och har tappat livslusten.

Jag har sedan 1996 jobbat som maskinoperatör på ett förpackningsföretag. Jag har under hela mitt liv trivts med att jobba inom industrin och hade planerat att göra det fram till min pension. Jag har jobbat och betalat skatt. Varit med i facket sedan 16-årsåldern.

När nya maskiner skulle installeras ställdes orimliga krav på personalen. Stressigt, rörigt. Repetitiva lyft. Personalen informerade ansvarig chef, huvudskyddsombud och fackliga företrädare om den dåliga ergonomin och psykosociala arbetsmiljön, men det gjordes inga förändringar.

Jag var med om två olyckor. Under hög stress och tidspress fångade jag reaktionsmässigt en tung låda när den föll av en lastpall. Det blev ett vridvåld mot min vänstra axel och skuldra. Två år senare råkade jag ut för en truckolycka.

Smärtspecialisten menar att det är arbetsmiljön med bristande ergonomi och de två olyckorna som har lett fram till att jag inte har någon arbetsförmåga.

De ansvariga cheferna jobbar inte kvar och att jag har en bra relation med nuvarande företagsledning. Den gamla arbetsgivaren är ensam ansvarig för att mitt liv är förstört. Förutom ett ekonomiskt straff ska jag nu även känna mig som en simulant. Det är en tung börda att inte få upprättelse.

Jag tvingas äta Saroten och Lyrica mot nervsmärtor tre gånger per dygn. Varken receptfria eller receptbelagda värktabletter hjälper.

Det måste finnas ett sätt att få min arbetsskada godkänd. Jag har en pågående process mot Försäkringskassan angående livränta. Afa betalar inte ut några försäkringspengar innan Försäkringskassan har godkänt arbetsskadan. Ett moment 22.
Afa har i och för sig godkänt både lådtappet och truckolyckan som arbetsolycksfall, men inte sambandet mellan dem och de besvär som jag har idag.
Man kan läsa i media att Afa och Försäkringskassan (Fk) vill att fler ska anmäla sina arbetsskador. Men de ger avslag för de flesta så det är inte konstigt att de får in färre ansökningar.

Afa borde själv kunna besluta om detta utan inblandning av Fk.

Jag har varit sjukskriven i omgångar sedan 2009. Heltidssjukskriven sedan 2013. 2014 kom arbetsförmedlingen fram till att jag inte har någon arbetsförmåga. Varför får jag då inte livränta?

Jag hade ett aktivt och socialt liv med familj och vänner. Ägnade mycket tid åt att skapa musik. Kampen mot arbetsgivaren, Försäkringskassan och Afa har tagit hårt. Detta tillsammans med smärtorna gör att jag har tappat livslusten.”

Tomas: ”Helt sonika tar de bort olyckan”

da_1412592127436_siluett3.jpg”Jag såg ert reportage om de arbetsskadades kamp mot Afa Försäkring. Jag blev själv skadad på jobbet 1988 i en arbetsplatsolycka. Som följd fick jag en trasig rygg. Jag har än i dag svår värk i ryggen, ner i benen och svåra kramper på grund av nervsmärta. Jag går på mycket starka mediciner dagligen.

Skadan godkändes 1988 hos både Försäkringskassan och AMF som det hette då (nu Afa).

1994 opererades min rygg. Två år senare så ändrar Försäkringskassan sitt beslut från godkänd arbetsskada till att jag skulle ha en sjukdom i stället och helt sonika tar de bort olyckan. De säger att den har egentligen inte inträffat, utan det var ’ett ansträngande arbetsmoment’. Allt detta fast Försäkringskassan inte ens har varit på plats och undersökt arbetsplatsen.

Och som ett brev på posten så kommer också ett avslag om fortsatt livränta från Afa: ’vi har tagit del av Försäkringskassans beslut’ och ’vi delar Försäkringskassans uppfattning och beslut om att samband med arbetsskada inte längre föreligger’. Afa håller med Försäkringskassan om att det skulle vara andra orsaker till besvären. Besvär som jag fortfarande har.

Jag blir bara less på hur dom kan ändra hur skadan uppkom. Att dom ens får hålla på och ändra diagnoser på folk hur som helst?”

Fotnot: Tomas är ett fiktivt namn. Berättaren vill vara anonym.

5 kommentarer till “Hela tiden nya hinder

  • Jag håller med er allihop. Trist att vi arbetsskadade skall stå för ”smällen” medans våra företrädare smörjer kråset och rent ut sagt ”skiter i oss arbetsskadade” och våra rättigheter. Våra skyldigheter har vi för länge sedan uppfyllt.

    Sedan talar man om ”rättssäkerhet”, ”rättstrygghet”, och Försäkringskassan påstår att man har ”opartiskhet” och ”oberoende”. Men från vad? Inte enligt avtalen eller villkoren.

    Samma sak med AFA där sitter båda parter i varandras knä. Inte mer rättstryggt eller rättssäkert där heller. Och att man sedan har från LO-TCO rättsskydd avtalat bort möjligheten att stämma arbetsgivaren eller försäkringskassan för direkt olämpligt beteende känns inte heller rättssäkert eller opartiskt.

    Som någon sade ovanför i texten: Afa sätter upp nya hinder hela tiden. Vi arbetsskadade har varken läkar- eller juristutbildning och facken motarbetar oss också. Hur kan det vara så här? Hur kan man få bli så här utsatt som sjuk och försäkrad?”

    Jag har gjort precis allt som man har begärt av mig både för FK och AFA, men även för mitt försäkringsbolag och den försäkring som jag tecknade med mitt fackförbund (LO-TCO) men inte hjälpte det.

    Men som sagt, företrädarna smörjer kråset och låter oss ta smällen. Arbetsskadeförsäkringen urholkas mer och mer om den inte redan är borta helt för oss som tecknat LO-TCO.s arbetsskadeförsäkring i god tro.

  • Det stora felet i systemet är ju att den som ska betala också avgör vem som är berättigad till ersättning eller inte. Detta bör naturligtvis avgöras i domstol. Vad gäller arbetsskadeersättning har, eller hade, Sverige en ärevördig tradition med anor från vikingatiden. I 1734 års lag inskärptes husbondens skyldighet att svara för sjukvården om någon anställd blivit skadad ”i och för tjänsten”. I 1805 års legostadga förtydligades, att sjukvårdskostnaderna inte fick dras av på lönen.

  • Man måste erkänna att det finns offer och förövare vid psykisk misshandel på arbetsplatsen.
    Det måste finnas ersättning och straff – allt annat är lurendrejeri!
    De s k ”parterna” ska inte syssla med rättskipning.

  • Styrelseledamöter från förbundsstyrelserna sitter också med i AFA:s tre styrelser.
    AFA är ett aktiebolag, ett AB har ägare.
    Är Anita Steen (ordförande) och resterande ledamöter registrerad som ägare till AFA försäkringsbolag ?

    4 miljoner arbetares försäkringspengar har gått in till aktiebolaget AFA utan att vi kunnat välja var vi vill försäkra oss.
    Det är också konstigt att arbetsgivarna äger så stor del av AFA försäkring, min inbetalda premie till AFA är inbetald i mitt namn : alltså en del av min lön. Arbetsgivaren har inte betalat in en slags avgift för hela arbetarkollektivet.
    I Europakonventionen första tilläggsprotokollet artikel 1. regleras egendomsskyddet.
    Jag anser att mina försäkringar är enskild egendom.
    Ger AFA:styrelse direktiv till VD att alla medel ska tas till för att behålla tillgångar i ”företaget”?

  • Sedan går man och tror att det här handlar om tillämpningen av lagen, och om rättssäkerhet. Och om man jämför uttaget i olika länder – då måste man också jämföra vår sjukförsäkring med andra länders sjukförsäkringar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.